Bakgrund: Årligen insjuknar 2800 kvinnor med gynekologisk cancer och behandlingen påverkar såväl kropp som själ och inte minst den sexuella hälsan. Samtal om sexuell hälsa har därför en stor betydelse för patienten för att kunna få information och kunskap i ämnet. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär bland annat att utföra samtal om den sexuella hälsan samt göra patienten delaktig i den egna omvårdnaden. Studier pekar även på att patienter inte får samtala om sexualitet i den utsträckning de önskar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att samtala om sexuell hälsa med patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Kunskapsbrist, Ansvar i samtalet, Arbetssituationens betydelse och Att beröra ämnet sexuell hälsa. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning i sexuell hälsa och hur gynekologisk cancer påverkar den. Flertalet sjuksköterskor anser att det inte ingår i deras profession. Tidens betydelse för att hålla samtal var en faktor som skapade hinder i sjuksköterskors möjligheter för utförandet såväl som organisationens kultur och personalbrist. Ett flertal sjuksköterskor uppfattar även sexualitet som ett obekvämt ämne som är svårt att tala om. Diskussion: Sjuksköterskor har olika uppfattningar om den sexuella hälsans plats i omvårdnaden. De behöver därmed såväl kunskap som vilja för att kunna samtala om sexuell hälsa i omvårdnadsarbetet för patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen inom vården avsätter erforderliga resurser så att samtalen kan komma till stånd.

Vid gynekologisk cancer påverkas kvinnors sexuella hälsa avsevärt i många avseenden. Sexuell hälsa och sexualitet är en stor del av den allmänna hälsan och är viktigt för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med gynekologisk cancer. För att uppnå syftet analyserades 14 studier med hjälp av induktiv manifest innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier: att ha behov av information och gott bemötande om sexuell hälsa, att ha ett påverkat själv, att ha en påverkad sexualitet, att en förändrad sexualitet påverkar relationer i nuet och i framtiden samt att ha god sexuell hälsa. I resultatet framkom att kvinnor upplevde att stora delar av sexualiteten påverkades. Problem som samlagssmärta, minskad sexuell lust, förändrad självbild, förlust av fertilitet och kvinnlighet samt påfrestande äktenskap till följd av förändrad sexualitet var några av många upplevelser kvinnorna hade. Betydelsefulla aspekter när den sexuella hälsan påverkades upplevde kvinnorna var gott bemötande och kommunikation från sjukvårdspersonal. Således är det essentiellt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kännedom om hur sjukdom och behandling kan påverka den sexuella hälsan och livskvaliteten hos kvinnor. För att sjuksköterskor lättare ska kunna initiera kommunikation, ge ett gott bemötande, identifiera behov och sätta in åtgärder för att främja sexuell hälsa kan de använda sig av PLISSIT-modellen och omvårdnadsprocessen som verktyg.

Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för de cancerformer som drabbar kvinnors reproduktiva system samt könsorgan. Årligen diagnostiseras omkring 3000 kvinnor i Sverige. Gynekologisk cancer och behandling orsakar psykiskt, fysiskt och socialt lidande hos patienterna, vilket påverkar deras sexuella hälsa negativt. Försämrad sexuell hälsa förknippas med försämrad livskvalité hos patienterna som genom behandlingen upplever rädsla och oro. Studier visar att sjuksköterskor anser att de inte besitter tillräcklig kunskap för att lyfta fram ämnet sexualitet och resterande vårdprofessioner uppger skiljaktigheter kring vilken profession som bör ansvara för att sexualitet inkluderas i omvårdnaden.   Syftet var att belysa upplevelsen av stöd från vårdpersonal angående sexuell hälsa hos patienter diagnostiserade med gynekologisk cancer. En litteraturöversikt enligt Fribergs modell där åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras genom fyra teman som framkom under analysen; Bristfälligt stöd, Varierande informationsbehov, Förväntningar på vårdpersonalen samt Upplevelsen av partnerns delaktighet. Resultatet visar att kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer upplever att stödet från vårdpersonalen är bristfälligt och anser att vårdpersonalen bär ansvar för att information om den sexuella hälsan förmedlas. Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori där begreppen lidande och värdighet lyfts fram. Kvinnors behov av stöd från vårdpersonal i samband med gynekologisk cancer åskådliggörs och ansvarsfördelning inom vården samt ett kulturellt perspektiv diskuteras.

Bakgrund: I Sverige blir ca 2800 kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer varje år. Flera kvinnor med gynekologisk cancer får psykiska problem i samband med diagnos och behandling, och den sexuella hälsan påverkas. Efter behandling uppstår ofta fysiska förändringar på kropp och underliv, och för nästan alla kvinnor påverkar det den sexuella hälsan negativt. Information om den sexuella hälsan i samband kan hjälpa kvinnor hantera förändringarna och minska påverkan på den sexuella hälsan. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever den information de får innan, under eller efter behandlingen av gynekologisk cancer angående den sexuella hälsan samt när de önskar få informationen, hur de önskar få informationen samt vilken information de önskar. Metod: Arbetet är designat som en litteraturstudie och inkluderar 13 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att kvinnor upplever informationen i samband med behandling för gynekologisk cancer som opersonlig, för medicinsk och ofullständig. Kvinnorna får även för lite information om de fysiska förändringar som kommer efter operationen och inget stöd för att kunna hantera dessa förändringar.  Kvinnorna känner sig sällan bekväma med att själva ta upp ämnet med personal och önskar att personalen talar med dem om sexuell hälsa. Information om följder av behandlingen önskas både fås som skriftligt och muntligt. Slutsats: Resultatet pekar på att kvinnor önskar mer information om hur behandlingen av gynekologisk cancer påverkar den sexuella hälsan. Kvinnorna vill ha information som är anpassad efter hennes behov samt att personalen behöver mer utbildning i ämnet. / Background:  In Sweden, approximately 2800 women are diagnosed with gynecological cancer each year. Several women with gynecological cancer get psychological problems in connection to diagnosis and treatment, and sexual health often affected. Surgical or conservative treatment often result in physical changes in the body and genitals, which affect the sexual health negatively. Information about sexual health before, during and after treatment can help women manage these changes and reduce the impact on the sexual health. Aim: To examine how women experience the information they receive before, during and after treatment of gynecological cancer regarding the sexual health, when they wish to receive information, how they wish to receive the information and which information they would like to receive. Method: The work is designed as a literature review and includes 13 articles with both quantitative and qualitative approaches. Results: The results show that women experience information in connection with the treatment of gynecological cancer as impersonal, too medical and incomplete. Women are given deficient information about the physical changes that come after the operation and no support to manage these changes. Women themselves rarely feels comfortable with bringing up the topic with the staff and wishes that health care-personnel would speak with them about their sexual health. Women want the information both in writing and oral. Conclusion: The results point towards that women would like more information about how the treatment of gynecological cancer affects sexual health. The women want the information to be tailored to her personal needs and that the staff needs more training on the subject.

<p>Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människans</p><p>natur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har den</p><p>stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbas</p><p>cirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en av</p><p>de mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen och</p><p>behandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten och</p><p>genom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studie</p><p>var att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer. Den</p><p>metod som användes var en litteraturstudie baserad på tolv</p><p>vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet visade att gynekologisk cancer och dess behandling</p><p>påverkade kvinnors sexualitet negativt genom fysiologiska och</p><p>psykosociala konsekvenser. Det fanns även en stor</p><p>informationsbrist när det gällde konsekvenserna på sexualiteten.</p><p>Denna informationsbrist berodde till stor del på att både</p><p>vårdpersonal och patienter upplevde det svårt att samtala om</p><p>sexualitet. Informationsbehovet när det gällde sexualitet i samband</p><p>med gynekologisk cancer anses upplevas som viktigare hos yngre</p><p>kvinnor. Sexualiteten upplevdes mer angelägen efter att det gått en</p><p>tid efter avslutad behandling och kvinnorna hunnit återhämta sig</p><p>och eventuella sexuella problem uppstått. Kvinnorna önskade att</p><p>behandlingens konsekvenser på sexualitet tagits upp av</p><p>vårdpersonal i samband med behandling så att dessa kunnat</p><p>förebyggas. Det vore önskvärt att sjuksköterskor får utbildning för</p><p>att kunna samtala med dessa patienter och därmed förbättra</p><p>omvårdnaden. Dessutom behövs mer forskning för att få en</p><p>fördjupad insikt i hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever</p><p>sin sexualitet.</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.</p>

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människans natur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har den stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbas cirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en av de mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen och behandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten och genom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer. Den metod som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att gynekologisk cancer och dess behandling påverkade kvinnors sexualitet negativt genom fysiologiska och psykosociala konsekvenser. Det fanns även en stor informationsbrist när det gällde konsekvenserna på sexualiteten. Denna informationsbrist berodde till stor del på att både vårdpersonal och patienter upplevde det svårt att samtala om sexualitet. Informationsbehovet när det gällde sexualitet i samband med gynekologisk cancer anses upplevas som viktigare hos yngre kvinnor. Sexualiteten upplevdes mer angelägen efter att det gått en tid efter avslutad behandling och kvinnorna hunnit återhämta sig och eventuella sexuella problem uppstått. Kvinnorna önskade att behandlingens konsekvenser på sexualitet tagits upp av vårdpersonal i samband med behandling så att dessa kunnat förebyggas. Det vore önskvärt att sjuksköterskor får utbildning för att kunna samtala med dessa patienter och därmed förbättra omvårdnaden. Dessutom behövs mer forskning för att få en fördjupad insikt i hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever sin sexualitet.

Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing &amp; Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

Bakgrund:Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar uppskattningsvis ca 3000 kvinnor i Sverige varje år. Att drabbas av en livshotande sjukdom som gynekologisk cancer kan ge upphov till en rad reaktioner, förändringar och behov. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att förstå kvinnornas upplevelser och utefter detta kunna bistå kvinnorna den personcentrerade omvårdnaden som ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie utfördes baserat på tio kvalitativa artiklar där en analys genomfördes. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl Complete.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; Fysiska upplevelser, emotionella upplevelser och upplevelser av relationernas betydelse. Till dessa huvudteman identifierades tio underteman. Sammanfattning:Kvinnornas upplevelser med gynekologisk cancer beskrevs som fysiskt och psykiskt påfrestande. En rad förändringar beskrevs av kvinnorna efter insjuknandet, där både negativa och positiva aspekter framkom. Den gynekologiska cancerns behandling hade framförallt en negativ påverkan på kvinnornas fysiska hälsa vilket i sin tur påverkade den psykiska hälsan på olika plan. Kvinnorna hade också önskat ett annat bemötande från vårdpersonalen. Rädsla för död och återinsjuknande var andra aspekter som präglade deras upplevelser. Samtidigt beskrev kvinnorna hur insjuknandet lett till medvetandegörandet av hälsosammare vanor och livsstil, stärkta band till familj/vänner och en ny syn på livet. / Background: Gynecological cancer is a type of cancer that involves cancer in the female genitalia and occurs in approximately 3000 women in Sweden each year. To suffer from a life-threatening disease such as gynecological cancer can cause a series of reactions, changes and needs. It is therefore of importance for the nurse to understand the lived experiences of these women and based on that be able to assist them and give them person-centered care that lies within the nurses area of competence. Aim: To describe women’s experiences of living with gynecological cancer.Method:A literature review based on ten qualitative articles where an analysis was performed. Article searches were performed in the databases Pubmed and Cinahl Complete.   Results: The analysis resulted in three main themes; Physical experiences, emotional experiences and experiences of the importance of relationships. To the three main themes ten subthemes were identified.  Summary: The experiences the women had with gynecological cancer were described as psychically and emotionally strenuous. A series of changes were described by the women after falling ill, where both negative and positive aspects emerged. Mainly the treatments of the gynecological cancer had a negative impact on the women’s physical health which then led to a mentally impact on various levels. The women also had wished for another personal treatment from the health professionals, lack of empathy and information from their caregivers were described. A fear of death and recurrence were other aspects that had an impact on their experiences. At the same time the women described how the disease had led to awareness raising on healthier habits and lifestyles, strengthen bonds to family/friends and a new outlook on life.