Syftet med digital teknik är att öka effektiviteten på hälso- och välfärdsservice. Studien undersöker huruvida vårdpersonal på vårdenheten kan påverka vilken typ av digital teknik som introduceras på deras arbetsplats samt hur de ska lära sig använda denna. Studien använder hälsoteorin Känsla av Sammanhang. De pedagogiska teorierna som används är utvecklingsinriktat lärande samt erfarenhetsbaserat lärande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Det empiriska materialet blev sedan analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier; personalen fick prova och besluta om digital teknik och utbildningar och “superanvändare” som stöd för lärande. Resultatet visade att flera i personalen gavs möjlighet till att vara med och påverka vilken typ av digital som ska användas på vårdenheterna och att flera gavs samma möjligheter till att vara delaktiga i utbildningarna. / The aim of digital technology is to increase the efficiency of health- and welfare services. This study's focus is on whether health- and care staff can have any influence on what type of digital technology that is going to be introduced and applied in their workplace. The study uses the theory of health, known as Sense Of Coherence (SOC), developmental learning and experiential learning. In addition, the study uses a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical information is then analysed with a qualitative analysis. The result from the analysis is separated into two main categories; the health and care-staff were able to try out and decide regarding digital technology and educations and “superusers”as support to learning. The results showed that several people in the health- and care staff were given the opportunity to influence on what type of technology that is going to be used in the care unit’s and were given the opportunity to participate in the educations.

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Introduktion: SARS-CoV-2-pandemin resulterar i katastrofala både direkta och indirekta konsekvenser, speciellt i utvecklingsländer. Hälso- och sjukvårdspersonal påverkar samhällets åsikter, acceptans och beslutsfattande gällande vaccinering vilket gör att det är viktigt att förstå SARS-CoV-2-vaccintäckning, samt kunskap och attityd gentemot SARS-CoV-2-vaccin i denna målgrupp. Syfte: Att bestämma vilka variabler som är associerade med SARS-CoV-2-vaccination, samt kunskap och attityd gentemot det samma, hos hälso- och sjukvårdspersonal inom nivå 2- och 3-verksamheter i Nairobi. Metod: Ett kvantitativt frågeformulär delades ut till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom nivå 2- och 3-verksamheter i Nairobi. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS Statistics 28. Chi-square test, Fisher’s exact test, t-test och envägs-ANOVA användes för att bestämma signifikant associerade variabler med SARSCoV-2 vaccinering, samt kunskap och attityd gentemot det samma. Resultat: Studien fann signifikanta samband mellan vaccinationsstatus och kunskapsindex (p=0,04). Gruppen sjuksköterskor, undersköterskor och läkare hade större sannolikhet att vara vaccinerade än andra yrkesgrupper (p=0,027). Positiva signifikanta samband hittades även mellan kunskapsindex och: ålder (p=0,031), att vara kvinna (p=0,029), erfarenhet (p=0,019), att vara vaccinerad (p=0,007), och attitydindex (p= <0,001). Studien fann även ett signifikant samband mellan kunskapsindex och subcounty (p=0,032). Dagoretti South, Embakasi East och Westlands hade de lägsta kunskapsindexen bland de subcounties som deltog i studien. Studien fann även positiva signifikanta samband mellan attitydindex och följande variabler: erfarenhet (p=0,022), att vara vaccinerad (p=<0,001) och kunskapsindex (p=<0,001). Resultaten visar även ett signifikant samband mellan attitydindex och yrke (p=0,025). Slutsats: Resultaten visar på hög vaccinationstäckning och en generellt positiv attityd. Dock belyser studien viktiga kunskapsluckor om COVID-19-vaccin hos deltagarna som bör adresseras i syfte att förbättrabåde kunskapsläget och vaccinationstäckningen i populationen. / Introduction: The pandemic caused by SARS-CoV-2 is having, and will have devastating indirect consequences, affecting developing countries in particular. The SARS-CoV-2 vaccine acceptance, knowledge and attitude among healthcare workers are important to understand since they influence public opinion, community vaccine acceptance, and decision-making regarding vaccination. Aim: To determine the associated variables with SARS-CoV-2 vaccine uptake, knowledge, and attitude among health workers in level 2 and 3 facilities in Nairobi.  Methods: A quantitative questionnaire was distributed to healthcare workers in level 2 and 3 health facilities in Nairobi. Data was analysed using IBM SPSS Statistics 28. Chi-square tests, Fisher’s exact tests, t-tests and one-way ANOVA tests were conducted to determine the associated variables with SARS-CoV-2 vaccine uptake, knowledge, and attitude. Results: A positively significant association was found between vaccine uptake and knowledge index (p=0,04). The group nurses, assistant nurses and physicians were more likely to be vaccinated than other health professions (p=0,027). A positively significant association was found between knowledge index and: age (p=0,031), being female (p=0,029), years of experience (p=0,019), being vaccinated (p=0,007), and attitude index (p=<0,001). A significant association was found between knowledge index and subcounty (p=0,032). Dagoretti South, Embakasi East and Westlands had the lowest knowledge indexes among the subcounties. A positively significant association was determined between attitude index and: years of experience (p=0,022), being vaccinated (p=<0,001), and knowledge index (p=<0,001). Health profession was also found to be significantly associated with attitude index (p=0,025). Conclusion: The results reflect a high vaccination uptake and a general positive attitude. However, the findings identified essential knowledge gaps regarding COVID-19 vaccines among the participants that should be addressed.