Good physical, psychological and social health is pursued both at work and at home. There is no current research into the health of ski instructors despite the physically demanding nature of skiing and high injury rate. The purpose of this study is to map out ski instructors physical and psychological health and see if there are common injuries amongst them. This study is a descriptive and correlating study including a survey of ten questions with self reported data from the instructors. Five ski schools from Sweden participated in the study and 86 surveys got sent out to the ski school directors. The result from this study shows that ski instructor´s physical, physiological, well being at work, stress level and self efficacy is good. Fifty-eight percent of the ski instructors got injured while working but they got injured less than the average skier, most common injuries was in the knee. It was not possible to perform a correlation analysis between low self efficacy (SE) and increased injury rate due to all instructors rating their SE to seven or higher on a zero to ten scale. This can be counted as high SE. The difference analysis for physical activity and injury rate gave the chi square results: Chi2 = 0,92, df = 1, p > 0,05. Thus the null hypothesis cannot be rejected.

Bakgrund Dagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år.   Syfte Syftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009.   Metod Tiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år. Han har sparat en del gamla dokument och därifrån har resultaten hämtats. De fyra olika testtillfällena är genomförda på samma villkor och rundan som mäter 2,5 kilometer är den samma.   Resultat 2009 års elever som är med i undersökningen var 52 stycken, 36 pojkar och 16 flickor. Urvalsgruppen från år 2000 innehöll 47 elever, 19 pojkar och 28 flickor. 1989 finns resultat från 40 elever, 22 pojkar och 18 flickor och 1985 finns 52 flickors resultat. Skillnaden i resultaten är tydliga mellan flickornas fyra olika testtillfällen. Medeltiden på flickornas resultat från 2000 är signifikant sämre än de övriga testtillfällena. Nästan 4 minuter och 40 sekunder skiljer medeltiden mellan 2000 och 2009. Mellan 2000 och 1989 skiljer det tre minuter och till medeltiden 1985 två och en halv. Det fanns en liten, men dock ej signifikant skillnad mellan pojkarnas resultat från2009, 2000 och 1989.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.

Background: Previous research states that chronic widespread pain (CWP) has a negative impact on health status and daily life activities. Risk factors for developing CWP are, e.g. female sex, other chronic diseases, smoking, inactivity, sleeping problems and obesity. The average prevalence of CWP is 9.6-15% in the general population. The results vary regarding sex differences in prevalence, pain experience, impact on daily life, work, and health status. Therefore, the overall aim was to investigate CWP’s impact on health status and long-term lifestyle predictors for better health when having CWP. Method: The study is a general population cohort study including 975 participants (442 men, 533 women) at the age of 35-54 years with a 12- and 21-year follow-up. CWP was defined according to the American College of Rheumatology’s (ACR) definition stating pain must be present for at least three months, below and above the waist, on both sides of the body, and the axial skeleton to be classified as widespread. Using a pain mannequin and additional questions the individuals were sorted in three different pain groups: no chronic pain (NCP), chronic regional pain (CRP), and CWP. The questionnaire included questions about lifestyles factors (personal support, friendship circuit, smoking, alcohol intake, physical activity and sleeping habits) and SF-36 measuring health status. Differences in health status were analysed by independent samples t-test and health predictors by logistic regression analysis. The results were further analysed using Tengland’s two-dimensional health theory and the relational gender theory. Results: The prevalence of CWP was higher among women during all time points, but health status was statistically significant reduced for both women and men with CWP (p <0.001) showing no sex differences of clinical relevance. At the 12-year follow-up, 58% of the women and 53% of the men had persistent CWP (p <0.001). At the 21-year follow-up, 59% of the women and 29% of the men had persistent CWP (p <0.001). Health predictors for better health when having persistent CWP were male sex (OR 3.03-6.76), having social support (OR 9.27), no sleeping problems (OR 3.48-4.76), being a former smoker (OR 4.38-7.83) and a weekly intake of alcohol (OR 4.94). Conclusion: More women reported persistent CWP in a 12- and 21-year perspective than men, but when having CWP the health status was equally as bad among women and men. Modifiable health factors such as having no sleeping problems was strongly associated with better mental health, and personal support could be of importance for a better vitality. The higher prevalence reported among women and male sex as a health predictor seems to be influenced by the psychosocial mechanisms of gender. However, health status did not show any association with the relational gender theory. The results suggests, even though men have less prevalence of CWP the condition should be regarded as having the same impact for women and men in health care. Further research should continue studying persistent CWP and possible confounders to establish the sex and gender differences in the long-term perspective. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att långvarig generell smärta (CWP) har en negativ påverkan på hälsostatus och dagliga aktiviteter. Riskfaktorer för att utveckla CWP är t.ex. kvinnligt kön, andra kroniska sjukdomar, rökning, inaktivitet, sömnproblem och övervikt. Den genomsnittliga prevalensen av CWP i den allmänna befolkningen är 9,6–15 %. Resultat på könsskillnader varierar gällande prevalens, upplevelse av smärta, påverkan på det dagliga livet, arbetslivet samt hälsostatus. Det övergripande syftet var därför att undersöka CWP:s påverkan på hälsostatus samt långsiktiga livsstilsfaktorer för en bättre hälsa för dem med CWP. Metod: Studien är en befolkningskohort med 975 deltagare (442 män, 533 kvinnor) i åldern 35–54 år med en 12- och 21-års uppföljning. CWP definierades enligt American College of Rheumatology (ACR) definition som säger att smärta ska vara närvarande i minst tre månader, under och över midjan, på båda sidorna av kroppen samt axialskelettet för att klassificeras som generell. Med hjälp av en ritad smärtfigur och ytterligare frågor sorterades deltagarna in i tre olika smärtgrupper: ingen långvarig smärta (NCP), långvarig regional smärta (CRP) och CWP. Frågeformuläret bestod av frågor om livsstilsfaktorer (personligt stöd, vänskapskrets, rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet samt sovvanor) och SF-36 som mäter hälsostatus. Skillnader i hälsostatus analyserades genom ett oberoende t-test och hälsoprediktorer genom logistisk regressionsanalys. Resultatet analyserades ytterligare utifrån Tenglands två-dimensionella hälsoteori och den relativa genusteorin. Resultat: Prevalensen av CWP var högre bland kvinnor vid samtliga tidpunkter och hälsostatus var statistiskt signifikant lägre för både kvinnor och män med CWP (p < 0.001). Det fanns inga könsskillnader av klinisk relevans. Vid 12 års uppföljningen hade 58 % av kvinnorna och 53 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Vid 21 års uppföljningen hade 59 % av kvinnorna och 29 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Hälsoprediktorer för bättre hälsostatus för CWP-drabbade var manligt kön (OR 3,03–6,76), socialt stöd (OR 9,27), inga sömnproblem (3,48–4,76), före detta rökare (4,38–7,83) och att varje vecka dricka alkohol (OR 4,94). Slutsats: Fler kvinnor än män rapporterade långvarig CWP i ett 12- och 21-års perspektiv, men bland de som hade CWP var hälsostatusen lika dålig hos kvinnor och män. Att inte ha några sömnproblem var starkt förknippat med en bättre mental hälsa och personligt stöd kan vara av betydelse för en bättre vitalitet. Den högre prevalensen bland kvinnor samt manligt kön som hälsoprediktor verkar vara påverkade av de psykosociala mekanismerna för genus. Hälsostatus visade emellertid inte någon koppling till den relativa genusteorin. Resultet innebär att även om män har en lägre prevalens av CWP bör tillståndet betraktas detsamma för män som hos kvinnor i vården. Vidare forskning bör studera långvarig CWP och möjliga confounders för att faststlå köns- och genusskillnader i ett långsiktigt perspektiv.

This paper reviews a study of the skulls from the anatomy collection at Gustavianum, Uppsala university museum, historical collections in Uppsala, Sweden. The skulls were found in the central parts of Uppsala, on an area called Östra Ågatan, which is known for being one of the oldest parts in town. The skulls have been dated to medieval period between 11th and 14th centrury and came to be a part of the anatomical collection. Only skulls are available today in the big collection.  Cranial metrics were recorded, probably by the Anatomical department for all skulls in the large anatomical collection. Östra Ågatan is today a road located near Fyrisån, a river that flows through the city. Uppsala is well known for being one of the oldest city in Sweden and Europe. People have lived here for several centuries, and today the area are currently being used the same. The study aims to collect information about the health status on the medieval humans living in Uppsala. Also, to see if the skulls had a connection to the nearby churches that were located near the area under the same period. Questions that the study are examining is, -If the skulls have any connection to a church in the nearby area that they were found in? -Do the skulls have any pathologies, non-metric features or damage?