Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad. Detta har undersökts genom samtal med tjänstemän inom Stockholm stad, tjänstemän på andra kommuner och representanter från byggföretag som är verksamma som byggherrar inom staden. Okunskap om effekterna hos mobility management-åtgärder samt osäkerhet kring hur detaljstyrande som staden kan vara kring dessa frågor i samhällsplaneringen är de två stora hinder som redogörs för i denna uppsats. Till detta kan tilläggas att arbetet med mobility management måste komma in tidigt i planprocessen, bygglov anses för sent av såväl byggherrar som tjänstemän. Inställningen till mobility management och osäkerheten kring detaljstyrningen kan även kopplas till tidigare forskning inom området som visar att förankring och motivering av åtgärderna är viktigt. Samtidigt kan det diskuteras huruvida en diskurs om bilens självklara plats i samhällsplaneringen ligger bakom den okunskap som finns om mobility management. Slutligen kan det konstateras att MaxLupoSE kan komma till bukt med dessa hinder genom klarare riktlinjer men att det i grunden handlar om vilka politiska mål som sätts upp för samhällsbyggandet.

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare. Syftet med denna studie är att granska tjänstemännens kunskaper kring hållbar samhällsplanering. Resultatet från studien har visat på en god samsyn mellan tjänstemän och politiker inom hållbar samhällsplanering, med en hög teoretisk medvetenhet. Studien har också visat på svårigheter med att översätta de teoretiska kunskaperna till ett praktiskt plan. / This study concentrates on the connections between urban planning and sustainabledevelopment. The City of Linköping is about to launch a new project about sustainable planning, a completely new district is planned in Djurgården 2.5 km from central Linköping. The starting point of the project is to build a sustainable district for 6-8000 future inhabitants. The purpose of this study is to examine the basis of knowledge about sustainable planning within the organisation of municipality. The results of this study are that the theoretical knowledge level in the municipality is high. The problem is to transform those knowledge’s to the practical basis.

Studiens syfte är att undersöka Nyköpings miljöarbete genom att tillämpa en metod baserad på intervjuer och dokumentanalys. Studien analyserar stadens framsteg och initiativ inom hållbarhetsområdet och att identifiera framgångsfaktorer för dess miljöarbete samt dess motgångar Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer och granskning av relevanta dokument som detaljplaner och översiktsplanen erhålls en detaljerad bild av Nyköpings miljöarbete. Dessa data används sedan för att identifiera och analysera de faktorer som har bidragit till stadens framgångar inom hållbarhetsområdet men även för eventuella motgångar i planeringen. Studiens vetenskapliga bidrag ligger i dess undersökning av Nyköpings miljöarbete genom en tvärvetenskaplig ansats. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med dokumentanalys ger studien en djupare förståelse för stadens miljöstrategier och deras implementering. Dessutom bidrar studien till kunskapsbasen genom att identifiera och analysera framgångsfaktorer och motgångar för Nyköpings hållbarhetsarbete, vilket kan vara användbart för andra städer och kommuner som strävar efter att förbättra sin miljöprestanda. Genom att sprida kunskap om framgångsrika strategier och praxis kan uppsatsen bidra till att främja hållbar stadsutveckling och ge impulser till framtida forskning och policyformulering inom området, men också visa på eventuella misstag och brister.

Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.

Social sustainability is high on the agenda both internationally and nationally, but even though the work has been going on for over 30 years, Sweden has long to go before becoming equal. There are currently gaps in the Swedish research of social sustainability within urban planning. The purpose of this study is to investigate the possibility of strengthening the work of integrating social sustainability aspects into municipal urban and spatial planning in Sweden. In order to examine what the work on social sustainability looks like in Sweden, the study is applied to Gävle municipality. The study was conducted through a literature study and an interview study. The literature study shows that although there is no unanimous definition of social sustainability, several authors have tried to define the concept. A summary is that social sustainability can be divided into: Justice, Social Capacity, Holistic View, Collaboration and Participation, Access and Accessibility, Mixing and Variation, Affinity and Identity, as well as Well-being and Safety. The results of the interview study show that Gävle municipality has no unified definition of social sustainability and that they do not have an established working method to improve social sustainability although the interviewees identify several measures they use. / Social hållbarhet står högt på agendan både internationellt och nationellt, men även om arbetet har pågått i över 30 år har Sverige långt kvar innan samhället blir rättvist. Det finns idag stora kunskapsluckor i den svenska forskningen om socialt hållbar samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att stärka arbetet med att integrera aspekter av social hållbarhet i kommunal samhällsplanering och fysisk planering i Sverige. För att få kunskap om hur arbetet med social hållbarhet ser ut i Sverige utförs en studie på Gävle kommun. Studien utfördes genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet från litteraturstudien visar att även om det inte finns någon enhällig definition av social hållbarhet har flera författare försökt definiera begreppet. En sammanfattad bild är att social hållbarhet kan delas in i: Rättvisa, Samhällskapacitet, Helhetssyn, Samverkan och delaktighet, Tillgång och tillgänglighet, Blandning och variation, Samhörighet och identitet samt Välmående och säkerhet. Resultatet från intervjustudien visar att Gävle kommun inte har någon enhällig definition av social hållbarhet. Kommunen har inte heller något utarbetat arbetssätt för att förbättra den sociala hållbarheten men intervjudeltagarna identifierar ett antal åtgärder de använder sig av för att förbättra den sociala hållbarheten.