Idag är den traditionella tillverkningsprocessen för benproteshylsor som främst begränsar amputerade individer i olika länder från protesförsörjning på grund av att processen är både tidskrävande och kostsam för att producera högkvalitativa och anpassade proteshylsor. Syftetmed arbetet är att studera möjligheterna att använda 3D-skanning och additiv tillverkning (3Dprinting) för att skapa benproteshylsor med hjälp av dessa 3D-tekniker. Studien fokuserar på skanningsnoggrannhet och effektivitet samt två olika svarvariabler (ytjämnheten och maximalabelastningen) för 3D-printade benproteshylsor, där två olika processparametrar (lagerhöjd och infilltäthet) testas på två olika nivåer med en centrumpunkt genom att driva printingsprocessen systematiskt med hjälp av experimentell design (22-faktoriell design). Hårdvarorna Artec Eva, Artec Space Spider och Prusa MK4 användes för att utföra skanningsprocessen och printingsprocessen. Ett Polylacitic Acid-filament användes under printingsprocessen.Svarvariablerna togs fram med hjälp av två olika metoder (kompressionstest och ytjämnhetsmätning) som sedan analyserades för att visa variationen och undersöka hur processparametrarna kan påverka ytjämnhet (Artimetisk medelhöjd) och maximal belastninghos den 3D-printade proteshylsan. Artec Eva var snabbare och effektivare och kunde fånga upp 1990 bilder per sekund på cirka 164 sekunder. Testresultaten och analysen av svarvariablerna och processparametrarna visar att en ökning/minskning av lagerhöjden kan påverka ytjämnheten, samt att en ökning/minskning av infilltätheten kan påverka maxlasten.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare upplever sin roll inom totalförsvaret och hur deras försvarsvilja ser ut. Totalt har tio förskollärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utfördes på intervjumaterialet. Detta resulterade i två teman och sju subteman som redogör för gynnsamma samt ogynnsamma aspekter för förskollärares syn på sin roll inom totalförsvaret och deras försvarsvilja. Slutsatserna från denna studie var att förskollärare anser att de har en viktig roll inom totalförsvaret och att det finns en hög försvarsvilja. Studien visar dock att kunskapen och informationen om vad deras roll innebär är bristande, inte bara internt utan även stort i samhället och att ledare utgör en viktig roll i att sprida den kunskapen. Slutligen visadestudien på att den mest ogynnsamma aspekten är det som står oss närmast - familjen. Behovet att skydda sin egen familj och veta att den är trygg är det viktigaste och det visar i sig hur viktig förskolan är som aktör inom det civila försvaret för att tillgodose det behovet. / The aim of this study was to study how preschool teachers perceive their role within the total defence and what their willingness to defend one’s own country looks like. A total of tenpreschool teachers have been interviewed through semi-structured interviews and the interview material has been data-processed through a thematic analysis. This resulted in two themes and seven subthemes that included favorable and unfavorable aspects of preschool teachers view of their role in total defence and their willingness to defend. The conclusions of this study were that preschool teachers think that they have an important role in the total defence and that there is a high willingness to defend, but that the knowledge and information about what their role entails is lacking, not only internally but also widely in society and that leaders plays an important role to spread this knowledge. Finally this study shows that the most unfavorable aspect, for the willingness to defend one’s country, is what we have closestto us - the family. The need to protect the own family is the most important thing and that itself shows how important preschool is as an actor in the civil defence.