Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt? Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin. Resultatet visar att ämnesintegrering i hem- och konsumentkunskap i grundskolan varierar från lärare till lärare och från kommunala respektive privata skolor. Lärarna pekar ut fyra ramfaktorer som utgör möjligheter och/eller hinder för deras undervisning: 1) Läroplan och styrdokument, 2) Skolledning, 3) Samarbete samt 4) Tid. Slutsatsen i vår studie visar att hem- och konsumentkunskapslärarna på de privata skolorna i större utsträckning använder sig av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Detta beror på ett närmare samarbete mellan lärarna på skolan och skolledningens beslut om vilket arbetssätt som skall råda.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning. Genom användning av kvalitativa intervjuer som metod, visar resultatet från denna studie att lärarna menar att de använder internet som undervisningsmetod i flera olika moment, men att användandet samtidigt påverkas av skolans resurser, ledningens inställning till ämnet samt när de tog sin examen.

Sammanfattning Analysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). Analysen av kursplanen visade att det finns ett visst faktainnehåll, obefintligt med normerande innehåll och ett dominerande innehåll inom den pluralistiska strategin. Den pluralistiska strategin kännetecknas bland annat av konflikt mellan olika perspektiv. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap kännetecknas dessa särskilt av hälsa, resurshushållning, jämställdhet och kultur. Däremot visade analysen av läroböckerna att de har ett visst faktainnehåll, men framförallt ett normerande innehåll. Det normerande innehållet kännetecknas av hur en ”god” konsument bör vara, särskilt genom råd, uppmaningar och varningar. Analysen visar vidare att läroböckerna inte motsvarar skrivningarna i kursplan 2000, utan helt saknar ett pluralistiskt förhållningssätt. Sammantaget framträder i läroböckerna en konsument som har viss faktakunskap, men framförallt vet hur den bör göra, men samtidigt saknar redskap för att reflektera över komplexa konsumentsituationer. Detta strider på ett avgörande sätt mot intentionerna i kursplan 2000, som istället förespråkar en demokratisk fostran som bygger på olika val och reflektion över desamma. Nyckelord: Hem- och konsumentkunskap, Hemkunskap, Konsumentfrågor, Konsumtion, Konsumtionsprocess, Undervisning, Undervisningsstrategier, Didaktik, Läroplansteori, Kursplan, Läroböcker, Läromedelsanalys. Abstract The analysis studies the meaning making regarding consumer issues in three Home and consumer studies textbooks based on the syllabus 2000 (Skolverket, 2000a). Firstly the consumer issues were defined and delimited according to the consumer process model (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Secondly the consumer content was categorised into three teaching strategies: fact, norms and values and pluralistic teaching strategy (Skolverket, 2002, Kronlind & Öhman, 2010). Finally the syllabus 2000 was analysed using the three teaching strategies. The final analysis was based on the assumption that the legitimacy and relevance of the textbooks were regulated by the syllabus (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). The analysis of the syllabus revealed that that there is a certain fact content, the norms and values are non-existent and the pluralistic strategy was dominant. The pluralistic strategy is characterised by for example a conflict between different perspectives. The syllabus of Home and consumer studies includes the different perspectives of health, resourse management, gender equality and culture. However the analysis of the textbooks revealed that they have certain fact content but principally contains norms and values. The norms and values are characterised by the “good” consumer, particularly in giving advice, recommendations and warnings. The analysis shows that the textbooks don’t correspond with the syllabus 2000 and the pluralistic content is non-existent. Finally the textbooks describe a consumer who has some knowledge of fact but mainly knows how to make the right choices but at the same time lacks the methods to reflect upon complex consumer situations. This is crucially contrary to the intentions in the syllabus 2000 which on the other hand advocate a democratic education which is based on different choices and a reflection upon them. Keywords: Home and consumer studies, Home economics, consumer issues, consumption, consumer process, teaching, teaching strategies, curriculum studies, syllabus, textbook, textbook analysis.

Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.

Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos äldre sker, kön- och åldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex månader har ”Projekt Kersti” samlat in fallrapporter från äldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ”Kersti projektet” och uppsatsförfattarna har sedan fått tillgång till materialet för att göra en register studie. De 517 insamlade fallrapporterna har bearbetats och sammanställts och resultatet av studien visade att de flesta fallolyckorna inträffade i sovrummet och det vanligaste föregående symtomet till fall var trötthet. De vanligaste yttre omständigheterna i samband med fall var att individen tappade balansen eller gick utan skor och den vanligaste aktiviteten i samband med fall var att individen var på väg till eller ifrån någonting när fallolyckan inträffade.

<p>Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.</p>

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är:  Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem?  Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna? I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor.  Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel. Deltagarna uppger att muntlig, skriftlig och digital kommunikation sker med vårdnadshavarna, dock framgår det att traditionell tamburkontakt är det kommunikationssätt deltagarna föredrar att använda sig av.

Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn har ökat och vi ville undersöka hur en mindre kommun hanterar ärenden som berör ensamkommande flyktingbarn samt hur kommunen förmår att bemöta den enskilde individens behov. Vi genomförde vår studie i en mindre kommun där de idag tar emot pojkar i åldrarna sexton till arton år. Vi utförde kvalitativa intervjuer med fem personer som i sina yrkesroller kom i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. För att analysera vår empiri använde vi innehållsanalys. I resultatet fick vi fram tre huvudkategorier. En beskriver hur dagsläget såg ut, i nästa beskrivs medvetenhet om vad som bör bli bättre och i den tredje beskrivs visioner om framtiden. I kategorin dagsläget kunde vi av vårt resultat utläsa att det fanns brister i både metoder och förhållningssätt. Kategorin medvetenhet om vad som bör bli bättre ligger som en brygga mellan dagsläge och visioner om framtiden och beskriver en medvetenhet om vad som saknas. I kategorin visioner om framtiden kan det utläsas en önskan hos de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn att i linje med den klientcentrerade teorin få mer tid och resurser att arbeta med individen. De anställda hade i sin profession inte fått specifik utbildning i bemötande av ensamkommande flyktingbarn vilket leder till att arbetet blev svårt att utvärdera. Det fanns en önskan om mer utbildningar hos de vi intervjuade. Alla barn i kommunen utreds enligt BBiC- modellen, men resultatet visade att det krävs mer av handläggaren vid utredningar av ensamkommande flyktingbarn eftersom modellen inte är anpassad till målgruppen. Vårt resultat visade att det är en snabbt ökande målgrupp som kräver anpassade insatser. / The inflow of unaccompanied refugee children has increased and our aim with this study was to examine how a municipality is handling cases involving unaccompanied refugee children and how the municipality is able to respond to their individual needs. We performed the study in a smaller municipality receiving boys at the age of sixteen to eighteen years old. We did interviews with five social workers in their daily work which who get in contact with unaccompanied refugee children. In the result we saw three main categories. One category describes how things are today, and another one describes awareness of areas of improvement. The third describes social workers vision of the future. In the category which described how things are today we could see deficiencies in both the methodology and approach. The category that describes awareness of areas of improvement works like a bridge between today and visions of the future. In the last category about the future we could see a wish for more time and resources to work with the individual as in the Client centered theory. In their profession they haven’t received any education about how to approach the unaccompanied refugee children which makes the work hard to evaluate.  There is a desire for more education among the social workers. All children in the municipality’s social service being investigated according the BBiC model. But the result of the study shows that it is harder for she social workers to use that model for the unaccompanied refugee children when it’s not appropriate for the target audience. The result of the study shows that there is a rapidly growing audience who require custom actions.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan? Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången. Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem. Det målinriktade urvalet av respondenter användes för att säkerställa att dessa skulle ha erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet att dela med sig av. Resultatet visade att arbetet som behandlingsassistent med barn på HVB-hem är varierande. Det är både givande och svårt på samma gång och ingen dag är den andra lik. Resultatet visade också att arbetet är känslomässigt krävande och är en balansgång på flera plan då många av barnen haft det svårt. Drivkraften i behandlingsassistenternas arbete är att ha barnets bästa i fokus. / <p>Godkännandedatum  2013-06-07</p>