Sverige har sedan många år tillbaka varit ett mottagarland för ensamkommande barn som flyr sina hemländer på grund av olika omständigheter. Flera av de barn som idag kommer till Sverige har en försämrad psykisk hälsa och bär med sig svåra minnen av traumatiska händelser orsakade av krig, våld, uppbrott av nära anhöriga liksom flykten i sig. Personal som kommer i kontakt med dessa barn har således stora krav på sig och bör därför ha de kunskaper som behövs för att kunna ge barnen en trygg plats att återhämta sig på. Därav anses det vara relevant att göra en studie om bemötandets roll för barnens återhämtningsprocess. Syftet med studien är att öka förståelse för HVB personals upplevelser av bemötandets roll för ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. Detta utifrån vad i bemötandet som främjar respektive hindrar barnens återhämtningsprocess. Studien bygger på sex stycken halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar på två HVB boenden. Studiens teoretiska utgångspunkt samt begrepp är återhämtningsperspektivet och sociala relationer. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att en god och ömsesidig relation och ett individanpassat bemötande, där respekt och lyhördhet innefattas, främjar ensamkommande barns återhämtning från traumatiska upplevelser. HVB boendenas miljö och struktur anses vara en central del som påverkar personalens bemötande både som främjande och hindrande faktor. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att bristande språkkunskaper och bristande kompetens, liksom kulturskillnader är delar i bemötandet som hindrar barnens återhämtningsprocess.

Detta är en kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Syftet medstudien är att belysa vilka förhållningssätt och strategier som tillämpas av personal vidHVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn.För att uppnå syftet och frågeställningarna har vi undersökt personalens erfarenheterinom HVB verksamheter genom semistrukturerade intervjuer. Studien bygger påutsagor från personalen om deras erfarenheter och upplevelser kring psykisk ohälsabland de ensamkommande barnen, vilka svårigheter de möter i deras arbete och vadsom är viktigt att tänka på i arbetet med ensamkommande barn.Resultatet i studien visar att boendepersonal beskriver att ungdomarnas psykisk ohälsakommer i uttryck genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende ochmissbruk, vilket är i linje med vad som visats i tidigare forskning om ensamkommandebarn som en utsatt grupp som har varit med om traumatiska upplevelser vilket kan hapåverkat deras psykiska hälsa (Hessle 2009, Batista m.fl 2007). HVB personalenbeskriver arbetet med att skapa trygghet och möjlighet till tillförlitliga relationer med deensamkommande barnen som sin viktigaste funktion. Intervjupersonerna beskriver attdet är viktigt att vara tillgänglig och stödjande för barnen för att de ska känna sigdelaktiga i meningsfulla situationer.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children. This also includes an emotional aspect which demands ability to closeness at the same time as there is a need to be able to keep a distance. This also marks the interviewee’s definition of how to be professional. How the children’s age defines has also an impact on the staff’s definition of their profession which means that both staff and children are forced to redefining their role in the residential home. We also found that a main purpose in the role as staff was to actively work with integration towards the children in care. Another interesting result that affects the ability to closeness and distance is the fact of being a young woman as staff, because of the cultural differences that exists between staff and the children in care.

Studien är en undersökning av personalens upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. För att kunna genomföra undersökningen har individer som idag arbetar eller har arbetat på HVB-hem intervjuats.Studien har använts sig av två olika teorier, den ena är Antonovsky (2005) i form av KASAM och den andra av Lazarus (1999) i form av Coping för att kunna analysera empirin, det vill säga intervjuerna.För att kunna genomföra undersökningen och för att det ska vara tillförlitligt har kvalitativ forskningsintervju tillämpats. De intervjupersoner som intervjuas har eller har haft erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan med psykisk ohälsa. Totalt har fem intervjupersoner intervjuats.Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner har haft erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn med psykisk ohälsa. Deras psykiska ohälsa har uttryckt sig på olika sätt, det kan vara i form av olika känslor i form av aggression, isolering, gråt samt distansering från HVB-personalen. Resultatet visar även att HVB-personalen upplever att de ställs inför dagliga utmaningar eftersom de ensamkommande flyktingbarnen inte delar med sig om sina känslor och stänger in sig istället för att dela med sig sina känslor med personalen. I och med de distanserar sig och isolerar sig från personalen finns andra stöd som de ensamkommande flyktingbarnen kan få, bland annat hjälp från BUP.