Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. Resultat: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. Diskussion: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där det goda exemplet lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras. / Background: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. Aim: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. Method: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. Result: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. Discussion: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where the good example needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.

<p>En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: <em>läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och <em>basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. </em></em></p> / <p>Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. <strong>Metod</strong>: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. <strong>Resultat</strong>: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. <strong>Diskussion</strong>: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där<em> det goda exemplet</em> lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras.</p> / <p><strong>Background</strong>: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. <strong>Aim</strong>: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. <strong>Method</strong>: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. <strong>Result</strong>: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. <strong>Discussion</strong>: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where <em>the good example</em> needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.</p>

Detta projekt har varit ett första försök för studenten att använda sig av tjänstedesign i ett verkligt projekt. Problemet har varit att i sjukvården idag finns stora problem med att bakterier och virus som vinterkräksjukan slår ut hela avdelningar som tvingas stänga till stora kostnader. Vinterkräksjukan är högst smittsamt och det räcker med att någon glömmer tvätta händerna ordentligt för att det ska sprida sig på en avdelning. I detta arbete har tjänstedesign metodik använts för ta reda på varför det förekommer smitta på ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vad som kan göras för att förbättra handhygienen och minska risken för smittspridning på ortopedkliniken. Observationer genomfördes på kliniken ur patienters, sjuksköterskors samt läkares perspektiv. Tjänstedesignmetoder som customer journeys och desktop walkthrough användes för att visualisera patienters resor genom kliniken och skapa lösningar ihop med läkare och sjuksköterskor för att skapa möjligheter till bättre handhygien. Resultatet blev ett koncept som ökar synligheten av de handspritstationer som finns samt ett förslag på hur dessa stationer ska placeras ut på kliniken för att ge bästa lättillgänglighet för sjukhuspersonal, patienter och besökare. Namnet ”Att göra en Albin” myntades efter att en fältstudie genomförts på ortopedkliniken utav en av projektets kontaktpersoner på landstinget i Värmland. Litteraturstudier gjordes också på hur tjänstedesign använts i vårdutveckling, både nationellt och internationellt, och hur tjänstedesign kan bidra till en bättre vård. Uppdragsgivare har varit Tomas Edman på Innovationsslussen Vivan. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet. Projektet var handlett av Monica Jakobsson och Fredrik Thuvander har varit examinator. / This project has been a first attempt by the student to use service design in a real project. The problem was that in the health care today exists big problems due to bacteria and viruses such as winter vomiting disease strikes entire wards and forces the hospitals to close them which in turn causes huge financial loses. Winter vomiting disease is highly contagious and all it takes is someone to forget to wash his or her hands properly for the virus to spread to the entire ward. In this project service design methodology has been used to find out why contagious infections exist on the orthopedic clinic at Central hospital in Karlstad and also what can be done to improve hand hygiene and reduce the risk for further spread of contagious infections at the orthopedic clinic. Observations were made at the clinic from the view of patients, nurses and doctors. Service design methods such as customer journeys and desktop walkthroughs were used to visualize patients’ journeys and create solutions together with doctors and nurses to create the possibilities for better hand hygiene. The result was a concept that increases the visibility of the hand rub stations and a proposition on how these stations shall be positioned at the clinic. The name “To do an Albin” was coined due to the field studies that were done at an orthopedic clinic by one of the projects contacts at Värmland County Council. Research was also made into how service design has been part of health care development both nationally and internationally, and how service design can contribute to better health care. Employer has been Tomas Edman at Innovationsslussen Vivan. The work was made in the course Degree Project for Degree of Bachelor of Science In Innovation and Design Engineering (MSGC12) at the University of Karlstad. Monica Jacobsson has supervised the project and Fredrik Thuvander has been examiner. / Albin Andersson

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: Allmän litteraturstudie som genom en innehållsanalys sammanställer evidens utifrån tio vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultat: Faktorer som ofta angavs somhinder mot följsamheten var tidsbrist, avsaknad av nödvändig utrustning, bristande kunskap och torra händer. Återkommande faktorer som ökade följsamheten var rädsla för att själv smittas, att vårdsituationen uppfattades som oren, positiva förebilder i arbetsgruppen ochkunskap om hygienens betydelse. Slutsats: För att öka följsamheten till de basalahygienrutinerna behövs en förändring i vårdpersonalens attityd. Följsamhet till basalahygienrutiner behöver göras till norm och vårdpersonalen behöver känna att de ges möjlighettill kontroll över sitt beteende kring hygienrutiner. Klinisk betydelse: För att förbättra hurvårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna krävs kunskap om de faktorer som påverkarföljsamheten. / Background: Every tenth patient in Swedish hospitals contracts healthcare associatedinfections making it the most common hospital-acquired condition. Infections lead toincreased mortality, additional days in hospital and increased costs. Despite evidence thatbasic hygiene guidelines results in decreased healthcare associated infections complianceremains variable. Multi-drug resistant bacteria are an increasing threat within the healthcaresystem making rational antibiotic use and compliance with basic hygiene guidelines the mostimportant preventive measures. Aim: The aim of this study was to examine factors that influence healthcare workers compliance with basic hygiene guidelines. Method: Through content analyze this literature review compiles evidence from ten scientific articles that relatesto the aim. Result: Among the factors that were perceived as barriers to hygiene compliancewas time, availability of hygiene products, lack of knowledge and skin condition. Factors thatincreased compliance was fear of becoming infected, perception of procedures as unclean,positive role models in the team and knowledge about infection prevention practices. Conclusion: To increase compliance to basic hygiene guidelines a change is needed in the healthcare workers attitude towards the importance of hygiene. Compliance needs to becomean unquestionable norm and the health care staff needs to be given opportunity to control theirbehavior. Clinical significance: To increase healthcare workers compliance to hygieneguidelines, knowledge about the factors that may influence their behavior is required.

This thesis is an investigation of the use of various infection control practices, including hand hygiene, in companion animal veterinary clinics and a public petting zoo. Video observation of petting zoo visitors found overall hand hygiene compliance was 58% (340/583). Improved signage with offering hand sanitizer (odds ratio (OR) 3.38, p<0.001) and verbal hand hygiene reminders (OR 1.73, p=0.037) had a significant positive association with compliance. Video observation of preoperative preparation practices in ten veterinary clinics found contact times with preparatory solutions were often shorter than recommended: 10-462s for patients and 7-529s for surgeons using soap and water. Practices that did not conform to guidelines available in major companion animal surgical textbooks were commonly observed. A survey of veterinary staff found that over 80% of respondents ranked hand hygiene as of high importance in all clinical situations queried. The most frequently reported reason for not performing hand hygiene was forgetting to do so (40%, 141/353). Video observation of various infection control practices in 47 veterinary clinics found that poor sharps handling practices were common, yet only one needlestick injury was observed. Exam tables were cleaned following 76% (2015/2646) of appointments, and contact time with spray used to do so ranged from 0-4611s (mean 39s, median 9s). Appropriate personal protective clothing was worn for 72% (3518/4903) of staff-animal contacts. Video observation of hand hygiene practices in 38 veterinary clinics found overall hand hygiene compliance was 14% (1473/10894). Soap and water was used for 87% (1182/1353) of observed hand hygiene attempts with a mean contact time of 4s (median 2s, range 1-49s). A hand hygiene poster campaign had no significant effect on compliance. There is clearly room for improvement with regard to many frequently used infection control measures in veterinary clinics in Ontario. Use of active interventions to improve practices such as hand hygiene should be investigated in clinics, as such measures have been effective in other settings. The video monitoring system used in this research may be a useful tool for conducting these and similar studies in the future. A better infection control culture needs to be established in veterinary medicine. Accompanying data files are located at: http://hdl.handle.net/10864/10445 / Canadian Institutes of Health Research (CIHR), Ontario Veterinary College Pet Trust, Canada Foundation for Innovation

Background Hospital-acquired infections are significant cause of morbidity and mortality among hospitalized patients worldwide. Healthcare workers during job are exposed to blood borne pathogens through contact with infected body parts, blood and body fluids. World health organization (WHO) estimated that globally about 2.5% of HIV and 40% of hepatitis viral infected cases are among health workers due to exposures. The most important mechanism of spread of these pathogens is through contaminated hands of the healthcare workers. Standard precautions measures are essential to prevent and control healthcare associated infection among healthcare workers and patients. In developing countries despite the development of detailed guideline for infection control the knowledge of standard precautions is low and not properly applied. The aim of this study is to assess the knowledge and practice of health care workers regarding standard precautions and hand hygiene to infectious disease control.  Aim The aim of this study was to assess the knowledge and practice of health care workers regarding hand wash and standard precautions to control infectious diseases in BMCH. In addition create awareness among participants and encourage them to practice regularly hand hygiene and standard precautions to control or reduce nosocomial infections in health care facilities Methods The study design is cross-sectional evaluation of healthcare worker knowledge and practices about standard precautions and hand hygiene for infectious disease control. A questionnaire administered to health care workers (doctors and nurses). The questionnaire was divided in two parts and the first part concerns demographic information, asking knowledge and practice. The second part asked opinions about risk and prevention of HAIs. The questionnaire was developed with consultation of other studies of the same kind. It has been pre tested and is finalized for survey. The ethical approval was given by hospital superintendent and informs consent from all study participants. Statistic analysis was done on Excel and statistical software SPSS version 20. Data was described in numbers, percentages and Chi Square test done for association among categorical variables, significant level was considered P= &lt;0.05. Results Two hundred questionnaires were distributed to HCWs in BMCH and 169 completely fill questionnaire were returned. The male gender respondents were 42% and female respondents were 58%. The basic questions about knowledge of hand hygiene and standard precautions were answered well in both categories; about 73% were with sufficient knowledge. The practice of hand hygiene and standard precautions was not satisfactory among both categories; about 47% found with good practice. Differences found in sub groups, young age none trained doctors and nurses answered wrong and shown lack of knowledge. This study found an association of age, profession and job experience with knowledge and practice regarding hand hygiene and standard precautions. Open handed questions described well the major issue regarding HAIs and participants emphasized on risk and prevention methods.  Conclusions The respondents were HCWs (doctors and nurses) of both sex and this study found that majority of HCWs have good knowledge and practice about control of HAIs but difference were found in age groups, sex and profession. Above half of the HCWs were not trained for infection control in health facilities, thus getting training of infection control is important but more important is implementation of it during practice.

Formål – At beskrive variationen i sygeplejerskers opfattelse af deres efterlevelse af anbefalinger for håndhygiejne samt hvilke faktorer sygeplejersker oplever, har betydning for om de udfører håndhygiejne som anbefalet.   Design - Beskrivende og undersøgende undersøgelse med en fænomenografisk forsknings-tilnærmelse. Semi-strukturerede interviews med fokus på sygeplejerskers egen opfattelse af deres efterlevelse af anbefalinger for håndhygiejne.   Ramme – Hvidovre Hospital.   Informanter – 14 sygeplejersker (12 kvinder, to mænd) fordelt på 11 afdelinger, indenfor kirurgiske specialer, medicinske specialer, kvinde-barn specialer og intensivterapi.   Resultat –  Analysen viser, at de interviewede sygeplejersker er af den opfattelse, at de stort set altid efterlever anbefalingerne for håndhygiejne. Endvidere blev der ved analysen identificeret seks forskellige opfattelser af de faktorer, der har indflydelse på, om sygeplejerskerne følger anbefalinger for håndhygiejne: Håndhygiejne er en naturlig handling; Smitterisiko; Akutte situationer, uforudsigelighed og travlhed; Omgivelsernes opmærksomhed; Håndhygiejnefaciliteter; Akkreditering, hygiejneaudit og håndhygiejnekampagne.   Konklusion – Sygeplejerskers oplevelse af, at de udfører håndhygiejne som anbefalet og deres forskellige opfattelser af faktorer, der har betydning for, om de følger anbefalingerne for håndhygiejne bør have indflydelse på de håndhygiejneaktiviteter, der planlægges og iværksættes med henblik på at øge sygeplejerskers efterlevelse af anbefalingerne for håndhygiejne. / Aim – To describe variations in nurses’ ways of experiencing compliance with recommendations for hand hygiene and factors nurses experience as having influence on their compliance with hand hygiene.   Design – Descriptive and explorative study using a phenomenographic approach. Semi-structured interviews, focusing on the nurses’ own experiences regarding compliance with recommendations with hand hygiene.   Setting – Hvidovre Hospital.   Subjects – 14 nurses (12 women, 2 men) from 11 different wards, within the surgical speciality, the medical speciality, the women-child speciality and intensive care.   Results – The analysis shows that the interviewed nurses perceive that they nearly always follow the recommendations for hand hygiene. Furthermore six different perceptions of factors with influence on nurses’ compliance with recommendations for hand hygiene were identified in the analysis: Hand hygiene is a natural action; Infection risk; Acute situations, unpredictability and busyness; The attention of the surroundings; Facilities for hand hygiene; Accreditation, hygiene audit and hand hygiene campaign.   Conclusion – Nurses’ experiences of compliance with recommendation for hand hygiene and the different perceptions of factors influencing wether they follow recommendations for hand hygiene ought to influence the planning and implementations of hand hygiene activities in order to promote nurses’ compliance with recommendation for hand hygiene. / <p>ISBN 978-91-7844-743-5</p>

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg. Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor. Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien. Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion. Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras. / Background: Several previous studies show that compliance with hand disinfection is low among medical staff. Aim: This study, therefore, aims to investigate what factors make it difficult for registered nurses and certified nursing assistants to comply with use of hand disinfection.    Methods: A survey was carried out at three randomly selected wards at a hospital in Sweden in March 2014. A questionnaire was developed and answered by registered nurses and certified nursing assistants. Results: The study received 70 replies out of the 110 questionnaires distributed – a response rate of 64%. The results show that it was more common to disinfect after than before contact with a patient. The main reasons for not disinfecting their hands were lack of time and availability of hand disinfection agents. The results also show that it was more prevalent among the registered nurses than the certified nursing assistants to skip the disinfection if the hand disinfection agent was not available. Furthermore the results showed that the senior staff, which had more than 14.3 years of practise, were better at disinfecting their hands than their less experienced colleagues. Conclusions: Medical staff report that it is more common to disinfect their hands after than before patient contact. The lack of time and availability of hand disinfection are obvious factors that influence compliance. This study highlights the need for awareness and may encourage future studies aiming at identifying other possible factors, since there is variation between wards. Interventions with the purpose to increase compliance with hand disinfection need to be adapted to these specific circumstances.