Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.

Höga krav ställs på handelsanställda, vilket kan påverka aktivitetsbalansen. Syftet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år. En kvalitativ design valdes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga deltagare inom handel deltog. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket slutligen resulterade i fem kategorier: “Arbetssituationen i relation till familjelivet”, “Olika faser i livet”, “Avsaknad av önskade aktiviteter”, “Förmågan att utföra aktiviteter” och “Vikten av strategier i vardagen”. Resultatet visade att deltagarna upplevde svårigheter med att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkades de olika av balansen i vardagen. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. Kunskapen i denna studie kan vara till nytta för arbetsterapeuter i mötet med denna målgrupp i samhället för att förebygga ohälsa. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning då kunskapen är begränsad, om mäns upplevelse av aktivitetsbalans på andra områden inom handel samt inom andra yrken. / High demands are placed on sales employees, which may affect the occupational balance. The purpose of this study was, therefore, to investigate the experience of occupational balance among men working in sales in age 25 - 50 years. A qualitative design was chosen with semistructured interviews involving ten male participants in sales. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis which resulted in five categories: “Worksituation related to familylife”, “diffrent phase in life”, “Absence of wanted activities”, “The ability to perform activities” and “The importance of strategies in everyday life”. The results showed that the participants experienced difficulties combining work with family life. Depending on the phase of life the participants were in, they affected differently from balance of everyday life. Participants experienced a lack of desired activities due to time and energy battles, which affected their ability to perform activities. In order to create a working everyday life, the participants expressed the need to find strategies. The sales working men do not experience occupational balance as the right amount and the right variety of activities do not occur in their daily lives. The knowledge in this study may be useful to occupational therapists in meeting this community target for preventing ill health. The authors have drawn attention to the need for more research as the knowledge of men's experience of occupational balance in other areas of sales and other professions is limited.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av olika arbetssituationer predicerar arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos handelsanställda. Arbetssituationerna utgjordes av hygienfaktorerna ledarskap och tidsupplevelse samt motivationsfaktorerna individuella inre upplevelser och autonomi från Herzbergs tvåfaktorteori. I studien deltog 83 anställda inom branscherna butik, lager, e-handel och frisör. Studien konstruerades med en kvantitativ ansats, och data samlades in via en elektronisk enkät. Enkätformuläret konstruerades med hjälp av mätinstrumenten Short Index of Job Satisfaction (SIJS), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Work Experience Measurement Scale(WEMS). Två multipla linjära regressioner genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet påvisade att variansen i motivationsfaktorn individuella inre upplevelser bidrar till störst del för att predicera både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Variansen i hygienfaktorn tidsupplevelse påvisades även bidra signifikant för att predicera arbetstillfredsställelse. Resterande variabler visade inga signifikanta bidrag för att förklara arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Slutsatsen är att variansen i individuella inre upplevelser hos handelsanställda inom branscherna som undersökts bidrar mest till att förklara variansen i både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta stöds till viss del av Herzbergs tvåfaktorteori, och annan tidigare forskning. Avslutningsvis diskuterades förslag på framtida forskning, styrkor och svagheter med studien samt praktiska implikationer från den kunskap som givits.