Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Univ., 2005.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden. Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder. Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

<p>Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.</p><p>Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.</p><p>Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.</p>

<p>I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En</p><p>genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att</p><p>därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-</p><p>eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt</p><p>avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder</p><p>ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver</p><p>ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de</p><p>nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets</p><p>effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att</p><p>påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se</p><p>de största positiva effekterna av handelsavtal.</p>

Thesis (Ph.D.)--Stockholm University, 2005. / Additional loose-leaf abstract of thesis inserted. "June 2005". Includes bibliographical references.

I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch- eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se de största positiva effekterna av handelsavtal.

Globalisation has long been a debated issue in the political debate and in academia. nevertheless, there is advantages and disadvantages globalisation has led to. Thus, the motive behind this study will examine global collaborations, particularly the Trade Agreement and its global organisations and who is responsible for its regulation. The survey will find answers to the questions posed, which are following: How can geo-economic / political tools affect international trading systems particularly Washington-Consensus and Bretton-Wood’s system? What are the challenges to maintaining an open globalised world?  The research design for this study was based on an explanatory qualitative theory-as case study of the UN Trade Agreements with member countries of the IMF, WTO, and WB. The Theoretical referendums applied are based on liberalism and Steger's dimensions of globalisation, including political, economic and cultural dimensions. The results showed a significant correlation how political strategies can affect the economic and other dimensions of globalisation. The study has observed economic models, where it was found that self-regulatory economic systems is not sufficient to generate wealth in the world. Hence, many cases it may be necessary to supplement the financial management to achieve the Millennium Development Goals. The results showed that challenges from globalisation are highly tough and to some extent even necessary for the existence of humanity. furthermore, the study emphasises the importance of a globally functioning system, to save the planet, humans and create sustainable stable globalisation that generates everyone's prosperity without injustice.

Regional Security Complex Theory (RSCT) innefattar analysenheter som är nära kopplade till försvarsmateriella handelavtal och har därför ett teoretiskt ramverk som kan hjälpa förstå och förklara avtalen i detalj. Det är dock oklart exakt hur detta ska göras eftersom det inte tas upp i Regions and Powers: The Structure of International Security. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av RSCT förklara Mistralaären för att sedan undersöka om det finns en underliggande process gemensamt för liknande fall.

I propose a simple approach to trade cooperation in economic shocks. A two-country, two-good trade model provides a stage setting. In a dynamic model, international demand for traded goods is allowed to be subject to sudden shocks. Numerical simulations predict that negative, sustained demand shocks may spark trade wars. Negative demand shocks that are short relative to the period it takes for governments to detect violations render instead incentives in free trade agreements more robust. I find that the multilateral policy response to the 2008 crisis - to temporarily enhance multilateral information mechanisms - may have worked to strengthen this effect. / I den här uppsatsen analyseras incitament i handelsavtal under ekonomiska chocker utifrån grundläggande spelteori. Jag finner att långa lågkonjunkturer påverkar incitamenten på ett sätt som kan få parterna att frångå avtalet och starta ett tullkrig. Korta lågkonjunkturer stärker i stället incitamenten i avtalet. Jag argumenterar för att brytpunkten mellan en tullkrigsutlösande lågkonjunktur och en incitamentstärkande lågkonjunktur kan regleras genom att tillfälligt stärka informationsmekanismerna kring avtalet och att de multilaterala åtgärderna i krisens spår kan ha haft den effekten.