Det är inte orimligt att tänka sig att de flesta av landets skolelever, till exempel i högstadiet, ägnar åtminstone någon timme varje vecka åt arbete med en matematikbok. Men precis hur matematikböcker används är inte helt välundersökt. Här beskrivs en undersökning genom intervjuer i fokusgrupper med elever i år 9. Läraren visar sig ha en viktig roll för användandet av boken även när det gäller arbete i egen takt. Det visar sig finnas inbyggda motsättningar mellan elevernas strävan att ge ''rätt svar'', att komma snabbt framåt och att kunna samarbeta med klasskamrater, och eleverna verkar se en konflikt mellan hur man tänker sig att man borde använda boken och hur man faktiskt gör. Flera av resultaten är sådana att de inte gärna kunde framkommit om man bara studerat läroboken i eller lärarens undervisning i sig.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka på vilka olika sätt verksammapedagoger säger sig förhålla sig till begreppet individualisering. Utifrånsyftet och frågeställningar har vi valt att intervjua tre lärare som undervisar imatematik i år 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lärare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhållningssätt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för läraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare förespråkar dock en kognitivindividualisering. Våra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lärarnabeskriver sin undervisning, som en fullständig kognitiv individualiseradundervisning. Istället visar sig intresseindividualisering,materialindividualisering och hastighetsindividualisering, vara vanliga