• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Alla är en del av gemenskapen, man gör bara på lite olika sätt" Differentierad undervisning på mellanstadiet - ett arbetssätt som bidrar till inkludering?

Forssell, Ida, Larsson, Sofia January 2021 (has links)
Differentierad undervisning syftar till att främja delaktighet och gemenskap. Det främjas genom att redan i planeringsstadiet ta elevgruppens olikheter i beaktande för att kunna erbjuda elever olika sätt att träna, förstå samt ta till sig innehåll. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i mellanstadiet tillämpar samt resonerar om differentierad undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är dels befintliga kategorier för hur undervisningen kan differentieras, dels hur arbetssättet bidrar till en inkluderande undervisning. För att uppnå syftet med studien görs semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av tematisering samt ett analysverktyg. Resultatet av hur lärare tillämpar differentierad undervisning visar att samtliga informanter tillämpar arbetssättet med hjälp av de befintliga kategorierna. Resultatet på hur lärare resonerar om arbetssättet visar att stöd är avgörande vid implementeringen samt att informanterna till övervägande del ser möjligheter med arbetssättet.
2

Individualisering i matematik - en utmaning för lärare.

Särnholm, Helena, Gustafsson, Camilla January 2012 (has links)
No description available.
3

Kan pedagogisk differentiering gynna lärandet i matematik? / Can pedagogical differentiation benefit learning in mathematics?

Olandersson, Linda January 2021 (has links)
Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå.  Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.
4

”Det är inte läromedlet som vet vad dina elever behöver – det är du” Lärares syn på differentierad undervisning

Säfvenberg, Olivia, Hermansson, Malin January 2022 (has links)
Differentierad undervisning syftar till att inkludera alla elever i ett klassrum utan att förlora den sociala kontexten. Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1–3 implementerar differentierad undervisning i ämnet svenska, samt vilka möjligheter respektive svårigheter de ser med att använda metoden. Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare analyseras utifrån Wallbergs Ramverk vilket beskriver de fem kategorier som kan ingå i en differentierad undervisning: tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Resultatet visar på vikten av att känna sin elevgrupp för att skapa en meningsfull undervisning med stöttning som utmanar varje elev på rätt nivå. Det framkommer även att läromedel sällan är differentierat och att lärarna därför upplever att de ofta behöver skapa eget undervisningsmaterial. Lärarna använder sig av explicit undervisning och differentierar främst utifrån kategorin nivå. Lärarna påpekar att elevinflytandet ökar med ålder och mognad. Därför kan det vara mer gynnsamt att fullt ut differentiera undervisningen i högre årskurser.
5

Differentierad läsundervisning : Läsutveckling för alla elever? / The Differentiated Teaching of Reading : the development of reading abilities for all students?

Olsson, Jonna, Mathisson, Johanna January 2020 (has links)
Följande studie har som avsikt att belysa pedagogisk differentiering, pedagogisk inkludering, individualisering och läsundervisning samt desssamband. Avslutningsvis sammanförs begreppen för att visa hur de samspelar med varandra i ett sociokulturellt klassrum, där målet är att optimera elevernas läsutveckling. Studien syftar till att beröra hur vitala faktorer i ett differentierat arbetssätt kan leda till detta. Empirin är utvunnen från en fokusgruppsintervju och analyserad med stöd av en tematisk analys och med ett sociokulturelltperspektiv i åtanke. Informanterna består av tre verksamma lärare i årskurs 4–6 som har samtalat kring differentierad undervisning och läsundervisning. Det differentierade arbetssättet var bekant för informanterna, då de arbetatkollegialt med detta. Resultatet av intervjun signalerar att relationer och gemenskap är viktiga faktorer för att kunna anpassa lektionsinnehåll, aktiviteter och uppgifter, därresultatet kan leda till en lyckad läsundervisning, i längden en god läsutveckling för alla elever. Informanterna framhåller också valet av materialsom en viktig faktor för att tillgodose varje elevs individuella utveckling inom ramen för gemenskapen, vilket kan ha en positiv effekt på elevernas självkänsla. De anser också att val av tempo, nivå, omfång, metod och intresse inom ett differentierat arbetssätt kan inkludera samtliga elever redan under planeringsfasen.
6

"Det är så svårt med vad som är - vad är en särbegåvad?" : En intervjustudie om hur matematiklärare undervisar särskilt duktiga elever i matematik i årkurserna 4-6 / ”It Is Difficult Knowing What - What Is a Gifted Student?” : A Interview Study about How Mathematics Teachers Teach Gifted Mathematics Students in Grades 4-6

Florhed, Jakob, Hansson, Sandra January 2023 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka vad verksamma matematiklärare anser kännetecknarsärskilt duktiga elever i matematik. Syftet är även att undersöka hur matematiklärare anpassar sinundervisning, samt hur de arbetar för att skapa goda relationer och en god kommunikation medsärskilt duktiga elever. Avslutningsvis är även syftet med studien att undersöka vilka eventuellasvårigheter som dessa lärare stöter på i samband med sin undervisning av särskilt duktiga elever imatematik. Data till studien samlades in med halvstrukturerade intervjuer. I studien genomfördesfyra intervjuer med verksamma matematiklärare, med behörighet att undervisa i årskurs 4–6.Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultatet visadebland annat vilka pedagogiska- och organisatoriska differentieringar som lärarna använder för attanpassa sin undervisning i klassrummet för särskilt duktiga elever. Resultatet visade även vilkakännetecken som lärare anser utmärker särskilt duktiga elever, samt vilka faktorer som påverkarderas undervisning.

Page generated in 0.0901 seconds