No description available.

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Bakgrund Fatigue, eller kronisk trötthet, är ett vanligt förekommande fenomen bland cancersjuka, och såväl prevalensen som svårighetsgraden av fenomenet tenderar att tillta i samband med cytostatikabehandling. Fatigue har beskrivits i litteraturen som en av de allvarligaste biverkningarna av cancersjukdomar och dess behandlingsmetoder, i den mening att fatigue orsakar svårt lidande och kraftigt reducerar livskvaliteten. Fatigue är också ett svårbehandlat fenomen med en komplex bakgrundsbild, och det saknas god evidens för farmakologiska behandlingsmetoder. Syfte Syftet var att beskriva cancerpatienters erfarenheter av hälsofrämjande interventioner som syftade till att lindra fatigue-relaterat lidande under och efter cytostatikabehandling. Metod Detta var en icke-systematisk litteraturöversikt som totalt granskade 15 vetenskapliga publikationer inom området. Publikationerna hämtades in från databaserna PubMed och CINAHL, efter noggrant planerade sökningar. De sökträffar som erhölls genomgick en relevans- och kvalitetsbedömning, varpå de 15 artiklarna som slutligen inkluderades i resultatet genomgick en integrerad dataanalys. Datan samlades in från cytostatikabehandlade cancerpatienter och all data gällande fatigue var självskattad och utgick på så sätt från patientperspektivet. Resultat Denna litteraturöversikt sammanställde evidens om de hälsofrämjande effekterna av ett antal olika interventioner för att lindra fatigue. Interventionerna kategoriserades in i två huvudkategorier och fyra underkategorier, och de påvisade effekterna för varje typ av intervention diskuterades och sammanställdes i samband med dataanalysen. Exempel på typer av interventioner som togs upp i denna litteraturöversikt är instruerande interventioner och bevakade interventioner. Slutsats Fysisk aktivitet i kombination med avslappningstekniker visade sig ha störst effekt mot cancerrelaterad fatigue. En patientutbildande intervention påvisade en icke-signifikant förbättring av fatigue, medan resterande interventioner påvisade åtminstone en signifikant förbättring av fatigue i något avseende. Detta tyder på att interventioner som kräver ett mer aktivt deltagande har en större effekt på fatigue, jämfört med rent instruerande interventioner. Sjuksköterskan spelar en stödjande och vägledande roll vid omvårdnaden av fatigue, och kunskap om hälsofrämjande interventioner är en grundläggande förutsättning för att lindra det lidande som uppstår ur denna trötthetsproblematik. Otillräcklig eller utebliven vård kan leda till vårdlidande och ökat sjukdomslidande hos patienten, vilket kan beskrivas som en kränkning av patientens värdighet. / Background Chronic fatigue is a commonly occurring phenomena among cancer patients, and cancer-related fatigue has a tendency to increase in both prevalence and severity during chemotherapy. Fatigue has been described in the scientific literature as one of the most serious side effect occurring as a result of cancer or the treatment of cancer, in the sense that it is a source of great suffering and a gravely reduced quality of life. In addition, fatigue is a poorly understood phenomena and is considered difficult to treat. There exists no good evidence for effective pharmacological treatment options. Aim The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of different health-promoting interventions during chemotherapy, which were intended to reduce fatigue-related suffering in both the short-term as well as the long-term. Method This was a non-systematic literature review which analyzed 15 different scientific articles in order to achieve the stated aim. The articles were retrieved after entering meticulously planned search terms into the CINAHL and PubMed databases. The search results that were found went through an assessment of relevance and quality, and 15 of the search results were included for analysis. The data in these studies were collected from patients undergoing chemotherapy for a diagnosis of cancer, and all data pertaining to fatigue was self-evaluated and was thusly based entirely on the perspective and experiences of the patients. Results This literature review compiled evidence about the health-promoting effects of a variety of different interventions in regard to the treatment of fatigue. The interventions were categorized into two main categories and four subcategories, and the evidence for every type of intervention were discussed and summarized in conjunction with the data analysis. For example, this literature review distinguished between informative and supervised interventions and discussed the evidence for those types of interventions separately.  Conclusions Physical activity in combination with relaxation techniques was shown to have the largest health-promoting effect against fatigue. One study, that exclusively studied the effects of patient education sessions, showed a non-significant reduction of fatigue, which stands in contrast to all the other interventions analyzed in this study, which showed a significant reduction of fatigue in at least one regard. This implies that more active interventions have a greater effect on fatigue, as opposed to purely informative interventions. The role of the nurse in the treatment of fatigue is one of guidance and support, and knowledge of these evidence-based and health-promoting interventions is an absolute necessity in order for the nurse to be able to provide good nursing care and relieve suffering in these patients. Inadequate care or lack of care can contribute to an increase of suffering in these patients, which should be seen as a violation of the patients’ dignity.