Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp. Den teori vi utgått ifrån för studien är främst den för den kritiska diskursanalysen, vi har även använt oss av Foucaults biopolitik vilken främst ges uttryck i diskussionsdelen.  Resultatet för studien presenteras i två delar utifrån Fairclouchs analysmodell; text samt diskursiv praktik. Resultatet redogör vi för med en rad olika teman vi formulerat utifrån den analys som gjorts. De teman som vi formulerat är: hotspråk, den stratifierade hälsan, anvisningar & imperativ, superlativ, vetenskapligt språk och den reella exemplifieringen (del ett). De huvudsakliga diskurser vi funnit i materialet är: den ohälsosamma diskursen, den hälsosamma diskursen, den vetenskapliga diskursen samt den utbildande diskursen (del två).

In this theoretically focused thesis I make use of the example of vaccination against infectious diseases to show how expert institutions define value of its products through constructing a continuity of its rational and moral dimensions. This continuity allows rational and moral arguments to naturally complement themselves in a coherent discoursive and procedural frame which I call an institutional regime of the value of vaccination. Regarding general public, its crucial products are sanctions in the form of imputing decisional competence to those who vaccinate and decisional incompetence to those who do not. This competence is understood as both sign of optimal rationality and morally responsible behaviour which takes into account the common good. But besides external imputation, a decisional competence is also acquired through individual activity, which takes on a special importance for those who reject vaccination. They manage the imputations of incompetence through constituting alternative definitions of the value of health care in which they stress the importance of natural treatment and individual responsibility. These definitions of value manifest both on the level of narrowly focused rational discussion of expert recommendations and the level of more general ideas about legitimate ways to...

En stoisk livsstilstrend fick svensk mediauppmärksamhet år 2019, vilket har medfört flera nya hälso - och livsstilsgurus, flera påståenden hur man bör leva sitt liv, vilka beteenden som är avsevärda, vad som anses hälsosamt, och ansatser om vilka typer av personer anses vara experter om livsstilen. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur stoicism och de personer som anses vara stoiker konstrueras språkligt i tidningen DN (Dagens Nyheter). I konstruktionerna har undersökts närmare vilka värden och värderings framställs, samt vilka ojämna maktförhållanden och diskrimineringar potentiellt formas mot sociala grupper. Materialet som analyserats är två artiklar vilka delar den stoiska trenden som huvudämne, för att kunna göra enkompletterande analys av hur ämnet omskrivs. Metodologiskt har först gjorts en appraisal-analys för attidentifiera olika värden och värderingar som förekommer på textuell nivå, som sedan kombineras meden kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell för att avtäcka eventuella makt asymmetrier. I texterna kunde särskilt en hälso- och livsstilsdiskurs identifieras. Den stoiska trenden konstrueras som en livsstil vilket upphöjs med hjälp av framförallt intensifierande adjektiv till ett ideal, tillsammans med dess företrädare vilka positioneras som gurus och hälsoexperter. Det framkom en homogen representation av dessa experter som män, där kvinnor utesluts. Resultatet visar även på att att hälso- och livsstilsdiskurserna kunde var moraliserande, med potential att utesluta individer från socialt utsatta grupper.

No description available.