The purpose of this dissertation study was to increase understanding of licensed mental health professionals' experiences as they have encountered and navigated through compassion fatigue (CF). CF is a complex construct with an attendant constellation of secondary stress responses. In order to examine the complex and varying factors associated with experiencing CF, the research was conducted using a grounded theory, qualitative approach and methodology. Nine licensed mental health professionals across the disciplines of marriage and family therapy, mental health counseling, professional counseling, psychology, and social work were individually interviewed three times, for a total of at least 180 minutes. All interviews were recorded, transcribed and analyzed. As a result of the analyses, four main categories emerged, experiencing internal dissonance, recognizing and processing the effects, becoming intentional, and creating ongoing changes. Becoming intentional is the central category because of its central and pivotal relationship to the whole process of participants' experience of encountering and navigating through CF. This fulcrum punctuates participants' experiences leading up to becoming intentional and those which came after as delineated in the other three categories of the theory. Prior to becoming intentional, participants experienced internal dissonance, which escalated to distress or crisis. When this distress or crisis reached a point where it became untenable, participants recognized and processed the effects. One of the effects which participants came to recognize was a loss of internal locus of control. Becoming intentional served as a catalyst for participants to take action and recapture their locus of control. The process of becoming intentional is reflected in three practices, transforming perceptions, developing support, and making professional changes. These findings are applicable to a variety of models of counseling, supervision, counselor education, and clinical practice in either a single or interdisciplinary setting. / Graduation date: 2013

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 64-67).

Thesis (D.Clin.Psych) - University of Queensland, 2006. / Includes bibliography.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre. / The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården. / The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.

Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal. Hälso- och sjukvårdspersonal hade generellt en något högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt än före och detta var främst i syfte att skydda sig själva från patientens bakterier. Interventioner hade en positiv påverkan på sjuksköterskors följsamhet av handhygien. Bäst resultat gav interventioner för sjuksköterskor som innehöll praktiskt träning av handdesinfektion kombinerat med information och feedback. Slutsats: Det finns brister i den praktiska tillämpningen av handhygien i den dagliga arbetsrutinen trots att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om handhygien och varför det är viktigt. Interventioner är gynnsamma för följsamheten av handhygien och kontinuerlig uppdatering av kunskap med information kombinerat med praktisk träning av handhygien kan användas för att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden.

Idag finns få studier gällande könsskillnader inom hörselvården, däremot finns forskning inom andra vårdområden. Hörselvården består bland annat av rehabilitering, där den tekniska hörselrehabiliteringen är en stor del. Den innefattar främst utprovning av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel.    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan män och kvinnor gällande den tekniska hörselrehabiliteringen.    Metoden för studien är kvantitativ och deskriptiv. En journalgenomgång inom ett enskilt landsting genomfördes. Totalt ingick patientjournaler för 56 personer i undersökningen. Av dessa var 27 kvinnor och 29 män. Vid journalgenomgången användes ett protokoll där olika punkter gällande patientens förutsättningar och behov togs upp.    Resultatet visar inga tydliga skillnader avseende kön gällande den tekniska hörselrehabiliteringen. Det finns dock tendenser till att fler kvinnor får en unilateral hörapparatanpassning jämfört med män. Resultatet visar att få avancerade hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel förskrivits till patienter. Patienternas behov enligt rehabiliteringsplanen varierade mycket och ingen skillnad kunde ses gällande hörapparatsegment varken inom könen eller när könen jämfördes med varandra.    Inga märkbara skillnader i den tekniska hörselrehabiliteringen kunde hittas mellan könen. Mer forskning skulle behövas på området, både gällande hörapparatsegment samt vilka hörseltekniska hjälpmedel som förskrivs och varför. Även en liknande studie med ett större urval skulle behövas.

<p>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården.</p> / <p> </p><p> </p><p>The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.</p>

Thesis (M.N.)--Memorial University of Newfoundland, School of Nursing, 1999. / Typescript. Bibliography: p. 100-113.

Thesis (M.N.)--Memorial University of Newfoundland, 2002. / Typescript. Bibliography: leaves 174-181.