Introduction Acute interstitial nephritis (AIN), also called tubulointerstitial nephritis, is a renal pathology that can cause a significant decline in kidney function. Drug-induced AIN accounts for 70% of all cases and is often due to non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), antimicrobials, and proton pump inhibitors. However, there have been isolated reports of other drugs being responsible for AIN. We hereby report a case of furosemide-induced AIN. Case Presentation A 68-year-old caucasian male with a medical history significant for chronic kidney disease (CKD) stage 3 due to hypertensive nephrosclerosis with a baseline serum creatinine (Cr) of 1.3-1.5, hypertension, hyperlipidemia, atrial fibrillation, heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF), and hypogonadism was admitted for evaluation of worsening renal failure. At initial evaluation, the patient had nonspecific symptoms like malaise, nausea, and vomiting but denied any other complaints. Physical examination was unremarkable, without any rashes or abdominal bruit. The patient’s creatinine progressively trended up from his baseline to 3.5 over three months. Pre-renal pathology was suspected initially, and the patient's furosemide was held on admission with concurrent fluid resuscitation. However, this did not improve his kidney function as repeat lab work showed a worsening Cr level of 4.4, along with a blood urea nitrogen (BUN) of 72. Further evaluation showed a complete blood count significant for mild eosinophilia with urinalysis revealing hematuria, pyuria with eosinophiluria but no protein, WBC casts, or RBC casts. Renal ultrasound and abdominal CT scan were unremarkable. The patient had no known drug allergies until that point and was on a stable medication regimen for his chronic conditions for several years, except for a daily dose of furosemide started three months ago for fluid retention and elevated BNP. Ultrasound-guided renal biopsy revealed findings consistent with acute interstitial nephritis on top of chronic tubulointerstitial fibrosis plus underlying moderate arterial sclerosis from hypertension. Other extensive workup was negative for any autoimmune process, IgG4 related disease, sarcoidosis, or infection, thus favoring the diagnosis of drug-induced acute interstitial nephritis. Given the temporal relationship between the initiation of furosemide in this patient and his worsening kidney function makes it the likely offending agent. He was observed off furosemide without any immunosuppressant treatment. The patient’s creatinine level gradually trended down and ultimately returned to his baseline at a one-month follow-up. Discussion Furosemide is a loop diuretic, often used in patients to prevent volume overload. Therefore, furosemide is often implicated as a cause of pre-renal acute kidney injury (AKI) secondary to volume depletion. However, interstitial inflammation as a mechanism of furosemide-induced kidney injury is uncommon and can often be overlooked as a potential cause, especially in patients with long medication lists. In such patients, a causal link can be established by correlating the onset of decline in kidney function with the time of initiation of a new drug and resolution of AKI after discontinuation of the drug.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög dödlighet och dålig prognos som kan ge sänkt livskvalitet och är en vanlig orsak till återinläggning på sjukhus. Hjärtsvikt ökar bland världens befolkning och förutspås att fortsätta öka i framtiden. Utöver medicinska och kirurgiska behandlingar är egenvård en viktig del i vården av patienter med hjärtsvikt. Har patienten en god följsamhet till egenvård kan sjukdomssymtom minskas eller lindras, återinläggningar förhindras och dödligheten reduceras. Sjuksköterskan och det multidisciplinära teamet utgör en viktig del i utbildning och stöd till patienter med hjärtsvikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt valdes som metod och sökningar av vetenskapliga artiklar som svarade syftet publicerade mellan åren 2012–2022 genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 16 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en artikel med mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsformulär och analyserades med integrerad analys. I resultatet av de inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fem olika kategorier av faktorer som påverkade följsamhet till egenvård vilka var: sociodemografiska-, hälsorelaterade-, psykiska- och psykosociala faktorer samt kunskap. Faktorer som etnicitet, ålder och inkomst samt hälsorelaterade faktorer som samsjuklighet och psykisk ohälsa kunde ha betydelse för följsamhet inom olika egenvårdsområden. Andra betydelsefulla faktorer var patientens upplevda självförmåga och socialt stöd. Dom mest framträdande faktorerna som påverkade följsamhet till egenvård var patientens kunskap och förståelse om hjärtsvikt och egenvård där utbildning var viktigt. Litteraturöversiktens slutsats är att följsamhet till egenvård kan påverkas av flera olika faktorer och olika faktorer kan påverka olika egenvårdsområden. Kunskap är en avgörande faktor för god följsamhet till egenvård. Utbildning är viktigt för att öka patienten och närståendes förståelse och kunskap om hjärtsvikt och egenvård men patienter med psykisk ohälsa har svårare att ta till sig utbildning. Patienter med låg upplevd självförmåga har sämre följsamhet till egenvård och stöd från närstående och vårdpersonal är betydelsefullt för en god följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Heart failure is a chronic disease with high mortality and poor prognosis which can reduce quality of life and is a common reason to rehospitalization. Heart failure is increasing among the world's population and it is predicted to continue increasing in the future. In addition to medical and surgical treatments, self-care is an important part in the treatment of patients with heart failure. If the patient is adherent to self-care, heart failure symptoms can be reduced or relieved, readmissions prevented and mortality reduced. The nurse and the multidisciplinary team are an important part of education and support for patients with heart failure. The purpose of this literature study was to investigate which factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. A literature review with systematic approach was chosen as a method and searches for scientific articles that answered the purpose published between the years 2012–2022 were carried out in the databases PubMed and CINAHL. A total of 16 articles with both qualitative and quantitative approaches were included, as well as and one article with a mixed method. The articles were quality examined on the basis of an assessment form and analyzed with an integrated analysis The results of the included scientific articles identified five different categories of factors that influenced adherence to self-care, which were: socio-demographic, health-related, mental and psychosocial factors, and knowledge. Factors such as ethnicity, age and income as well as health-related factors such as comorbidity and mental illness could be important for compliance in various areas of self-care. Other significant factors were the patient's perceived self-efficacy and social support. The most prominent factors that influenced adherence to selfcare were the patient's knowledge and understanding of heart failure and self-care where education was important. The literature review concluded that compliance with self-care can be affected by several different factors and different factors can affect different areas of self-care. Knowledge is a crucial factor for good adherence to self-care. Education is important to increase the patient's and relatives' understanding and knowledge of heart failure and self-care, but patients with mental illness have a harder time absorbing education. Patients with low perceived selfefficacy have poorer adherence to self-care and support from relatives and care staff is important for good adherence to self-care in patients with heart failure.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt förekommer hos ungefär 2 % av Sveriges befolkning och har hög dödlighet bland äldre. Hjärtsviktspatienter har ett försämrat hälsotillstånd samt sämre livskvalitet relaterat till symtombilden. Egenvård är en betydelsefull del av behandlingen vid hjärtsvikt. Genom ökad kunskap och förståelse för patienters upplevelser kan sjuksköterskan ur ett salutogent förhållningssätt främja egenvårdsförmågan och öka livskvaliteten.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En litteraturöversikt baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt vilka är: Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv, Emotionella reaktioner av ett förändrat liv samt Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap.Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär fysiska, psykiska och sociala begränsningar i vardagen. Hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga har betydelse för hantering av begränsningarna. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskor få kunskap och förståelse för begränsningar samt vilka resurser som behövs hos varje enskild patient och därmed erbjuda stöd som främjar egenvårdsförmåga och livskvaliteten. / Background: Heart failure occurs in approximately 2% of Sweden's population and has a high mortality rate among the elderly. Heart failure patients have a deteriorating health condition and poorer quality of life related to the symptom picture. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. Through increased knowledge and understanding of patients' experiences, the nurse can, from a salutogenic approach, promote self-care ability and increase the quality of life.Aim: The aim of this literature review is to describe patients' experiences of living with heart failure.Method: A literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach obtained from the databases CINAHL and PubMed.Results: Three main categories are presented in the results that describe patients' experiences of living with heart failure which are: Experiences of a physically and socially limited life, Emotional reactions of a changed life and Experiences of lack of self-care, information, and knowledge.Conclusions: Living with heart failure means physical, mental and social limitations in everyday life. The heart failure patients' self-care ability is important for managing the limitations. By applying a salutogenic approach, nurses can gain knowledge and understanding of limitations as well as what resources are needed in each individual patient and thus offer support that promotes self-care ability and quality of life.

Given that chronic hyperglycemia generates toxic methylglyoxal, the detoxifying effect of glyoxalase-1 (Glo1) on chronic hyperglycemia induced explant-derived cardiac stem cell (EDC) dysfunction was investigated. Wildtype (WT) and Glo1 over-expressing (Glo1TG) mice with or without streptozotocin treatment were studied. Hyperglycemia reduced overall culture yields while increasing the reactive dicarbonyl content within WT mice. These intrinsic cell changes reduced the angiogenic potential and nanoparticle production by hyperglycemic EDCs while promoting cell senescence. Compared to transplant of normoglycemic WT EDCs, hyperglycemic EDCs reduced myocardial function following infarction by inhibiting angiogenesis and endogenous repair mechanisms. In contrast, EDCs from hyperglycemic Glo1TG mice decreased reactive dicarbonyl content and restored culture yields. Intramyocardial injection of hyperglycemic Glo1TG EDCs also boosted myocardial function and reduced scarring. These findings demonstrate that, while chronic hyperglycemia decreases the regenerative performance of EDCs, over-expression of Glo1 reduces dicarbonyl stress and rescues the adverse effects of hyperglycemia on EDCs.

Bakgrund: Patienter med hjärtsvikt upplever en rad olika omvårdnadsproblem och symtom. Egenvårdsråd inom hjärtsvikt minskar symtomen och dödligheten, dock finns det svårigheter inom livsstilsförändringar. Forskning visar även svårigheter mellan sjuksköterskan och patienten inom kommunikationen, främst i samtal om sjukdomsprognos eller döden. Vårdpersonalens attityd, tidsbrist och kunskapsnivån påverkar vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med hjärtsvikt.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som användes vid artikelsökning var PubMed och CINAHL. Analysen utfördes enligt en allmän översiktsmetod.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde flera olika utmaningar i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. De upplevde bland annat brister i kontinuiteten för optimal behandling som de förväntas hantera samt brister i sitt etiska förhållningssätt i mötet med patienter. De upplevde även att kommunikationen och informationsöverföringen inte fungerade mellan verksamheterna för att kunna planera ett långsiktigt arbete och involvera patienten i sin egen vård. Det framkom också att det finns behov för ökad kunskap om telemedicin för att kunna stödja patienten i fortsättningen.Slutsats: Sjuksköterskor förväntas hantera olika utmaningar i det patientnära arbetet men även i samarbete med andra professioner. Samarbete krävs för att vården skall vara av god kvalité, nya verktyg för informationsöverföring kan därför vara nödvändiga. E-hälsa har visat positiva faktorer på vården genom minskade antal sjukhusbesök och att flera patienter kunde behandlas samtidigt, dock ses negativa delar inom kostnad och arbetsrutiner. Slutsatsen visar behov av ökad utveckling inom sjuksköterskans kunskapsläge. / Background: Patients with heart failure experience various nursing problems and symptoms. Self-care advice in heart failure reduces symptoms and mortality, however, there are difficulties in lifestyle changes. Difficulties between nurse and patient are most common in communication about disease prognosis or death. In addition, the staff’s attitude, lack of time and level of knowledge affect the quality of care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of providing care to patients with heart failure.Method: Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The databases used to search the articles were PubMed and CINAHL. The analysis was performed according to a general overview method. Results: The nurses experienced several different challenges while providing care to patients with heart failure, including lack of continuity for optimal treatment and lack of ethical approach when meeting patients. They also experienced communication and information transfer issues between various health care settings, which affected their long-term work and patient care. Finally, the results showed a need for increased knowledge about telemedicine in order to be able to support the patient in the future. Conclusion: Nurses are expected to handle various patient care challenges and collaborate with other professions. Collaboration is essential to provide care of good quality. New ways of information transfer may be necessary. E-health has shown positive and negative factors in health care. Several patients could be treated at the same time, and the need for hospital care could decrease. Negative parts are seen in cost and work routine. The conclusion shows the necessity for increased knowledge.

Sammanfattning   Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som är utbrett problem över hela världen. I Sverige diagnostiseras två till tre procent per år med hjärtsvikt. För att personer skall få rätt stöd och behandling behövs en individuell plan uppföras i samråd med sjuksköterskan. Sjuksköterskors uppgift är att ge råd till personer med hjärtsvikt och möjligheterna kan öka att följa råden om personerna har en känsla av att ingå i ett sammanhang.    Syfte: var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Tolv vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna hämtades från CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO samt kvalitetsgranskas med kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan, i Jönköping.   Resultat: Resultatet bestod av två teman och åtta subteman; att anpassa sig till vardagslivets fysiska utmaningar (Orkeslöshet i vardag, Kunskapsbrist om hjärtsvikt, Att anpassa sig till sjukdomen och Att vara i behov av familj och vänner), och Att genomgå emotionella förändringar i vardagen (Osäkerhet om framtid, Social isolering, Frågor om döden och Att acceptera sin sjukdom).    Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever begränsningar i det dagliga livet. Kunskapsbrist ledde till försvårade hantering av hjärtsvikt. Sjuksköterskan inom primärvården bör ge information och kunskapen kring hjärtsvikt på ett förståeligt sätt baserat på individens anpassning och har förutsättningar att hantera sin sjukdom för att kunna förbättra välbefinnandet för personen. / Summary  Daily life changed for people with heart failure Background: Heart failure is a common disease that is a widespread problem worldwide. In Sweden, two to three percent of people per year are diagnosed with heart failure. For someone with heart failure to receive the right support and treatment, an individual plan needs to be drawn in consultation between the nurse and the person with hearts failure. The task of nurses is to give advice a person with heart failure and follow up the individual in order know if person have a feeling of being part of a context.  Aims: The purpose was to describe experiences for people with heart failure in everyday life.  Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. Twelve scientific articles were used for the result. The articles were retrieved from CINAHL, MEDLINE and PSYCINFO and quality reviewed with the quality review protocol from the School of Health Sciences, in Jönköping.   Results: The result consisted of two themes; to adapt to the physical challenges of everyday life (lack of energy in everyday life, lack of knowledge about heart failure, adapt to the disease and the need of family and friends), and to undergo emotional changes in everyday life (Uncertainty about the future, Social isolation, Questions about death and accepting their illness).  Conclusion: people with heart failure experience limitations in daily life. Lack of knowledge leads to difficulties in managing heart failure. The nurse in primary care should provide information and knowledge about heart failure in an understandable way based on the individual’s adaptation and have the conditions to manage their illness to improve the well-being of people with heart failure.

Hereditary hemorrhagic telangiectasia (HHT), also known as Osler-Weber-Rendu syndrome, is a rare genetic blood disorder that leads to abnormal bleeding due to absent capillaries and multiple abnormal blood vessels known as arteriovenous malformations. A feature of HHT is high-output heart failure due to multiple arteriovenous malformations. High-output heart failure can lead to recurrent epistaxis Kiesselbach area syndrome (REKAS), further exacerbating heart failure through increased blood loss and resultant anemia. We report a patient with HHT who presented with high-output heart failure contributing to REKAS. In patients with REKAS, we propose if anemia is present, REKAS can be avoided by correcting the anemia by increasing the hemoglobin level to greater than 9 to 10 g/dL. This decreases hyperdynamic circulation and reduces pressure in the blood vessels of the nose.

Hjärtsvikt framställs vara ett globalt hälsoproblem. Många personer lider av kronisk hjärtsvikt och detta är en bidragande orsak till ökad sjuklighet, mortalitet och sjukhusvistelser. Patienter som lider av hjärtsvikt ställs inför många livsstilsförändringar för att förhindra försämring av sjukdom. Egenvård är en stor del av behandlingen för att upprätthålla hälsa och hälsofrämjande metoder för hjärtsviktspatienter. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Denna studie har gjorts som en allmän litteraturstudie med systematisk sökstrategi. Den systematiska sökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades som var publicerade mellan åren 2018 - 2022. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analys. Resultatet visar att faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos patienter med hjärtsvikt framkom i fem kategorier. Dessa är patientens kunskap om sin sjukdom, patientens sociala stöd från närstående och digitala hjälpmedel, patientens psykologiska och emotionella faktorer, sjuksköterskans stöd i form av motiverande samtal och sjuksköterskans stöd i form av strukturerade uppföljningar. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt oftast är i behov av utbildning och information om sjukdomen för att förstå de symtom som kan uppstå vid en försämring och för att lättare kunna följa de egenvårdsråd som ges. De är också ofta i behov av socialt stöd, antingen i form av digitala hjälpmedel eller stöd från närstående, personliga möten inom vården eller motiverande samtal samt utbildningstillfällen och dessa har visat förbättra följsamheten till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskor. Att vården även har ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att varje individs delaktighet ska stärkas och att möta varje patient där de befinner sig, både själsligt och kunskapsmässigt i sin sjukdom. / Heart failure is presented as a global health problem. Many people suffer from chronic heart failure, and this is a contributing factor to increased morbidity, mortality and hospitalisation. Patients suffering from heart failure face many lifestyle changes to prevent worsening of disease. Self-care is a major part of treatment to maintain health and health promotion practices for heart failure patients. The aim of this study was to elucidate factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. This study was conducted as a general literature review with a systematic search strategy. The systematic search was conducted in the PubMed and CINAHL databases. Sixteen articles were included that were published between the years 2018 - 2022. The articles were quality reviewed and analysed using an integrated analysis. After performing an integrated analysis describing factors that influence adherence to selfcare in patients with heart failure, the results fell into five categories. These are knowledge, social support, psychological and emotional factors, motivational interviewing, and structured care. The conclusion is that patients with heart failure are most often in need of education and information about the disease to understand the symptoms that can occur when they deteriorate and to be able to follow the self-care advice given. Patients are often in need of social support, either in the form of eHealth or from family members, face-to-face meetings within the health care system or motivational talks, and educational sessions and these have been shown to improve adherence to self-care advice. A person-centred approach to care is also essential to empower each individual and to meet each patient where they are, spiritually and cognitively in their illness.

Bakgrund: I Europa antas cirka en till två procent av den vuxna befolkningen lida av hjärtsvikt och prevalensen beräknas vara cirka 10 procent hos personer över 70 år. Hjärtsvikt innebär att hjärtas pumpförmåga försämras och personen med hjärtsvikt drabbas ofta av typiska symtom för hjärtsvikt och kliniska fynd och kräver farmakologisk behandling. Trots en adekvat behandling är syndromet progriderande och övergår till sist i kronisk avancerad hjärtsvikt med hög symtombörda och hög mortalitet. Livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar är ofta låg och livskvaliteteten hos personer med kronisk avancerad hjärtsvikt anses vara betydligt lägre än hos den genomsnittliga befolkningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk avancerad hjärtsvikt i ett palliativ skede. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt med systematisk litteratursökning som utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten består av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att både personliga och omgivande faktorer var av betydelse. Fysiska och psykiska symtom kunde påverka livskvaliteten negativt medan en godkommunikation, kunskap och information samt vilken vårdtyp som erhölls var faktorer somkunde styrka livskvaliteten. Slutsats: Personer med kronisk avancerad hjärtsvikt lider ofta av en ökad fysisk och psykisk symtombörda där livskvaliteten kan påverkas negativt. Det visar också vikten av ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska där vårdtypen kunde utgöra en stor skillnad förpersonen. / Background: In Europe, about one to two percent of the adult population is assumed to suffer from heart failure and prevalence increases to an estimated 10 percent in people over the age of 70. Heart failure means that the pumping ability of the heart deteriorates and the person often suffers from serious symptoms, requiring pharmacological treatment. Despite there being adequate treatments widely available, the syndrome often turns in to advanced heartfailure with severe symptoms and a high mortality rate. The quality of life for people with chronic diseases is often low and lower still for people with chronic advanced heart failure. Those suffering are considered to have a significantly lower quality of life than the averageperson. Aim: The aim of the literature review was to highlight which factors affect the quality of life of patients with chronic advanced heart failure at a palliative stage. Method: The study was conducted as a literature review with systematic literature search conducted in the CINAHL and PubMed databases. The literature review consists of 16 scientific articles with quantitative and qualitative design that were analyzed with anintegrated analysis. Results: The results showed that both personal and surrounding factors were of importance. Physical and psychological symptoms could negatively affect quality of life, while good communication, knowledge, and information, as well as the type of care were factors thatcould improve the quality of life. Conclusion: Persons with chronic advanced heart failure often suffer from the burdens of both physical and mental symptoms, where the quality of life is negatively affected. It also shows the importance of good cooperation between patient and nurse, where a certain type of carecould represent a major improvement for the person.