Bakgrund: I Sverige lever ungefär två procent av befolkningen med hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som har en dålig prognos som jämförs med cancer. Syfte: Att belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som fokuserar på genomförda studier som är vetenskapligt granskade. Resultat: Två teman framkom vilket var begränsat liv och förändrat liv. Nio subteman skapades var att aldrig vara utvilad, att känna sig kvävd, att inte våga somna, att känna sig fängslad, förändrad livsstil, en oviss framtid, glädjen försvinner, att ge kontrollen till någon annan och att kunna gå vidare med livet. Konklusion: Hjärtsvikt begränsar patienters liv de fysiska begränsningar som är på grund av främst andfåddhet samt trötthet. Hjärtsvikt förändrar patienters liv genom att få en annan livsstil samt att de blir påverkade emotionellt som leder till minskad livskvalitet. Sjuksköterskor kan med denna kunskap få en ökad förståelse hur det är att leva med hjärtsvikt för att därigenom kunna ge en mer personcentrerad vård. / Background: In Sweden, approximately two percent of the population lives with heart failure. Heart failure in an in incurable disease that has a bad prognosis and compared to cancer. Purpose: To elucidate and compile research that describes patients’ experiences of living with heart failure. Method: This study is a Literature Review that focuses on studies that have been scientifically reviewed. Results: Two themes were found that were limited lives and changed lives. Nine sub-themes created were, to never be rested, to feel suffocated, to not dare fall asleep, living in prison, changed lifestyle, uncertain the future, the joy that disappears, to give control to someone else and to move on with life. Conclusion: Heart failure limits patient’ lives to the physical limitations that are mainly due to dyspné and fatigue. Heart failure changes patients by changing their lifestyle and being emotionally affected which leads to reduced quality of life. With this knowledge, nurses can gain an increased understanding of what it is to live with heart failure, thereby being able to provide more person-centered care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar cirka 26 miljoner människor. Att leva med hjärtsvikt innebär en livsomvälvande förändring och försämrad hälsa för patienten relaterat till hjärtats försämrade pumpförmåga. Ett nytt liv med sjukhusbesök, behandlingar, medicinering och sjukhusinläggningar, skapar i många fall oro hos patienten för deras hälsa och framtid och i förlängningen även ångest och depressioner. Det är inte bara patienten som drabbas utan även dennes anhörige och familj är i många fall högst involverade i patientens vardag och egenvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter att följa egenvårdsråd vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt för att sammanställa aktuell forskning utfördes. Resultat: Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt innebar en stor omställning och påverkan på vardagen. Förmåga till acceptans, relationen till familj och anhöriga, tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska begränsningar var faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvård. Att följa egenvårdsråden påverkade i stor utsträckning vardagen och livet i olika grad hos patienterna med hjärtsvikt. Det framkom att patienterna måste acceptera sitt hälsotillstånd och övervinna de fysiska och psykiska hindren med stöd utifrån det individuella behovet för att klara av att utföra egenvårdsråden som givits. Det uppmärksammades även att en del patienter saknade tillräckligt med stöd och information. Med rätt stöd och utbildning från hälso- och sjukvården ökade följsamhet till egenvård och därmed underlättades vardagen och färre återinläggningar kunde ses. Konklusion: Litteraturöversiktens resultat visade varierande faktorer och erfarenheter kring följsamhet till egenvård. Kunskap, acceptans och förståelse kring sjukdomen var betydande för att patienten skulle utföra egenvården. Negativa faktorer för utförandet av egenvård var psykisk ohälsa och fysiska begränsningar, vilka även hade påverkan gentemot varandra och minskade följsamheten till egenvård. Stöd och hjälp från anhöriga i samråd med sjukvården var en viktig grund för att hantera sin egenvård. / Background: Heart failure is a global public health problem which affects approximately 26 million people. Living with heart failure means a life-changing event and impaired health for the patient related to the hearts decreased ejection fraction. In many cases, a new life with hospital visits, treatments, medication and hospitalizations creates concern for the patient about their health and future and, in the long run, also leads to anxiety and depression. It is not only the patient who is affected, but also his or her family and relatives are often involved in the patient's everyday life and self-care.  Objective: To describe patients' experiences of adherence to self-care advice in heart failure.  Method: A literature review to compile current research was done.  Results: Being diagnosed with heart failure meant a major change and impact on everyday life. Acceptability, the relationship with family and relatives, past experiences, psychological and physical limitations were factors that affected the patient's adherence to self-care. Following self-care advice affected everyday life to a varying degree in patients with heart failure. It emerged that patients must accept their state of health and overcome the physical and mental barriers, with support based on the individual need, to cope with the self-care advice given. It was also noted that some patients lacked enough support and information. With the right support and education from the healthcare system, compliance to self-care increased and thus made everyday life easier and fewer readmissions could be seen.  Conclusion: The results of the literature review showed varying factors and experiences regarding adherence to self-care. Knowledge, acceptance and understanding of the disease were a significant basis for self-care. Negative factors for adherence to self-care were mental- and physical limitations, which also had an impact on each other and reduced the adherence to self-care. Support and assistance from relatives in consultation with the healthcare system was an important basis for managing their self-care.

Die Herzinsuffizienz ist eine der häufigsten chronischen Erkrankungen mit progressivem Krankheitsverlauf. Dieser ist verschiedenen Kompensationsmechanismen geschuldet, die zunächst zur Verbesserung, über einen längeren Zeitraum hinweg jedoch zur Verschärfung der Symptomatik führen. Durch erhöhte Konzentrationen inflammatorischer Zytokine im Rahmen dieser Krankheit kommt es unter anderem zu pathologischen Veränderungen in Muskel- als auch Fettgewebe. Das kürzlich in der Literatur als PGC-1α reguliert beschriebene Molekül FNDC5 (Spaltprodukt Irisin) wird als Myokin bezeichnet, welches zwischen Muskel- und Fettgewebe vermittelt. Bis dato ist jedoch ungeklärt, ob und inwiefern es einen Zusammenhang zwischen einer Herzinsuffizienz, erhöhten Konzentrationen proinflammatorischer Zytokine und dem Molekül FNDC5 in der Skelettmuskulatur gibt. Um diesen Fragestellungen nachzugehen, wurde in der vorliegenden Arbeit zum einen durch LAD-Ligatur in Ratten eine Herzinsuffizienz induziert, um die systemischen Verhältnisse dieser Erkrankung im Tiermodell bestmöglich nachzuempfinden. Zum anderen wurden Mäuse mit TNF-α oder Ang II behandelt und C2C12-Myotuben mit TNF-α, Ang II sowie einer Zytokinkombination inkubiert, um den Einfluss der Zytokine bzw. des Hormons auf die FNDC5-Expression zu untersuchen. Anschließend wurden die Expression von FNDC5 auf mRNA- und Proteinebene sowie die Expression der PGC-1α-mRNA in Skelettmuskelbiopsien bestimmt. Es konnte nachgewiesen werden, dass eine Herzinsuffizienz sowie der Einfluss inflammatorischer Zytokine zur signifikanten Expressionsverminderung von FNDC5 führt. Ang II hingegen bewirkte nicht in allen Versuchen eine deutliche Reduktion der FNDC5-Expression. Außerdem wurde gezeigt, dass die Signaltransduktionswege über p38 und p42/44 MAPK nicht für die Wirkung der Zytokinkombination auf die FNDC5-Expression verantwortlich sind.

This doctoral thesis describes a clinical, prospective, single-center pilot study, investigating the feasibility and the outcome of a novel optimization concept for heart failure patients who are not responding to a device-based therapy, so called Cardiac Resynchronization Therapy (CRT).

Heart failure is a syndrome in which the heart is unable to supply the entire body with oxygen. It is manifested in shortness of breath and exercise intolerance. One class of drugs that have proven effective in managing the progression of heart failure is β-blockers. These drugs bind to β-adrenergic receptors with high affinity, thus preventing the binding of endogenous catecholamines such as epinephrine and norepinephrine to the receptors by outcompeting them. The most common explanation of how β-blockers help manage the progression of heart failure is that by slowing the heart rate, it reduces the strain put on the heart. There may however be other ways that β-blockers help decrease morbidity and mortality of heart failure. Alternative reasons to how β-blockers aid the treatment of heart failure have been proposed based on the literature. It was found that the compensatory mechanisms intended to alleviate failure may be the main reasons that actually worsen it. Prolonged stimulation by epinephrine and norepinephrine damage the myocardium through oxidative damage, signaling for apoptosis and cardiac remodeling, as well as causing an increase in blood volume through the RAS-system. By blocking these maladaptive responses, β-blockers such as Carvedilol, Metoprolol and Nebivolol, together with other drugs such as ACE-inhibitors, and lifestyle changes help manage the progression of heart failure as well as increase the quality of life for the patients suffering from it

Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in the United States. A common feature in most cardiac pathologies is the dysregulation of beta-adrenergic receptors (β-AR) and changes in the extracellular matrix (ECM). The ECM maintains strength and normal organization of cardiac tissue, while fibrosis (connective tissue scarring) is necessary for repair of damaged cardiac tissue. However, the dysregulation of the ECM leads to a number of cardiac disease pathologies. Osteopontin (OPN) is a protein with diverse biological functions in regulating the ECM such as bone resorption and calcification, wound healing, cell adhesion, cell survival, and apoptosis. OPN is expressed at low levels in the heart but increases with injury by promoting collagen synthesis, cardiac fibroblast growth, and adhesions to ECM proteins. Furthermore, as the heart ages, increases in ECM reorganization leads to cardiac damage and failure. Several studies have examined the role of OPN in the heart, but to date, no studies exist on the role of OPN in response to β-AR signaling and cardiac remodeling or the role that aging plays in this response. The goal of this study was to examine the effects of OPN on cardiac ECM remodeling following chronic beta-adrenergic stimulation. We proposed that OPN expression increases cardiac remodeling and dysfunction following ISO treatment in the aging heart evidenced by increased fibrosis. For this study, young (4 months) and middle age (14 months) mice with (WT) and without (KO) the OPN gene were treated with isoproterenol (ISO) for 28 days. Echocardiography was used to assess cardiac function. Mice were euthanized, and the hearts were analyzed for fibrosis using Masson’s Trichrome Staining. Results showed ISO increased fibrosis in the WT-ISO, but not KO-ISO compared to the respective controls (SHAM, no ISO treatment) for the middle age mice (p≤0.05). Furthermore, the aged WT-ISO group exhibited a 3-fold increase in fibrosis compared to the young WT-ISO group. Results from echocardiography will be analyzed and we expect to see compromised cardiac function in the WT-ISO groups compared to KO-ISO groups. OPN is currently being examined as a potential biomarker in heart failure. The results from this study will provide new insight on changes in the cardiac vasculature in the aging heart following injury and the role OPN plays in this process.

No description available.

Right ventricular function (RV) is one of the most important predictors of prognosis in many cardiovascular disease states. Despite the significance of RV function to survival, there are no therapies that directly nor selectively improve RV function. As well, the basis for RV failure is poorly understood. This is particularly relevant for patients with pulmonary arterial hypertension (PAH), where RV failure in the setting of pressure overload is the leading cause of death. PAH will be introduced in the 2nd chapter of this thesis by comparing and refining contemporary mortality risk assessment strategies. I will then explore 1) RV neurohormonal function and, 2) RV energetics, two molecular pathways thought to be involved in the pathogenesis and progression of maladaptive RV failure. I employed small animal molecular imaging using positron emission tomography (PET) to non-invasively investigate these pathways. The PET imaging techniques employed in this thesis have the unique potential for translation to human studies, to further explore disease mechanisms.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som försämrar hjärtats pumpförmåga. Sjukdomen gör att patienter får en försämrad livskvalitet då symtom som andfåddhet och trötthet uppstår som gör att patienterna inte kan leva som tidigare. Hjärtsvikt kan även påverka patienten psykiskt, depression är ett vanligt symtom.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar från databasen PubMed lästes och analyserades.    Resultat: Tre kategorier, Följder av fysiska förändringar, Upplevelsen av anhöriga och Vårdmötet, framkom genom analys av artiklarna. I kategorin Följder av fysiska förändringar lyftes livsförändringar, symtombördan samt livssynen. Under kategorin Upplevelsen av anhöriga visade resultatet att patienter upplever sig som en börda för sina familjer samt känner sig socialt isolerade på grund av sin sjukdom. Patienterna uttryckte ångest och frustration. Under kategorin Vårdmötet visade resultatet av patienter har både positiva och negativa upplevelser av vården.    Slutsats: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar människor på olika sätt. Denna studie belyser hur människor med hjärtsvikt påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtsvikt måste bortse från sjukdomen hjärtsvikt och se hela människan, som helhet, bakom sjukdomen för att kunna ge den bästa möjliga vården. / Background: Heart failure is a disease that impaire the hearts pumping capacity. The disease causes patients to have a worsening quality of life due to symptoms such as shortness of breath and fatigue. This means that patients cannot live as before. Heart failure can also affect the patient mentally such as depression.   Aim: The aim with this study was to examine patients experiences of living with heart failure.   Method: A descriptive literature study in which ten qualitative original articles from PubMed database were read and analyzed.   Results: Three categories, Consequences of Physical Changes, The experience of relatives and Care Meeting, emerged through analysis of the articles. In the category Consequences of physical changes, life changes, symptom burden and outlook on life were raised. Under the category The experience of relatives, patients experience themselves as a burden for their families and feel socially isolated because of their illness. The patients expressed anxiety and frustration. Under the category Care Meeting, the patients showed both positive and negative experiences of care.   Conclusion: Heart failure is a disease that affects people in different ways. This study highlights how people with heart failure are affected physically, mentally and socially. Nurses who care for patients with heart failure must ignore the disease and see the whole person behind the disease in order to provide the best possible healthcare.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som kräver livslång behandling för ett välfungerande liv. Hjärtsvikt är en sjukdom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att kroppens celler inte får tillräckligt med syre och näring, det kan senare leda till ett livshotande tillstånd om det är obehandlat. Sjukdomen orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Det påverkar patienters aktivitetsförmåga och kan begränsa dem i deras vardag. Egenvård är en del i behandlingen som anses kunna förbättra patienters livskvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Kvalitativ metod genomfördes med induktiv ansats. En egenvårdsteori användes som teoretisk referensram som sedan resultatet diskuterades emot. Fribergs dataanalys har använts i analysprocessen. 12 resultatartiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman. Sökande efter acceptabel vardag, Sökande efter säker vägledning och Sökande efter avgörande strategier. Att förändra sin vardag och sitt levnadssätt var påfrestande och något som ofta bidrog till negativa känslor. För att kunna bedriva egenvården krävdes information och undervisning vilket var bristvara. Patienterna upplevde att de inte hade den grund som behövdes för att bedriva sin egenvård och upprätthålla hälsa trots sin sjukdom. Slutsats: Patienterna upplevde att anpassa sin vardag var svårt, vilket innebar förändringar i livsstil, upplevelser av olika känslor och fysisk aktivitet. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med hjärtsvikt oavsett var de arbetar inom hälso- och sjukvården, då dessa utgör en allt större patientgrupp. Det är viktigt att de bemöts personcentrerat på individnivå som är grunden för att få effektiv och god vård. Sjuksköterskan behöver ha tillräckligt med kunskap för att förstå och kunna utbilda patienterna. / Backgrund: Heart failure is a global public health problem that requires lifelong treatment for a well-functioning life. Heart failure is a disease in which the heart's pumping ability is impaired, which results in the body's cells not receiving enough oxygen and nutrition. This can lead to a life-threatening condition if left untreated. Heart failure causes suffering both physically and mentally. It affects patients' ability to act and can limit them in their everyday lives. Self-care is a part of the treatment that is intended to be able to improve patients' quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: Qualitative method was used with inductive approach. A self-care theory was used as a theoretical reference frame to wich the result was reflected. Friberg's data analysis has been used in the analysis process. 12 result articles were quality reviewed. Result: The results showed three main themes. Searching for acceptable everyday life, Searching for safe guidance and Searching for crucial strategies. Changing one's everyday life and way of life was stressful and something that often contributed to negative emotions. In order to be able to conduct self-care, information and teaching was required that turned out to be in short supply. Patients felt that they did not have the foundation needed to run their own care and maintain health despite their illness. Conclusion: The patients experienced that adapting their everyday life was difficult, it meant changes in lifestyle, experiences of different emotions and physical activity. Nurses will encounter patients with heart failure everywhere as there is a large group of patients. It is important that they are treated person-centered at an individual level, which is the basis for receiving effective and good care. The nurse needs to have enough knowledge and information to understand the patients.