För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.

Skolans fokus på läsinlärning behöver inte avta när eleverna slutar lågstadiet. Elever på mellanstadiet kan vara i behov av fortsatt lästräning då kraven på läsning ökar och en god läsförmåga behövs för att läsa för att lära.Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan lästräningsmetoderna, WIP´s upprepade läsning, Wendicks läslistor samt elevers tysta läsning, har på ordavkodning och läshastighet för elever i årskurs fyra, när de görs i helklass.Studien görs i fyra stycken årskurs 4 klasser med sammanlagt 82 medverkande elever.Studien är en kvantitativ studie i form av en intervention. Det är även en form av kvasi-experimentell undersökning där tre klasser lästränar med tre olika läsmetoder samt en jämförelsegrupp som får ordinarie undervisning. Interventionen pågår under fem veckor och eleverna tränar vid 20 tillfällen à 10 minuter/dag. Läsmetoderna är upprepad läsning, WIP, läslistor, Wendick, samt tyst läsning. Jämförelse av läshastighet och ordavkodning görs i helklass samt i grupper som ligger över respektive under normen.Resultatet visar att alla grupper utom en ökade i ordavkodning och läshastighet efter en intensiv läsinsats. Elever med låg läshastighet och ordavkodning som lästränar med upprepad läsning, WIP, ökade mest i ordavkodning men hade en väldigt liten ökning av läshastighet. Den största ökningen av läshastighet står elever med låg ordavkodning och läshastighet för som läst läslistor, Wendick, och de har även en hög ökning av ordavkodning.Med en intensiv och strukturerad läsinsats i årskurs fyra kan elevers läshastighet och ordavkodning påverkas positivt även om insatsen görs i helklass. Samarbetet mellan lärare och speciallärare är viktigt för att möta alla elevers behov och för att fånga upp elever vid stadieövergångar.