Spelling suggestions: "subject:"hemmavarande barn"" "subject:"hemmavarandes barn""
1 |
Upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med hemmavarande barnSvensson, Sanne, Skyllberg, Johanna January 2017 (has links)
Bakgrund: Cytostatika är ett läkemedel som främst ges till cancerpatienter. Cytostatikabehandling har ett flertal biverkningar som påverkar patienten och behandlingen kräver specifik omvårdnad. Cytostatikabehandling skapar både ett kroppsligt och själsligt lidande. Varje person är unik och biverkningarna kan upplevas olika för alla som genomgår cytostatikabehandling. Vid sjukdom och behandling kan det vara svårt att bevara ett gott föräldraskap. Hela familjen påverkas av cytostatikabehandlingen och familjen blir åsidosatt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med hemmavarande barn. Metod: En kvalitativ design baserad på fyra patografier som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: biverkningarnas påverkan på kroppen, att leva i en känslomässig ovisshet där det tillkom två underkategorier: positiva känslor och negativa känslor och den tredje kategorin var strategier krävs för att klara av cytostatikabehandlingen. Slutsats: Cytostatikabehandling påverkar människan både psykiskt, fysiskt och socialt. Hur patienten mår och upplever cytostatikabehandlingen påverkas av omgivningen. En positiv inställning är en grundförutsättning för att klara av cytostatikabehandlingen. Att ha en strategi kan underlätta och vara till hjälp för att klara av behandlingen. Ytterligare forskning skulle kunna göras kring hur barnen upplever mammans behandlingsperiod.
|
2 |
Kvinnors upprätthållande av kontakt med vänner : En kvantitativ studie om kvinnor med eller utan hemmavarande barn och hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vännerLisstrand, Julia, Rispling, Camilla January 2016 (has links)
Kvinnor har historiskt sett varit underordnade män och så sent som i början av förra seklet hade de till exempel ingen egen rösträtt eller rätt till högskoleutbildning. Att ansvara för barn och hem ansågs länge vara kvinnors enda funktion. I det moderna Sverige är majoriteten kvinnor självständiga och heltidsarbetande, men ofta fortfarande med ett stort ansvar för det obetalda arbetet (så kallade dubbelarbetet). I studien undersöks det för om det finns några skillnader mellan kvinnor som har hemmavarande barn och kvinnor utan hemmavarande barn avseende på hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Vi vill bidra till ökad förståelse för i vilken mån hemmavarande barn påverkar sin mors möjligheter till att upprätthålla sina vänskapsrelationer, framförallt då goda sociala relationer har visat på positiv inverkan på hälsa och livskvalitet. Studien baserar på empiriskt material från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU) som undersöks i en kvantitativ analys med hjälp av korstabeller och linjära regressionsanalyser. Vårt slutliga urval består av 1532 kvinnor. Teoriavsnittet behandlar socialt kapital och genus i förhållande till hushållens tidsanvändning och föreställningar på moderskap, detta på grund av att historien presenterar kvinnor som en grupp med mindre rättigheter utanför hemmet och mer skyldigheter innanför hemmet. Avsnittet följs av tidigare forskning som berör vänskapsförbindelser, tidsanvändning och tidspress. Utifrån teori och tidigare forskning konstruerades fyra hypoteser som ligger till grund för de vidare analyserna. Resultaten visar att det är andra faktorer utöver att endast ha hemmavarande barn som påverkar hur ofta kvinnor träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Att ha yngre barn i hushållet under 10 år, ökad ålder, dålig hälsa och att vara sammanboende med någon var faktorer som inverkade på kvinnors möjligheter att upprätthålla kontakten med vänner. Vidare framkom det att det var vanligare att ha telefonkontakt med vänner snarare än att träffa vänner personligen, vilket kan antas bero på den flexibilitet som denna kontaktform medför. Slutligen framförs förslag till vidare forskning inom området för tidsanvändning, med fokus på socioekonomiska grupper för att bidra till förståelse för de klyftor som finns mellan olika samhällen.
|
3 |
"De hemmavarande barnen får inte glömmas bort" : Familjehemssekreterares upplevelser av socialtjänstens arbete med hemmavarande barn i familjehem / "The home-staying children must not be forgotten" : Social workers experiences of the Social Service work with home-staying children in foster homesJohansen, Annie, Björhag, Ida January 2023 (has links)
The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how social workers experience the work Social Services' do with children in foster homes. This study aims to identify what the positive and negative aspects are from working with this group and to determine what changes can be made to improve the services for children of foster carers. The data that was collected from interviews with eight social workers were analyzed through thematic analysis as well as Bronfenbrenner's ecological systems theory. The analysis reveals that the work of Social Services' affects the children in foster homes on micro-, meso-, exo-, and macro-levels. Based on the reports from the social workers the results indicate that their social service offices include home-staying children in the investigation phases. The children are less included during the initial process and at the ending of placements. Most social workers expressed that working with home-staying children is crucial to reduce the risk of placement breakdowns. Additionally, they emphasized the need for more frequent work with this group. Based on the results, this study suggests several possible service improvements to address the needs of home-staying children. Despite policy gaps, some municipalities actively engage with home- staying children.
|
Page generated in 0.0913 seconds