Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys. Resultatet visade att tillit till sjuksköterskan och till sig själv, kunskap om sig själv och sin sjukdom, viljan att inte känna sig annorlunda och stöd från personer i sin omgivning påverkade hälsan. Tillit till sjuksköterskan behövs för att, trots rädsla vid placering av nålar, kunna vara delaktig i behandling. Stöd och kunskap har betydelse för personens väg mot egenvård. Mer forskning är önskvärd inom området för att belysa upplevelser hos personer med dialys och kärlaccessens betydelse för självständig behandling. / The life situation changes for individuals suffering from Chronic Kidney Disease who starts treatment with Hemodialysis. A vascular access is a prerequisite and is the individual’s future lifeline. The nurse’s task is to support and reinforce the individual’s ability to experience health despite disease. The possibility to achieve involvement and increased self-care varies for each individual and the nurse requires extensive knowledge to meet this need. The study was carried out as a literature overview. The purpose was, from a patient perspective, to highlight experience of how vascular access can influence the health of people with hemodialysis.The result showed that trust in the nurse and themselves, knowledge about themselves and their illness, willingness not to feel different and support from the people around them influenced the health. Trust in the nurse is needed to facilitate involvement in the treatment, despite fear when inserting the needles. Support and knowledge is of value in order for the individual towards self-care. More research on this subject is desirable to highlight the experiences of individuals in dialysis and the significance of the vascular access in order to achieve independent treatment.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades. Studiens resultat utmynnade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Situationen för de närstående präglades av oro, rädslor och osäkerhet kopplade till den sjukes hälsotillstånd och hemodialysbehandlingarna som orsakade stora begränsningar. Livssituationen påverkade många av de närståendes relationer, där den vårdande rollen och den sociala isoleringen hade framträdande platser. Resultatet visade att de närstående hade behov av att samtala om existentiella frågor, främst om döden, vilket gav en uppfattning om allvaret i de närståendes livssituation. Det var tydligt att stödet från sjukvården till de närstående upplevdes som mer betydelsefullt än stödet från övrig omgivning. De närstående hade svårigheter att uttrycka önskemål om stöd och efterfrågade initiativ till samtal från sjukvården. / Chronic kidney disease with life-sustaining hemodialysis treatment caused changes in living conditions for patients and next of kin. The presence of kin was a factor that positively affected the patient and without relatives support, greater efforts was required from health care. To next of kin families are counted, but also others who have close relationships with the patient, such as friends or neighbors. The purpose of this literature review was to examine how the literature describe the situation for relatives to hemodialysis patients and what type of support they requested, and to describe included studies’ sample groups. It´s a descriptive literature review where 10 qualitative articles from database CINAHL was included. The results of the study led to two main categories and eight subcategories. The situation for the next of kin was marked by anxiety, fears and uncertainties linked to the patient’s state of health and hemodialysis treatments that caused severe limitations. The life situation affected many of the next of kin´s relationships, where the caring role and social isolation had prominent places. The result showed that the relatives had a need to talk about existential questions, mainly about death, which gave an idea of the seriousness of the relatives’ life situation. It was clear that the support from health care to the next of kin was perceived as more important than support from others. The relatives had difficulties in expressing the wishes of support and requested initiate calls from health care.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades. Studiens resultat utmynnade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Situationen för de närstående präglades av oro, rädslor och osäkerhet kopplade till den sjukes hälsotillstånd och hemodialysbehandlingarna som orsakade stora begränsningar. Livssituationen påverkade många av de närståendes relationer, där den vårdande rollen och den sociala isoleringen hade framträdande platser. Resultatet visade att de närstående hade behov av att samtala om existentiella frågor, främst om döden, vilket gav en uppfattning om allvaret i de närståendes livssituation. Det var tydligt att stödet från sjukvården till de närstående upplevdes som mer betydelsefullt än stödet från övrig omgivning. De närstående hade svårigheter att uttrycka önskemål om stöd och efterfrågade initiativ till samtal från sjukvården.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

Hemodialysbehandling innebär omfattande omställningar för patienter. Livet ställs på ända och kan endast hållas ihop med hjälp av stöd i olika former. Patientens behov av stöd skiftar beroende på situation och över tid, varför det är viktigt att stödet är kontinuerligt och behovsbaserat. Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som behandlas med hemodialys. Perspektiv på stöd analyserades med utgångspunkt i hur patienter beskrev något som underlättade hemodialys och omställningarna behandlingen innebar. En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar analyserades. Databearbetning utmynnade i två kategorier som skildrade erfarenheter av stöd hos patienter som genomgick hemodialys. Huvudkategorierna var Trygghet och Bekräftelse med underkategorierna Att få tillgång till information, Att vara oberoende, Att motta tröst och Att bli uppmuntrad. Stödåtgärder som fokuserade på patientens mål och behov istället för enbart på patientens medicinska behov var viktigast. Information framstod som ett återkommande tema. Det framkom i samtliga kategorier men i olika stödsammanhang. I övrigt framträdde stödåtgärder som främjade självständighet, flexibilitet, samhörighet med andra, behovsanpassad kunskap samt relationer som essentiella för patienterna. För att kunna ge individanpassat stöd krävs förmåga att se hela människan och dess omvårdnadsbehov. Mer forskning kring individanpassat stöd framstår som nödvändigt för ökad kunskap. / Hemodialysis treatment involves extensive changes for patients. Life is turned upside down and can only be held together with support in different forms. The patient's need for support changes with the situation and over time, why it's important that support is continuous and need-based. The aim of the study was to illuminate the experience of support in patients treated with hemodialysis. Experience of support was analyzed on the basis of how patients described something that facilitated hemodialysis and the changes the treatment involved. A general literature study was conducted where ten qualitative articles were analyzed. Data processing resulted in two categories that described perspective of support in patients undergoing hemodialysis. The main categories were Safety and Confirmation as well as subcategories To gain access to information, To be independent, To receive consolation and To be encouraged. Support measures that allowed patient's goals and needs to be center of focus instead of the patient's medical needs were judged most important. Information emerged as a recurring theme. It appeared in all categories but in different support situations. Further, support measures that promoted independence, flexibility, coherence with other, personalized knowledge and relationships stood out as essential to the patients. In order to provide personalized support, the ability to see the whole person and its nursing needs is required. More research on individualized support appears necessary for increased knowledge.

Bakgrund: Människor lever längre idag, vilket gör att antalet patienter med dialys ökar varje år. Patienter med njursvikt kan behöva genomgå dialysbehandling för att överleva. Behandlingen kan vara livslång och tar upp majoriteten av patienternas tid och sätter begränsningar i livet. Dialysbehandlingen påverkar patienters upplevda dagliga liv, eftersom behandlingen medför stora förändringar i livet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av sitt dagliga liv i samband med dialysbehandling. Metod: Allmän litteraturöversikt. Litteraturöversikten består av data från sju kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: När patienterna drabbades av en njursvikt, innebar det stora förändringar. De fick anpassa sitt liv efter dialysbehandlingen. Patienterna upplevde begränsningar i livet, där sociala relationer och de dagliga aktiviteterna blev lidandes. De upplevde bland annat oro, rädsla, osäkerhet, nedstämdhet, trötthet och smärta. Patienterna upplevde sig även vara beroende av dialysmaskinen, av anhöriga och av sjuksköterskorna. Känslor som frihet, kontroll, självständighet och hopp kunde också upplevas av patienterna. Slutsats: Patienter som genomgick dialysbehandlingen upplevde många negativa faktorer som påverkades av deras sjukdom och dialysbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och kan förstå vad patienter som genomgår dialysbehandlingen upplever, för att kunna hjälpa de på bästa sätt att anpassa dialysbehandlingen till deras liv samt att minska patienternas negativa upplevelser

Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt. Det är en tids- och energikrävande behandling med påverkan på patienters vardag och liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelse av hemodiaysbehandling samt att undersöka hur hemodialys påverkade patienters liv. Resultatet är presenterat utifrån fyra teman: betydelsen av att få stöd, att leva med kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykisk påfrestning och upplevelsen social begränsning. Utifrån dessa bildades tolv subteman. Resultatet visade att hemodialys innebar en stor omställning vilket begränsade samt påverkade livet på många sätt. Vi har med denna litteraturstudie kommit fram till att patienterna upplevde att livet framförallt påverkades negativt, och att familj, anhöriga och sjuksköterskor är viktiga för patienters välbefinnande.

Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv

No description available.

No description available.