Studien undersökte huruvida det finns någon skillnad mellan dansare och icke-dansare gällande grad av högkänslig personlighet (HSP). Även välmåendet hos dansarna undersöktes samt om deras välmående skiljde sig från icke-dansarnas, där pandemins påverkan på välmåendet också beaktades. Vidare undersöktes sambandet mellan HSP och välmående inom de två grupperna och totalt. Studiens resultat utgick från insamlade data från en enkät bestående av mätinstrumenten HSP-skalan, Välmåendeskalan samt två egenformulerade frågor om pandemins påverkan på välmåendet. Urvalet omfattades av 224 personer, varav 110 var dansare och 114 icke-dansare. Studiens data bearbetades i SPSS. De främsta analyserna som användes var ANCOVA, Pearsons korrelationskoefficient samt Cronbachs alfa. Resultatet påvisade ingen skillnad mellan dansare och icke-dansare i grad av HSP, dock fanns en skillnad mellan grupperna gällande subskalan estetisk känslighet (AES), där dansarna tenderade att ligga högre. Gällande välmående fanns en interaktionseffekt mellan grupp och kön samt interna skillnader inom dansargruppen, där dansstuderande utifrån självskattning mådde bättre än övriga verksamma inom dansyrket. Generellt hade välmåendet bland deltagarna försämrats av pandemin men dansarnas välmående hade enligt självskattning påverkats mer negativt än för icke dansare. Sambandet mellan HSP och välmående var svagt negativt för båda grupperna och totalt. Resultatet skiljde sig delvis från tidigare forskning som tytt på att alla kreativa yrkesgrupper består av en högre andel HSP-personer. Vidare forskning bör undersöka kreativa yrkesgrupper var för sig och inte generalisera kreativa professioner som en och samma grupp. En strävan med studien var att utvidga uppmärksamhet och förståelse för dansare som yrkesgrupp. / The study examined whether there was any difference between dancers and non-dancers regarding the degree of highly sensitive personality (HSP). Furthermore, the dancers’ well-being was examined as well as whether it differed from the non-dancers’ well-being, with the impact of the pandemic taken into consideration. Additionally, the relationship between HSP and well-being was investigated - within the two groups and in total. The results of the study were based on data collected from a survey, consisting of the two pre-existing instruments “HSP-scale” and “Questionnaire on well-being” as well as two questions specifically designed for this study, regarding the pandemic’s impact on the well-being score. The sample consisted of 224 persons, of whom 110 were dancers and 114 non-dancers. The survey data was processed in SPSS. The main analyzes performed were ANCOVA, Pearson’s correlation and Crohnbach’s alpha. The results showed no significant difference between dancers’ and non-dancers’ degree of HSP, however there were some differences for the subscale aesthetic sensitivity (AES). For the measurements of well-being, an interaction effect between group and gender was found, as well as internal differences within the dancer group showing that the dance students scored higher on well-being than others in the dance field. In general, the level of well-being among the participants decreased due to the pandemic, but the dancers’ well-being had been more negatively affected according to the survey. The results showed a slight negative relationship between HSP and well-being for each group and in total. This outcome partly differed from previous research, which suggested that all creative professions have an enhanced percentage of HSP-persons. Future research should examine creative professions individually and not generalize creatives to one and the same group. One aim for the study was to expand the awareness and understanding of the dancers’ occupational field.

No description available.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data. Deltagargruppen bestod av 93 kvinnor (84%) och 18 män (16%) och genomsnittsålder var 50 år, där lägsta åldern var 35 år och högsta 70. Samtliga frågeställningar har besvarats genom analysmetoderna: Pearsons korrelationsanalys, Standard Multipel Linjär Regression och T-test. Det viktigaste resultatet var att kopplingen mellan HSP och självmedkänsla bidrog med ny kunskap, där slutsatsen blev att utövandet av självmedkänsla kan bidra till att aktivt öka graden av livskvalitet för HSP. Det starkaste sambandet i studien förelåg mellan BIS och neuroticism, vilket betyder att vid en ökning av BIS, ökar graden av negativ affekt och vice versa; resultatet låg i linje med tidigare forskning. Två oväntade resultat var att (a) drivkraften (BASDrive) predicerade högkänslighet mest till skillnad från litteraturen som pekar åt BIS och neuroticism som skulle ha starkast koppling och (b) att graden av högkänslighet sjönk vid ökad ålder; vilket talar emot tidigare forskning. Uppsatsen är en relevant informationskälla för HSP och alla andra som interagerar med HSP. / Twenty percent of all people are highly sensitive (HSP = Highly Sensitive Person) which means that they are born with a sensitive nervous system. Many HSP's are experiencing negative consequences in their everyday lives that affect their quality of life. As the group HSP is large and the correlation between HSP, quality of life and self-compassion is not specifically is investigated, the present study was relevant. The examined questions are: Is there within the group of HSP regarding Quality of Life, Self-compassion, High sensitivity, BIS, BAS, Extraversion and Neuroticism (a) significant correlations between the variables? (b) To what extend do the variables explain Quality of Life and High Sensitivity? (c) Are there gender differences regarding the variables? (d) Is there a positive correlation between High Sensitivity and Age? The 111 participants were members of the Sveriges Förening för Högkänsliga and all were HSP according to self-assessment, which also was confirmed by the data collected. The group of participants consisted of 93 women (84%) and 18 men (16%) and the average age was 50, where the lowest age was 35 years and the highest 70. All questions were answered by these analytical methods: Pearson's correlation analysis, Standard Multiple Linear Regression and T-test. The main outcome was that the link between HSP and self-compassion contributed to new knowledge, which concluded that the practice of Self-compassion can help to actively increase the level of quality of life for HSP's. The strongest correlation in the study was between BIS and neuroticism, which means that at an increase of BIS, the degree of negative affect also increased and vice versa; the result was in line with previous research. Two unexpected results were that (a) the driving force (BASDrive) predicted high sensitivity most, unlike the literature suggesting that BIS and neuroticism would have the strongest connection and (b) the degree of high sensitivity decreased with increase in age; which contradicts earlier research. The essay is a relevant source of information for the HSP and all others who are interacting with HSP.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur högkänsliga personer upplever att personlighetsdraget påverkar olika relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio personer som definierar sig som högkänsliga. Informanternas svar analyserades sedan i en tematisk analys för att få fram en överblick över deras upplevelser. Resultatet indikerar att personlighetsdraget påverkar relationerna med andra på många olika sätt, bland annat genom högkänsligas förmåga att läsa av andra, deras djupa bearbetning och deras behov av att undvika överstimulering. Det framkom även att högkänsligas egenskaper inte alltid accepteras eller förstås av omgivningen. / The aim of this study was to get an immersed understanding of how highly sensitive people experience that the personality trait affects various relationships and social situations in today’s social society. Data were collected through semi structured interviews with nine people defining themselves as HSP. The answers from the informants were thereafter analyzed using thematic content analysis to get an overview of their experiences. The result indicates that the personality trait affects the relationships with others in various ways, for example by the ability of the highly sensitive to understand others, their deep processing and their need to avoid overstimulation. It also emerged that the characteristics of the highly sensitive people were not always accepted or understood by the surroundings.