Studiens syfte var att få en fördjupad insikt i hur personalen i förskolan ser på bemötande av barn med ADHD. Metoden som valdes för studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som genomförts med åtta verksamma pedagoger. Det teoretiska perspektiv som använts till analys och tolkning är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att personalen använder sig av ett lågaffektivt bemötande där barnets behov kommer främst. Studiens slutsats är att de flesta barn inte har en ADHD-diagnos redan i förskolan, men trots denna gråzon finns det metoder och handlingsplaner som möter barn inom ADHD kriterierna.

Syftet med denna studie är att nå kunskap om hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever i fritidshemmet och hur de kan uppmärksamma samt stötta eleverna i deras sociala utveckling. Studiens tre frågeställningar handlar om; vad blyghet kan bero på hos elever och hur det påverkar elevernas sociala utveckling, hur blyghet yttrar sig och hur fritidspersonalen kan uppmärksamma blyga elever samt vad fritidspersonalen kan göra för att arbeta med att stötta de blyga eleverna för att öka deras delaktighet i fritidshemmet. Studien är baserad utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt annan forskning som berör studiens valda ämne. För att samla in data har fem kvalitativa intervjuer genomförts med utbildade fritidspedagoger eller fritidslärare. Intervjuerna har sedan bearbetats, analyserats och sammanfattats utifrån ett lärandeperspektiv. Resultatet tydliggör hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever och deras delaktighet, samt hur de kan uppmärksamma och stötta blyga elever i fritidshemmet. Studiens slutsats är att det finns blyga elever i fritidshemmet och att blyghet kan yttra sig på olika sätt.

Vårdadshavare till barn med olika NPF - diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsvariationer) har i flera debatt artiklar i dagspressen lyft sina barns svårigheter att klara av skolan. Syftet med den här studien var att undersöka pedagogernas upplevelser kring elever med NPF. Nio respondenter har intervjuats kring sina upplevelser av NPF elevernas svårigheter i undervisningen och det sociala samspelet, samt vilka anpassningar och stöd som de kan ge eleverna. De gav sin syn på hur de upplever inkludering. Respondenterna arbetar på två olika skolor i norra Sverige. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys där resultatet delades in i teman. Studien har sin teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att att respondenterna använde sig av anpassningar med hjälp av material, miljö, persoliga resurser och varierande undervisning, vilket går att koppla till begreppet scaffolind inom det sociokulturella perspektivet. Detta kan innebära metodet som arbete i grupp eller par, stationsarbete, bildstöd och att ha en närvarande pedagog som ska finnas till och stötta eleverna. Resultatet bekräftar den tidigare forskning. Slutsatserna i studien blev att pedagogernas verktyg för anpassningar och inkludering överensstämmer med läroplanens centrala innehåll och delar av barnkonventionen. Resultatet visar att respondenterna hade önskat ett större stöd från specialpedagogen i sitt arbete med NPF elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för dem

<p>Abstract</p><p>The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does</p><p>this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a</p><p>classroom for pupils with Asperger syndrome?</p><p>With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level</p><p>of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with</p><p>situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising</p><p>one’s occupational role professionally.</p><p>There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides</p><p>her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find</p><p>the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with</p><p>Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the</p><p>classroom.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav</p><p>det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom.</p><p>Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen</p><p>blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan</p><p>men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin</p><p>yrkesroll professionellt.</p><p>Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad</p><p>just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna</p><p>vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom</p><p>verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.</p>

Abstract The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a classroom for pupils with Asperger syndrome? With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising one’s occupational role professionally. There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the classroom. / Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom. Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin yrkesroll professionellt. Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.

Denna studie syftade till att bidra med en ökad förståelse för hur kvinnor diagnostiserade med autism upplever att de hanterar sociala situationer. Datainsamling gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där fem kvinnor fick dela med sig av sina erfarenheter och strategier. De teorier som användes för att tolka det insamlade materialet var dels Howard S. Beckers(2006) teori och begrepp om avvikelse som en social process, dels Karin Johannisson teori och begrepp om kultursjukdomar och interaktiva kategorier(Hallerstedt, 2006). Studiens resultat visade att kvinnorna bemästrade sociala situationer på varierande vis, att de i viss grad påverkades av omgivningens förväntningar och tolkningar av dem samt att de efter mottagen diagnos i större utsträckning tycktes hantera sociala situationer utifrån vad de upplevde var deras sanna jag, alltså utifrån hur de själva ville hantera situationerna för att må bra. Slutsatsen landade därmed i att det sociala samspelet tycks vara komplext och att kvinnorna i studien, när det gällde att hantera livets sociala situationer, strävade efter att uppnå en slags balans mellan att vara sanna mot sig själva men också anpassa sig till sin omgivning. Vidare så talade studiens slutsats också för något mer generellt i ett samhälle, nämligen att det i ett samhälle, på gott och ont, tycks finnas ett behov hos oss människor att vilja förklara och förstå såväl oss själva som varandra med hjälp av diverse egenskaper och kategorier. Något som i sin tur inverkar i hur vi beter oss i samt hanterar sociala situationer.

Det scenkonstnärliga arbetet ger lätt intrycket av att vara nära sammankopplat med personliga intressen och hobbys och anses därmed ofta vara ett lyxigt och tacksamt yrke. Yrket består dock av både mentalt och fysiskt påfrestande situationer som innebär mycket jämförelse med konkurrenter och kräver ett starkt självförtroende av individen för att etablera sig inom branschen. Många scenkonstnärer uttrycker att de ofta förväntas arbeta gratis, oavsett hur mycket tid och arbete som ligger bakom det färdiga resultatet. Syftet med denna studie var att utforska de sociala situationer som påverkar inre respektive yttre motivation hos scenkonstnärer samt vilken påverkan dessa faktorer har på scenkonstnärens identitet. Med hänsyn till studiens karaktär undersöktes syftet med hjälp av en socialpsykologisk ansats med teoretiska utgångspunkter i social påverkan, inre och yttre motivation samt identitet. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma scenkonstnärer inom musik, dans och teater genomfördes. Resultatet visade bland annat att inre motivation främst uppstår i situationer av konstnärligt skapande och i gemenskap med kollegor. Situationerna är viktiga för att scenkonstnären ska motiveras att ta sig igenom påfrestande situationer av konkurrens och höga prestationskrav, vilket görs med hjälp av yttre motivation i syfte att upprätthålla yrkesidentiteten. / The work of performing arts easily gives the impression of being closely connected with personal interests and hobbies, and thus often is considered a luxurious and rewarding profession. However, the profession consists of both mentally and physically stressful situations that involve a lot of comparison with competitors and require strong selfconfidence of the individual to establish themselves in the industry. Many performing artists express that they often are expected to work for free, regardless of how much time and effort that is put into the finished result. The purpose of this study was to explore the social situations that affect the intrinsic and extrinsic motivation of performing artists and the impact these factors have on the performing artist's identity. Considering the nature of the study, the purpose was investigated by using a social psychological approach with theoretical starting points in social influence, intrinsic and extrinsic motivation and identity. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted with professional performing artists within the areas of music, dance and theater. The result showed, among other things, that intrinsic motivation mainly arises in situations of artistic creation and in connection with colleagues. The situations are important for the performing artists for their motivation to get through stressful situations of competition and high-performance requirements. This is done with the help of extrinsic motivation in order to maintain the professional identity.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur högkänsliga personer upplever att personlighetsdraget påverkar olika relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio personer som definierar sig som högkänsliga. Informanternas svar analyserades sedan i en tematisk analys för att få fram en överblick över deras upplevelser. Resultatet indikerar att personlighetsdraget påverkar relationerna med andra på många olika sätt, bland annat genom högkänsligas förmåga att läsa av andra, deras djupa bearbetning och deras behov av att undvika överstimulering. Det framkom även att högkänsligas egenskaper inte alltid accepteras eller förstås av omgivningen. / The aim of this study was to get an immersed understanding of how highly sensitive people experience that the personality trait affects various relationships and social situations in today’s social society. Data were collected through semi structured interviews with nine people defining themselves as HSP. The answers from the informants were thereafter analyzed using thematic content analysis to get an overview of their experiences. The result indicates that the personality trait affects the relationships with others in various ways, for example by the ability of the highly sensitive to understand others, their deep processing and their need to avoid overstimulation. It also emerged that the characteristics of the highly sensitive people were not always accepted or understood by the surroundings.