Högkänslighet är än så länge ett relativt okänt karaktärsdrag i personligheten. Trots att 15-20 procent av befolkningen tros ha en högkänslighet, enligt tidigare studier, så är forskningen begränsad om fenomenet och dess konsekvenser på individnivå. Syftet med denna undersökning var att ta reda på upplevelsen av att leva med högkänslighet med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer med nio stycken intervjupersoner med en högkänslig personlighet utfördes, spelades in, transkriberades och analyserades. Resultatet visade att överväldigande, strategier, uppvaknande och visioner var gemensamma teman för samtliga respondenter. Konsekvenserna var både negativa och positiva, såsom uttröttning, depression, lyckorus och en god empatisk förmåga. Det som kunde hjälpa en högkänslig individ var strategier för återhämtning och en förståelse från omgivningen. Undersökningen visade både gemensamma faktorer och skillnader i upplevelsen av högkänslighet. Om högkänslighet kan ses som en resurs istället för en nackdel, skulle kombinationen av högkänsliga och icke högkänsliga vara bra och till nytta för samhället.

Studien har undersökt vad pedagoger vet om högkänsliga barn. Högkänslighet är ett personlighetsdrag som finns hos ungefär 20 % av världens befolkning. Att vara högkänslig innebär att man föds med ett nervsystem som är mer känsligt än hos genomsnittet. Högkänsliga människor uppfattar information och känslor som möjligtvis inte andra lägger märke till, som högkänslig reflekterar man alltså över allting på en djupare nivå. Syftet var att ta reda på hur mycket pedagoger på förskolan vet om högkänslighet och hur de jobbar eller stödjer högkänsliga barn. De här två frågeställningarna användes; hur mycket vet pedagoger på förskolor om högkänslighet och hur bemöter pedagoger högkänsliga barn? Dessa frågeställningar användes för att besvara vårt syfte. För att kunna besvara våra frågeställningar användes fyra perspektiv som Elaine Aron (2014) skriver om i sin bok om högkänsliga barn, hon kallar dem de fyra nycklarna. Studien består av en enkät som är formad kring högkänsliga barn som lades ut i ett forum på internet för förskolans pedagoger. Resultatet visar att högkänslighet är ganska känt bland personalen i förskolan. Många av pedagogernas tankar stämde överens med forskningsresultatet om högkänslighet.

Studien undersökte huruvida det finns någon skillnad mellan dansare och icke-dansare gällande grad av högkänslig personlighet (HSP). Även välmåendet hos dansarna undersöktes samt om deras välmående skiljde sig från icke-dansarnas, där pandemins påverkan på välmåendet också beaktades. Vidare undersöktes sambandet mellan HSP och välmående inom de två grupperna och totalt. Studiens resultat utgick från insamlade data från en enkät bestående av mätinstrumenten HSP-skalan, Välmåendeskalan samt två egenformulerade frågor om pandemins påverkan på välmåendet. Urvalet omfattades av 224 personer, varav 110 var dansare och 114 icke-dansare. Studiens data bearbetades i SPSS. De främsta analyserna som användes var ANCOVA, Pearsons korrelationskoefficient samt Cronbachs alfa. Resultatet påvisade ingen skillnad mellan dansare och icke-dansare i grad av HSP, dock fanns en skillnad mellan grupperna gällande subskalan estetisk känslighet (AES), där dansarna tenderade att ligga högre. Gällande välmående fanns en interaktionseffekt mellan grupp och kön samt interna skillnader inom dansargruppen, där dansstuderande utifrån självskattning mådde bättre än övriga verksamma inom dansyrket. Generellt hade välmåendet bland deltagarna försämrats av pandemin men dansarnas välmående hade enligt självskattning påverkats mer negativt än för icke dansare. Sambandet mellan HSP och välmående var svagt negativt för båda grupperna och totalt. Resultatet skiljde sig delvis från tidigare forskning som tytt på att alla kreativa yrkesgrupper består av en högre andel HSP-personer. Vidare forskning bör undersöka kreativa yrkesgrupper var för sig och inte generalisera kreativa professioner som en och samma grupp. En strävan med studien var att utvidga uppmärksamhet och förståelse för dansare som yrkesgrupp. / The study examined whether there was any difference between dancers and non-dancers regarding the degree of highly sensitive personality (HSP). Furthermore, the dancers’ well-being was examined as well as whether it differed from the non-dancers’ well-being, with the impact of the pandemic taken into consideration. Additionally, the relationship between HSP and well-being was investigated - within the two groups and in total. The results of the study were based on data collected from a survey, consisting of the two pre-existing instruments “HSP-scale” and “Questionnaire on well-being” as well as two questions specifically designed for this study, regarding the pandemic’s impact on the well-being score. The sample consisted of 224 persons, of whom 110 were dancers and 114 non-dancers. The survey data was processed in SPSS. The main analyzes performed were ANCOVA, Pearson’s correlation and Crohnbach’s alpha. The results showed no significant difference between dancers’ and non-dancers’ degree of HSP, however there were some differences for the subscale aesthetic sensitivity (AES). For the measurements of well-being, an interaction effect between group and gender was found, as well as internal differences within the dancer group showing that the dance students scored higher on well-being than others in the dance field. In general, the level of well-being among the participants decreased due to the pandemic, but the dancers’ well-being had been more negatively affected according to the survey. The results showed a slight negative relationship between HSP and well-being for each group and in total. This outcome partly differed from previous research, which suggested that all creative professions have an enhanced percentage of HSP-persons. Future research should examine creative professions individually and not generalize creatives to one and the same group. One aim for the study was to expand the awareness and understanding of the dancers’ occupational field.