Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna. Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade. En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia. Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna.</p><p>Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade.</p><p>En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia.</p><p>Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.</p>

Disputats, Uppsala universitet, 2006.

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal. Väg- och dikesren uppvisade störst andel arter som var gemensamma med naturbetesmarkernas; minst var andelen i kultiverad gräsmark. Artrikedomen var minst lika hög i vägren, dikesren och skogsbryn som i naturbetesmarken medan den var lägre i kuliverad gräsmark. Artrikedomen var högst på vägrenen.

By examine cremated remains from graves dated to late Iron Age I wanted to find out what sorts of animals were placed in the graves. But also to see if the animal sacrifices had any connection to the Old Norse religion. The osteological material that were analysed were from both cremated humans and animals and had been dated to Viking Age. The material is from burial ground 59 at Laxare, Boge parish on Gotland. In addition to the human remains, the material contains bones from horse, cattle, sheep/goat, pig, dog, cat, bear, birds and fish. The combination between the species seems to be common all over Scandinavia during the late Iron Age. Except from analysing the material from Laxare I also studied litterature written by other scientist on the subject of animals in Old Norse religion. This was made to understand as much as possible about the religion and how people looked upon animals before Christianity. It seemed that animals were very important in religion during the Viking Age in this area on Gotland. Some of the species that were sacrifices in the graves had big importance in peoples daily life but also in myths. The world needed humans, animals and gods to survive and everything were depending on the harmony between them. The horse was clearly a religious animal, and it shows both in the archaeological material and in the written stories from this time. Even cattle, goat and pig are other animals that describe to be important for the religion. The dog seems to be important in the archaeological material but is not mentioned very much in the written myths. It is rather clear that the animal sacrificed in graves from the late Iron Age in Sweden is not only for food in the afterlife but also has a very important meaning for the religion and peoples understanding about Cosmos.

By examine plastic craniums from eight different hominids I wanted to find morfological characteristics that agreed with those of modern humans. The species that were selected had a plastic casting of its cranium in the laboratory at Gotland University. My focus was on species from the family Australopithecius and Homo and only working with their craniums. And this because the cranium and the theeth shows the most visible morfological characteristics between the different hominids. I also wanted,in a small part of the essay, to write about the differences in now living primates and humans skulls. Except from analysing the plastic castings I also studied surveys written by other scientist on the same subject. And in that chapter write as much about the whole skeleton as possible, eventhough that was not my main field, but I wanted to give the readers an overview of the species before the analysis took place. The most visible morfological characteristics is shown in the theeth because the diet changed during the million years that the evolution took place. It is possible to see the development in Foramen magnum too, the hole at the base of the skull were the vertebrate connects with the cranium. This hole gets more central over time showing that the species got more biped and started to walk upright on two legs just like humans do today. There are of course many more characteristics that are able to be seen that seperates us from the extinct hominids, but many of them are the same. If you look closely at the different craniums you can see how the fantastic evolution formed humans out of apes. It has to be mentioned that the scientist have many different theoris about the evolution, the species and who are the real ancestors to humans and I think the disagreement will continue for many years to come.

Ph.d.-afhandling, Danmarks Pædagogiske Universitet, 2006.

På senare tid har vissa delar av den svenska modellen varit föremål för olika debatter, från strejkrätt till de centrala parternas roll på arbetsmarknaden. Modellen både hyllas och ifrågasätts och med det i åtanke förefaller förståelse av uppkomsten av modellen intressant. Det finns en stor mängd tidigare forskning som ger förklaringar till modellens uppkomst, främst i de politiska motsättningarna som landet gick genom vid tiden för skapandet av modellen, men också som ett resultat av de konflikter på arbetsmarknaden som var vanliga under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Det som denna uppsats syftar till är att istället blicka längre bak i Sveriges historia för att försöka hitta en alternativ förklaring till modellens uppkomst och således komplettera den befintliga forskningen. Den viktigaste frågan är varför det i Sverige togs fram den lösning på arbetskonflikterna som den svenska modellen blev. Genom att utföra en historisk sociologisk studie försöker därför denna uppsats svara på problematiseringar kring hur arbetet var organiserat under en förindustriell era samt hur arbetskonflikterna startade och hur de löstes. Förhoppningen med denna studie är att resultatet fyller en kunskapslucka och ger ytterligare förklaringar till hur och varför modellen konstruerades. Uppsatsens centrala argument är att den svenska modellen på arbetsmarknaden blev möjlig tack vara den i Sverige rådande folkliga handlingsrepertoar som redan för flera hundra år sedan tvingade beslutsfattare att kompromissa och hantera arbetskonflikter på ett annat sätt än genom enbart lagstiftning eller våld.

Genom att sammanföra historiskt och modernt kartmaterial kan våtmarkers naturliga lokaler synliggöras. När kartmaterialet jämförs med inmätningar av dikesstrukturer blir det tydligt hur marken har dränerats. Korrelationen mellan historisk våtmark, modern torvmark och dikesstrukturer synliggör var i landskapet det finns god potential att nyskapa våtmarker med syfte att bilda kolsänkor. Kolsänkor binder in kol och minskar koldioxidutsläpp till atmosfären. Nyskapade våtmarker och regenererade kolsänkor kan bidra till att nå Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan – ett tvärvetenskapligt perspektiv behöver utvecklas för att naturvetenskaplig forskning ska kunna appliceras effektivt inom klimatpolitiskt arbete. Med ett sådant synsätt tydliggörs även additionalitet gällande andra miljömål som bidrar till hållbar utveckling.

Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.