Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

Filmens legitimitet som historieförmedlare har diskuterats och debatterats av historiker sedan mediet slog igenom. Sedan 1980-talet har akademiska diskussioner även förts angående filmens roll i skolan, där dess användning ökat i takt med dess genomslagskraft i övriga samhället. Allteftersom filmer blir mer lättillgängliga blir frågan om filmens roll i formandet av elevers historiemedvetande än mer aktuell. Hur dessa frågor tacklas i historieundervisningen och på vilket sätt film används i klassrummen är frågor som fångat vårt intresse och därför blev vår frågeställning: vad säger forskning om historisk film som historiedidaktiskt verktyg i historieundervisning på gymnasieskolan? I denna kunskapsöversikt har vi ämnat att kartlägga forskningsläget inom området historisk film i historieundervisningen. Vi har framförallt fokuserat på undervisning på gymnasial nivå. Inom arbetet har vi undersökt internationella såväl som svenska vetenskapliga skrifter från akademiker inom ämnet. Metoden som användes var informationssökning via sökmotorerna ERC, Swepub och Libsearch för att skapa en grundlig bild över vad tidigare forskning säger om användningen av historisk film i klassrummet och hur den mottas av elever. Bilden av den historiska filmens plats i klassrummet har gått från tveksam till accepterad allteftersom att mediets popularitet har ökat. Resultaten visar att det finns flera olika anledningar för lärare att använda film för att utveckla elevernas historiska förmågor. Elever kan också gynnas av att film inkluderas i undervisningen eftersom verktyget bidrar med andra perspektiv och möjliggör historisk empati. Slutsatser som vi kommit fram till efter insamling av information om det övergripande forskningsläget är att filmens användning som historieförmedlare till gymnasieelever inte längre är ifrågasatt. En del lärare tenderar dock att inte utnyttja mediets säregna fördelar och potential. Om film används på ett konstruktivt och utvecklande sätt, i linje med kurs- och ämnesplaners mål och syften, blir dess användning som undervisningsverktyg odiskutabel. Frågan blir då på vilket sätt den bör brukas i undervisningssammanhang.

Syftet med denna undersökning var att bidra med kunskap om historisk skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna undersökningen utgick från handlade om människors livsvillkor under olika tidsperioder och på vilket sätt läsning av historisk skönlitteratur kan gynna elevernas utveckling av historiemedvetande. Historiemedvetande handlar om de tre tidsaspekterna dåtid, nutid och framtid och förståelsen för att de är sammanlänkade. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att undersöka valda delar ur en text med fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Den teori som låg till grund för analysen och analysverktygen är Seixas och Mortons tumregler för hur man kan förstå historiska perspektiv. Utifrån dessa tumregler utformades en tabell, vilken användes för att genomföra analysen. De texter som analyserades var historisk skönlitteratur för barn och ungdomar. Böckerna som ingick i analysen är Folke och Stenålders-Ögla av Anders Liegnell, Hövdingens bägare av Martin Widmark, Drakskeppet av Maj Bylock och Yngste Karolinen av Karl-Aage Schwartzkopf. Resultaten av analysen visade på att historisk skönlitteratur kan vara fördelaktigt för att utveckla förståelse för människors livsvillkor i olika tidsperioder. Aktuell forskning av Thorp, Persson & Thorp, Ingemansson, Larsson & Ludvigsson, Renander, Queckfeldt och Alm redogör för fördelar och nackdelar med skönlitteratur i skolan och visar att elever erbjuds möjlighet att identifiera sig med historiska karaktärer och därigenom fördjupa inläsningen. Det framkom även i forskningen att historiemedvetandet kan utvecklas genom läsning av historisk skönlitteratur.

Denna studie syftar till att analysera hur skolans värdegrund har förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1994–2022 samt hur värdegrunden överensstämmer med examensordningen för grundlärare under samma tidsperiod. Studien utgår från följande frågeställningar: ”Vilka normer och värden innehåller skolans värdegrund i grundskolans läroplaner Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22?”, ”Hur överensstämmer skolans värdegrund med examensordningen för grundlärare mellan 1994–2022?” samt ”Hur har skolans värdegrund och överensstämmelsen med examensordningen för grundlärare förändrats över tid?”. I bakgrunden redogörs för hur värdegrund växte fram som ett nytt begrepp. Där redogörs också för läroplansreformer och lärarutbildningen som föremål för politisk makt, samt hur förändringar i skolans styrdokument sker till följd av samhälleliga förändringar. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteori, värdegrundsbegreppet som innefattar normer och värden samt Biestas teori som bygger på att utbildning har tre nyckelfunktioner: kvalificering, socialisering samt subjektifiering. Materialet som analyseras är läroplanerna Lpo 94, Lgr 11, Lgr 22 och de examensordningar för grundlärare som gällde 1994, 2011 samt 2022. Analysmetoden som används för att analysera materialet är en tematisk textanalys. Studiens resultat visar att det i Lpo 94 finns normer och värden rörande demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap och objektivitet. I Lgr 11 finns normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. I Lgr 22 finns, slutligen, normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. Alla tre studerade läroplaner uttrycker liknande värden och det har inte skett några radikala förändringar över tid. I Lgr 11 uttrycks nya normer och värden kopplade till de entreprenöriella förmågorna medan det i Lgr 22 uttrycks nya normer och värden kopplade till maktstrukturer och samtycke mellan individer. Överensstämmelsen mellan värdegrund och examensordning har gått från svag överensstämmelse år 1994 till relativt stark överensstämmelse år 2011 och sedan förblivit i princip oförändrad år 2022.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

The purpose of this thesis is to study the 2021 documentary series Stockholm’s blodbad – Kampen om tronen from a historical cultural perspective using narrative analysis and film theory. The foundation for the analysis is to be found in Jörn Rüsen’s definition of history culture, where historical narratives are seen as part of a collective identity, and where different dimensions of history culture are balanced to create an impression of truth. The aim is to explore how the documentary series is part of and dependent on the historical cultural context in which it was created, and also to problematize this situation.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006. I definitionen av kursplanens andra centrala begrepp, historisk referensram, utgår jag ifrån Per Elissons diskussion om hur begreppen förutsätter varandra i artikeln “Det är smart att använda historia i nya händelser...” – Historiebruk i skola och samhälle. Metodvalet inspireras av en kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough utifrån vilken jag genomför en detaljerad lingvistisk textanalys, samt Staffan Selanders emfas kring texters urval i boken Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985 från 1999. I uppsatsen benämnt som urvalsperspektivet. Ett övergripande resultat varifrån en slutsats kan dras är att kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs med utgångspunkt i den historiekanon som fokuserar europeiska perspektiv och däri sker ett uteslutande av icke-europeiska historiekulturella perspektiv. En annan slutsats är dock att läroboken utifrån narrativ historia uppvisar viss potential för interkulturell historieskrivning.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen. En bok (Allt om historia) har en undermålig redogörelse för den industriella revolutionen. Överlag lider böckerna av ett svårt och torftigt språk. Lärarna i undersökningen ansåg att den industriella revolutionen var väldigt viktig men menade även att eleverna upplevde den som svår och tråkig / AbstractWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.PurposeThe purpose with the following work is to examine teaching book’s account of the Industrial Revolution and also examine the teacher’s view on the teaching books. MethodThe study derives from Geoffrey Partington’s theory on historical significance and tests it together with a classical background-event-course model on the teaching books account of the Industrial Revolution. A quantitative questionnaire study among upper secondary school history teachers where preformed to capture their views on the Industrial Revolution and the teaching book’s account for it.ResultsThe three examined book’s accounts of the Industrial Revolution are ambivalent. One book’s (Allt om historia) account of the Industrial Revolution is inferior. All books suffer from a difficult and poor use of language. The teachers in the study considered the Industrial Revolution to be very important but also pointed out that the pupils often thought it difficult and boring.