• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Omvårdnad till patient med hjärtsvikt : sjuksköterskans pedagogiska funktion

Agerskog, Robert, Sundén, Anders January 2002 (has links)
No description available.
2

Hur kan sjuksköterskor stärka egenvårdsförmågan hos hjärtsviktspaienter?

Samuelsson, Birgitta January 2002 (has links)
No description available.
3

Omvårdnad till patient med hjärtsvikt : sjuksköterskans pedagogiska funktion

Agerskog, Robert, Sundén, Anders January 2002 (has links)
No description available.
4

Hur kan sjuksköterskor stärka egenvårdsförmågan hos hjärtsviktspaienter?

Samuelsson, Birgitta January 2002 (has links)
No description available.
5

Självskattning av depression hos patienter med hjärtsjukdom : Validering av självskattningsformuläret ”Känsloläge”

Söderberg, Karin, Anfält, Klara January 2011 (has links)
Abstract Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity.  Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument.
6

Vilken effekt har statiner vid primär- och sekundärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar?

Ali, Dholfoqar January 2011 (has links)
Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse. Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar. Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL. De visade också en reducering av allvarliga hjärthändelser, cerebrovaskulära händelser, dödlighet i kranskärlssjukdom, instabil angina och revaskularisering. Statinbehandling var associerad med riskökning av måttlig eller allvarlig leversvikt, akut njursvikt, måttlig eller allvarlig myopati och grå starr både hos män och kvinnor. Risken var dosberoende och störst under första årets behandling. Slutsats: studierna visade att statinbehandling minskar skadliga blodfetter, förhindrar aterosklerosprocessen och minskar därmed behovet av revaskularisering. Statinbehandlingen är cirka tre gånger så effektiv vid sekundärprevention som vid primärprevention. Man behöver behandla 60 personer, som haft en hjärt- och kärlhändelse, under cirka 5 år för att förhindra ett dödsfall och 180 personer för att förhindra ytterligare ett insjuknandetillfälle. Effekten är likartad för män och kvinnor och för äldre och medelålders personer. Livslängden ökar med två år. För patienter, som inte haft en hjärt- och kärlhändelse men har riskfaktor t.ex. i form av höga kolesterolvärden eller diabetes, behöver man behandla nästan 2-3 gånger så många för att uppnå samma resultat (120 patienter för att förhindra ett dödsfall och 330 för att förhindra ett insjuknande). Effekten vid primärprevention av friska individer är låg. Statiner är ur biverkningssynpunkt väletablerade och säkra läkemedel. Ett observandum är myopati, (rhablomyelos), som är ganska ovanligt enligt vad som inrapporterats från studier. Ett problem som finns med all preventiv behandling är dålig följsamhet till ordinationerna. / Background: Lipid-lowering drugs, mostly statines, were dispensed during 2011 to 815 000 people from the pharmacies in Sweden. High cholesterol is a major risk factor for development of coronary heart disease (myocardial infarction, angina, intermittent claudicatio intermittens and stroke). Coronary heart disease is the causes of more than 40% of all deaths in Sweden.Lifestyle changes, together with lipid-lowering drugs, statines, are effective treatments. Statines can be administered either to patients that have had a cardiac event i.e. heart attack, stroke (secondary care) or to persons with risk factors i.e. high levels of cholesterol, diabetes, primary care. Objective: with the help of published clinical trials and meta-analysis examine what effect statines have on morbidity / mortality in cardiovascular diseases in primary and secondary care. Results: The studies showed that statins reduce TC, LDL and TG and increase HDL. They also showed that statins reduce major coronary events, cerebrovascular events, mortality from coronary heart disease, unstable angina and revascularization. Statin therapy was associated with increased risk of moderate or severe liver failure, acute renal failure, moderate or severe myopathy and cataracts in both men and women. The risk was dose-dependent and greatest at the first year of treatment. Conclusion: The studies showed that statine treatment reduced the blood level of harmful cholesterol, prevented the atherosclerotic process and thus reduced the need for revascularization. Statin therapy is about two - three times as effective in secondary care as in primary care. One need to treat 60 people, who have had a coronary heart event, during about 5 years to prevent one death and 180 people to prevent a nonfatal cardiovascular event. The effect is similar for men and women and for older and middle aged people. Life expectancy increases by two years. For patients who not have had a coronary heart event but have risk factors i.e. high cholesterol levels, diabetes, one need to treat two - three times as many to achieve the same results (120 patients to prevent one death and 330 to prevent one nonfatal cardiovascular event). The effects of treating healthy individuals with statines are low.Statines are well-established and safe drugs. One noteworthy side effect is myopathy, (rhablomyelos) which is quite unusual as reported from studies.One problem that exists in all prescribed preventive treatments is poor adherence to prescriptions.
7

Effekten av statiner för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar

Eriksson, Theres January 2017 (has links)
Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen i Sverige. Det används för att sänka kolesterolvärdet i blodet för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Höga kolesterolvärden anses vara en viktig riskfaktor för hjärtsjukdom. Det är främst höga halter av lipoproteinet LDL som anses vara en riskfaktor för hjärtsjukdomar eftersom denna bidrar till aterosklerosprocessen. Statiner används både som primärprevention (förebyggande) och som sekundärprevention (efter personen drabbats av hjärtsjukdom). Syftet med arbetet var att med hjälp av metaanalyser och kliniska studier undersöka effekten av statiner för prevention av hjärt- och kärlsjukdomar. Studierna som inkluderades i arbetet hittades genom sökning på Pubmed. Fem studier inkluderades i arbetet. Dessa visade att statiner minskar dödligheten och insjuknande i hjärt- och kärlhändelser vid sekundär prevention, att de kan minska risken att insjukna vid primär prevention men att statiner inte påverkar dödligheten vid primär prevention. En av studierna visade att statiner ger en ökad risk att drabbas av myopati, leversjukdom och diabetes typ 2. Resultatet av detta arbete visar att statiner har effekt för sekundär prevention och att personer som haft hjärtsjukdom kan behandlas med statiner. Statiner visade sig dock inte effektiva vid primär prevention, vilket kan tyda på att statiner skrivs ut i för hög utsträckning idag och att statiner inte bör ges till personer som inte är sjuka i hjärtsjukdom i första hand.
8

ICD-BEHANDLINGENS EFFEKT PÅ PATIENTENS LIVSKVALITET

Ejlertsson, Vera, Ekholm, Sandra January 2019 (has links)
Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. En behandlingsform som skyddar mot hjärt-och kärlsjukdomar i form av plötslig hjärtdöd och livshotande arytmier är en Implanterbar Cardioverter Defibrillator (ICD). ICD-apparaten kan bland annat avge defibrilleringar när hjärtats rytm avviker från normal sinusrytm. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas för att avgöra hur en viss behandling påverkar människors livskvalitet. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas med hjälp av olika mätskalor. Skalorna undersöker bland annat patienters hälsostatus, emotionell och psykisk funktion och hur dessa påverkar det sociala och dagliga livet. Begreppet kan även brytas ner till olika domäner i form av generell livskvalitet samt psykiska domän i form av depression och ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur ICD-behandlingen påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med en implanterbar ICD. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats tillämpades och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Den hälsorelaterade livskvaliteten hos hjärtsjuka patienter inför en ICD-behandling var signifikant försämrad, i jämförelse med generell befolkning. Den rapporterade livskvaliteten hos hjärtsjuka människor uppmättes som lägst kort innan en ICD-implantation och ICD-behandlingen utgav en signifikant förbättring på livskvaliteten, sex till tolv månader efter implantionen. Ångestrelaterade tankar, depression, den emotionella, psykiska och mentala hälsan angav förbättrade resultat när patienterna fått ICD-behandling, i jämförelse med hur den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienterna var före behandlingen. Konklusion: Den hälsorelaterade livskvaliteten tenderade att höjas hos hjärtsjuka patienter som fått en implanterad ICD. Utan ICD-behandling uppmätte hjärtsjuka patienter en signifikant försämrad livskvalitet, i jämförelse med generell befolkning. Däremot försvann den signifikanta skillnaden i hälsorelaterad livskvaliteten mellan hjärtsjuka patienter och generell befolkning efter att de hjärtsjuka erhållit en ICD-behandling. / Background: Heart-diseases are the most common cause of death in the whole world. Treatment that could possibly save patients from sudden cardiac arrest and life-threatening arrhythmias is the Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD can for instance give defibrillations when the heart departs from regular sinus rhythm. Health-related quality of life can be measured to assess how a certain treatment is affecting peoples’ quality of life. ICD-treatment can be measured in health-related quality of life. Health-related quality of life can be measured with help of different types of measurements and scales. It investigates the patients’ health-status and physical and emotional function and in which way it impacts the daily and social life. Health-related quality of life is a huge concept that can be divided in to smaller domains, like general quality of life and physical symptoms like depression and anxiety. Aim: The aim of this study was to investigate how ICD-treatment infects patients’ health-related quality of life.Method: A literature review with quantitative study-design, based on twelve scientific articles. Result: The health-related quality of life in patients with cardiac problems who are facing an ICD-treatment were significant worse, in comparison with the general population. However, the reported quality of life in patients with cardiac problems was measured at its lowest shortly before the ICD-implantation and the ICD-treatment had a significant improvement on the quality of life, six to twelve months after the implantation. Anxiety-related thoughts, depression, the emotional, physical and mental health indicated a better result when the patients with cardiac problems received an implantable ICD, in comparison with how the health-related quality of life were before the treatment. Conclusion: The health-related quality of life tends to increase after the patients with cardiac problems received an ICD. Without the ICD-treatment, the patients with cardiac problems measure a significantly worse quality of life, in comparison to the general population. However, the significantly worse impact on the quality of life in patients with cardiac problems in comparison with the general population, disappeared after the patients received an ICD.

Page generated in 0.0413 seconds