Gaming är ett nytt område inom skatterätten som omfattar spelande av datorspel live via streamingtjänster, exempelvis Twitch.tv. På grund av de livestreamade spelen kan de personer som spelar få inkomst från donationer som är frivilligt skänkta av tittare. Donationer har varit föremål för prövning utifrån gåvobegreppet i ett förhandsavgörande från SRN, där donationer ansågs skattepliktiga i och med att de utgör s.k. remuneratoriska gåvor. Utöver frågan om donationer verkligen är att anse som en skattepliktig inkomst utifrån såväl civilrätten som skatterätten kan det ifrågasättas om samtliga donationer är skattepliktiga eller om donationernas skatteplikt är knuten till en viss beloppsgräns.   Eftersom gaming utförs av olika typer av spelare, vissa som spelar för nöje och andra som spelar för att livnära sig på de inkomster som kommer in, kan det även vara av vikt att ifrågasätta när gaming anses utföras som en hobbyverksamhet och när det anses bedrivas som en näringsverksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet som anses utgöras varierar beskattningen för personen som driver verksamheten. Det vill säga om verksamheten ska beskattas som en hobbyverksamhet och därav beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst eller med en bolagsskatt i inkomstslaget näringsverksamhet. En bedömning måste göras i de tre näringsrekvisiten yrkesmässighet, självständighet och vinstsyfte. Det rekvisit som är svårt att fastställa vid gränsdragningen mellan inkomstslagen är just vinstsyftet. Utifrån den praxis som prövats angående rekvisiten skulle gaming kunna uppfylla en yrkesmässighet om livestreamen riktar sig till allmänheten. Självständighetsrekvisitet torde anses uppfyllt eftersom förhållandet till Twitch inte anses som en anställning. Vinstsyftet kan däremot vara svårare att fastställa, men skulle kunna uppfyllas om spelaren enbart har gamingen som inkomstkälla.   Sammanfattningsvis kan konstateras att donationerna som skänks inom gaming är skattepliktig inkomst på grund av dess karaktär som remuneratoriska gåvor, samt att gränsdragningen inte kan fastställas mellan inkomstslagen på grund av att det finns för lite praxis för området gaming. Ämnet behöver bli mer prövat av domstol för att kunna fastställa några säkra slutsatser.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt. För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten. Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

<p>Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.</p><p>För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten.</p><p>Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.