• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hästverksamheter : - en levande skattefråga

Carlshamre, Erika January 2011 (has links)
Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.
2

Catastrophe Bond : What are they and why invest in them? / Katastrofobligationer : Vad är det och varför investera i dem?

Ingelgård, Mathilda January 2016 (has links)
For a little over twenty years, the niched asset class catastrophe bonds have existed. Despite of their now relatively long existence, they are still unknown to many and are usually only available for large, institutional investors, mainly within the insurance market, pension funds and hedge funds. Catastrophe bonds differ from traditional assets for many reason, the main one being the risk dependent of a predetermined event within a geographic area, such as an earthquake in Tokyo or a hurricane in Miami. Because the risk is dependent of other factors than traditional asset classes, there is a widespread knowledge of the possibilities to diversify the portfolio by investing in catastrophe bonds, which have a low covariance with other assets in the portfolio. Other asset classes who have similar characteristics have proved to be hedge funds, real estate, infrastructure and agriculture. The lack of competence some people have worried about investors have to be able to invest in these niched asset classes have been found to be relevant for all asset classes, not just these non-traditional assets. Also, it is always difficult to know when an investor is taking more risk than they are being compensated for, moreover this is individual for all investors. Lastly, catastrophe bonds contribute with public welfare in addition to the economic advantage; catastrophe bonds show low volatility and high returns while raising capital to help regions affected by natural catastrophes. / I drygt tjugo år har nu det speciella tillgångsslaget katastrofobligationer funnits, trots detta är det relativt okänt och anses vara en investering endast för de stora aktörerna inom främst försäkringsbranschen, pensionsfonder och hedgefonder. Katastrofobligationer skiljer sig från traditionella tillgångsslag av en rad anledningar, den främsta för att risken beror på en fördefinierad händelse inom ett geografiskt område, såsom en jordbävning i Tokyo eller en orkan i Miami. Tack vare att risken beror på andra faktorer än klassiska tillgångsslag finns en bred vetskap inom branschen att detta är ett enkelt sätt för att skapa diversifiering i portföljen och katastrofobligationer har låg samvariation med övriga tillgångar i portföljen. Andra tillgångsslag som har liknande egenskaper och också skapar diversifiering har visat sig vara hedgefonder, fastigheter, infrastruktur och jordbruk. Det kan konstateras att det är svårt att avgöra om det faktiskt föreligger en kunskapsbrist för specifikt katastrofobligationer eller om detta gäller tillgångar, likväl som det ofta är en subjektiv bedömning ifall den risk som tas också blir kompenserad tillräckligt. Slutligen bidrar obligationerna med en viss samhällsnytta utöver den ekonomiska nyttan, katastrofobligationer uppvisar låg volatilitet och hög avkastning samtidigt som att de frigör kapital för katastrofdrabbade områden.

Page generated in 0.1116 seconds