Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.

Utgifter för vissa ändringsarbeten på näringsfastigheter medför direktavdrag då de genom det så kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhåll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet får åtgärderna inte medföra en väsentlig förändring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mål 2012 ref. 15 avgjort det enda målet i högsta instans rörande det utvidgade reparationsbegreppet sedan begreppet ändrades genom en lagändring 2000. Utmärkande för målet är att ett fastighetsförvaltande bolag vidtog ett stort antal åtgärder på fastigheten vid ett och samma tillfälle. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att omfattningen av åtgärderna gjorde att de inte föll in under det utvidgade reparationsbegreppet. Fastighetsägare kan av olika skäl välja att vidta ett flertal åtgärder på sin fastighet vid ett och samma tillfälle. Eftersom åtgärderna då kan förefalla att vara väsentliga på grund av dess omfattning, finns en risk att ändringar som egentligen är en anhopning av ändringsarbeten som faller in under det utvidgade reparationsbegreppet istället anses innebära en väsentlig förändring av byggnaden. I denna uppsats har författaren med utgångspunkt i HFD 2012 ref. 15 och underinstanspraxis undersökt huruvida ett fastighetsförvaltande bolag som vidtar ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden. Författaren anser att slutsatsen torde kunna dras att ett fastighetsförvaltande bolag som väljer att vidta ett flertal åtgärder på en fastighet vid ett och samma tillfälle försätts i en skattemässigt sämre situation än en fastighetsägare som väljer att sprida ut åtgärderna över tiden. / Expenses for certain alterations of commercial real estate qualify for direct tax deduction, as they are seen as repairs and maintenance through the extended concept of repairs in ch. 19 sec. 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act. To fall within the concept, the alterations must not result in a substantial change of the property. The Swedish Supreme Administrative Court has in the case HFD 2012 ref. 15 given the only ruling in the highest instance regarding the extended concept of repairs since the concept was changed through an amendment of the law in 2000. Distinguishing for the case is that it concerned a real estate management company that made several alterations on its estate at one time. The Supreme Administrative Court ruled that the width of the alterations did that they fell outside of the extended concept of repairs. Commercial real estate owners can for different reasons want to make several alterations at one time. Since the alterations in such cases can be seen as substantial, there is a risk that alterations which on its own fall within the extended concept of repairs are deemed to fall outside of the concept. In this thesis the author has investigated whether a real estate management company that makes several alterations at one time on a property is set in a disadvantageous tax position compared to a estate owner that choose to spread the alterations over time. The starting point of this investigation has been the Supreme Administrative Court’s ruling in HFD 2012 ref. 15 and rulings from the lower courts. The author establish that the conclusion can be drawn that a real estate management company that makes several alterations at one time on a property is set in a disadvantageous tax position compared to an estate owner that choose to spread the alterations over time.