Psykisk ohälsa förekommer i yrkeslivet. Att ha en hög grad av psykisk ohälsa kan leda till otrivsel på arbetet. Studien avsåg att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och KASAM och arbetsrelaterad KASAM samt ålder, kön, etnicitet, anställningstid, anställningsform och befattning som kan antas vara relaterad till psykisk ohälsa. Detta undersöktes genom nio hypoteser och en frågeställning. 95 individer som arbetade inom hemtjänsten deltog i undersökningen och besvarade en enkät bestående av KASAM-skalan, arbetsrelaterade KASAM-skalan samt General Health Questionnarie 12. Via korrelationer och regressionsanalyser undersöktes materialet. Resultatet visade att hemtjänstpersonal med hög grad av psykisk hälsa hade en hög grad av KASAM och arbetsrelaterad KASAM, samt att andra faktorer såsom anställningsform och ålder relaterar till viss del med psykisk ohälsa. Studien gav en indikation på att höga värden på KASAM och arbetsrelaterad KASAM ger förutsättningar för individerna att klara av stressorer bättre, som också påverkar psykisk ohälsa

<p>A multi professional team use different professional skills to a specific target. The people in the team complement each other to achieve the best performance possible. Professional identity is a mix between the professional and personal identity. Social identities, like professional identity, is a product of social categorization and social comparison. The purpose of this study was to examine how increased cooperation in cross-disciplinary teams has affected the professional identity of home care staff. The method I used to gather my material were focus groups with home care staff in relation to their workplace. Five focus groups were conducted and formed the basis of the results. I used parts of and got inspired from the hermeneutic approach in the analysis of my empirical findings. The results were interpreted by the social identity theory and the concepts of identity, professional identity and the dual task. The results show that home care staff finds it difficult to describe what their role is in the profession. The team's work has affected the staff to feel stronger in their profession and occupation. They have been able to learn from the other team members and have got a deeper understanding of the other team member’s profession. They also believe that the home care staff group has become more of a united group now that they know more about each other's work, work more equal and have more discussions within the group. Home care staff professional identity has been influenced, as all work within the team goes toward a common explicit goal. This has made stronger professional identity within the group and they can identify themselves more with each other. The teams work towards the common goal has also contributed to that they experience cooperation, understanding and affinity with the other team members. This has broadened their professional identity and they have become part of a new group - the team.</p>

A multi professional team use different professional skills to a specific target. The people in the team complement each other to achieve the best performance possible. Professional identity is a mix between the professional and personal identity. Social identities, like professional identity, is a product of social categorization and social comparison. The purpose of this study was to examine how increased cooperation in cross-disciplinary teams has affected the professional identity of home care staff. The method I used to gather my material were focus groups with home care staff in relation to their workplace. Five focus groups were conducted and formed the basis of the results. I used parts of and got inspired from the hermeneutic approach in the analysis of my empirical findings. The results were interpreted by the social identity theory and the concepts of identity, professional identity and the dual task. The results show that home care staff finds it difficult to describe what their role is in the profession. The team's work has affected the staff to feel stronger in their profession and occupation. They have been able to learn from the other team members and have got a deeper understanding of the other team member’s profession. They also believe that the home care staff group has become more of a united group now that they know more about each other's work, work more equal and have more discussions within the group. Home care staff professional identity has been influenced, as all work within the team goes toward a common explicit goal. This has made stronger professional identity within the group and they can identify themselves more with each other. The teams work towards the common goal has also contributed to that they experience cooperation, understanding and affinity with the other team members. This has broadened their professional identity and they have become part of a new group - the team.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

Bakgrund: Hemtjänstpersonalen har en central och viktig roll i den palliativa vården. Hemtjänstpersonalen arbetar ofta patientnära och är den som observerar förändringar i patientens mående. Personalen i hemtjänsten har ett stort ansvar. Det är sjuksköterskans/distriktssköterskan ansvar att stödja, utbilda och utveckla hemtjänstpersonalen i deras roll. Syfte: Undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser och erfarenheter av behov av stöd från sjuksköterska/ distriktssköterskan vid vård i hemmet av personer som befinner sig i livets slut. Metod: Metoden som använts är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie.Telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex personer från hemtjänsten med olika utbildningar och erfarenheter deltog. Resultat: Det framkom brister i kommunikation mellan sjuksköterskan och hemtjänstpersonalen, främst under jourtid eller när sjuksköterskan har en annan arbetsgivare än vad hemtjänstpersonalen har. Det framkom också att deltagarna önskar avsatt tid för reflektion efter dödsfall tillsammans med sjuksköterska, men också tillsammans med kollegor. Slutsats: Ett gott samspel och samarbete med sjuksköterskan/ distriktssköterskan var viktigt för att hemtjänstpersonalen skulle kunna ge bästa möjliga vård. / Background: Home care staff have a central and important role in palliative care. The homecare staff often works close to the patient and are the ones who observe changes in the patient's condition. The staff in home care have a great responsibility. It is the nurse's responsibility to support, train and develop the home care staff in their role. Aim: To examine the home care staff's experiences of the need for support from nurses when caring at home for people who are at the end of life. Method: The method used is a semi-structured qualitative interview study. Telephone interviews were used as the data collection method. Six people from the home care service with different educations and experiences participated. Results: There were difficulties in communication between the nurse and the home care staff, mainly during on-call hours or when the nurse has a different employer than the home care staff. It emerged that the participants wish for time set aside for reflection after a death together with a nurse, but also together with colleagues. Conclusion: A good interaction and cooperation with the nurse was important so that the home care staff could provide the best possible care.

No description available.

The aim of this study was to investigate how home care staff experience, detect and handle intimate partner violence among elders as well as investigate the level of knowledge they perceive they and the workgroup possess concerning intimate partner violence. The study was conducted through qualitative interviews with four home care staff. The main results showed that home care staff have difficulties detecting all forms of violence, the most common signs of violence they discovered were bruises, injuries and mean words. The staff experienced limitations in their professional role in relation to intimate partner violence and difficulties in knowing the boundary for what is considered violence. Education in the field is missing and the conception about the level of knowledge differed between the staff. The authors argue that there is a need for more education and knowledge to increase the possibility to detect intimate partner violence among elders. / Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever, upptäcker och hanterar våld i nära relationer bland äldre samt undersöka vilken kunskapsnivå de upplever att de och arbetsgruppen innehar gällande våld i nära relationer. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra hemtjänstpersonal. De huvudsakliga resultaten visade att hemtjänstpersonal har svårigheter att upptäcka alla former av våld, de tecken på våld de märkte var blåmärken, skador och elaka ord. Personalen upplevde begränsningar i sin yrkesroll samt svårigheter i var gränsen för våld i nära relation går. Det saknas utbildning inom ämnet och uppfattningen om kunskapsnivån skiljde sig åt. Författarna argumenterar för att det behövs mer utbildning och kunskap för att öka möjligheten att upptäcka våld i nära relation bland äldre.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>Sociala omsorgsprogrammet</p><p>Socialt arbete 41-60 p</p><p>C-uppsats, 10 p</p><p>Ht 2007</p><p>En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung</p><p>- Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land?</p><p>Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Sammanfattning</p><p>Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal.</p><p>För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst.</p><p>Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen.</p><p>Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox.</p> / <p>Örebro University</p><p>The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences</p><p>Social work programme</p><p>Social work advanced course, 41-60 points</p><p>Essay, 10 points</p><p>Ht 2007</p><p>A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin.</p><p>- How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country.</p><p>Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman</p><p>Abstract</p><p>The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff.</p><p>The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service.</p><p>The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care.</p><p>Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox</p>

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet Socialt arbete 41-60 p C-uppsats, 10 p Ht 2007 En studie om hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung - Hur upplever vissa syrisk ortodoxa äldre att ta emot omsorg i ett främmande land? Författare: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Sammanfattning Denna studies syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever att vårda äldre med syrisk ortodoxt ursprung. Syftet var även att undersöka vissa syrisk ortodoxa äldres upplevelser av att vårdas av hemtjänstpersonal. För studiens genomförande valdes den kvalitativa ansatsen som metod. Tematiska intervjuer genomomfördes med öppna frågor för att få del av hemtjänstpersonalens samt vissa brukares upplevelser av omsorgen. De tre teman som användes i studien var bemötande, anpassning och kultur. Kriterierna för urvalet av respondenter var för hemtjänstpersonalen att de skulle arbeta inom hemtjänst i ett invandrartätt område samt att de skulle ha haft kontakt med äldre med syrisk ortodoxt ursprung. För brukarna var urvalskriterierna att de skulle ha syrisk ortodoxt ursprung, vara över 70år samt vara beviljade hemtjänst. Resultaten visade att personalen upplevde svårigheter i kommunikationen på grund av bristande språkkunskaper både från sig som personal samt från brukarnas sida. Vidare visar resultaten att personalen på grund av språksvårigheter upplevde att samspelet mellan dem och brukarna med syrisk ortodoxt ursprung inte alltid var välfungerande vilket ledde till att personalen i vissa fall upplevde brister i bemötandet. Brukarna upplevde till skillnad från personalen att samspelet var välfungerande och att de blev välbemötta. Ytterligare visade resultaten att kompetens inom området kultur är en central aspekt för att kunna möjliggöra en anpassning och därmed förbättra brukarnas upplevelser av omsorgen. Nyckelord: äldre, invandrare, hemtjänst, hemtjänstpersonal, syrisk ortodox. / Örebro University The Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Social work programme Social work advanced course, 41-60 points Essay, 10 points Ht 2007 A study about home- care staffs experiences of taking care of elderly with syriac orthodox origin. - How do some syriac orthodox elderly experience receiving care in a foreign country. Authors: Shamiram Gevriye, Mia Sleman Abstract The aim of this study has been to investigate how staff in home-care experience taking care of elderly with syriac orthodox origin. The aim also was to investigate some syriac orthodox elderly´s experience of being taken care of by home-care staff. The method choosen to carry out the studie was the qualitative. Thematic interviews were carried out with openend questions to acquaint ourselves with the home-care staff as well as some users’ experiences of the care. The three themes used were treatment, adaptation and culture. For the home-care staff the criterieas of selection were that they should work in home-care based in a neighbourhood with a high level of immigrants in conjunction with experience of meeting users with syriac orthodox origin. When it came to the users the criterias of selection were that they should have syriac orthodox origien, be at least 70 years old and be granted home-service. The results revealed that the staff experienced difficulties in communication because of deficiency in their own as well as the users’ knowledge of language. Further the results showed that the home-care staff experienced that the interaction with the syriac orthodox users to some extent was insufficient depending on language difficulties which led to that the staff experienced inadequate treatment. The users, in contrary, experienced that the interaction was sufficient and the treatment was satisfying. The results also showed that cultural competence is a critical aspect to facilitate adaptation and with that improve the users experiece of the care. Keywords: elderly, immigrants, home-care, home-care staff, syriac orthodox

För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced