Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA. / Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal.  Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. / Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them.  Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.

Introduktion: Infektionsprevention är de insatser som vården kan utföra för att förebygga vårdrelaterade infektioner [VRI]. Följsamhet till basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden. VRI är den vanligaste vårdskadan globalt och bidrar till det globala folkhälsohotet antibiotikaresistens genom ett ökat antibiotikatryck. Sjukvård i hemmet blir allt vanligare och avancerad hemsjukvård bedrivs i Stockholms län som avancerad sjukvård i hemmet [ASIH]. Internationella studier har visat att följsamhet till rutiner för handhygien inom hemsjukvården är bristfällig. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur föreskrifter och riktlinjer efterföljs i det infektionspreventiva arbetet inom ASIH. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor verksamma inom ASIH i Stockholms län intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Temana 1) attityder, 2) normer och värderingar och 3) upplevd beteendekontroll redovisades. Attityder visade på konflikt mellan vårdhygieniska krav och sjuksköterskors erfarenheter. Normer och värderingar uttrycktes genom grad av följsamhet till föreskrifter och riktlinjer. ”Good enough” var en norm som intervjuade gav uttryck för. Den upplevda beteendekontrollen bestod av flertalet hinder som kunde påverka följsamheten till föreskrifter och riktlinjer. Diskussion: Sjuksköterskorna hade intentionen att inte orsaka VRI, men inte alltid genom följsamhet till föreskrifter och riktlinjer, då det lagstadgade kravet på god hygienisk standard ansågs vara svårt att upprätthålla i en okontrollerad miljö. Patientens hemmiljö är sjuksköterskans arbetsmiljö och målkonflikter kan uppstå. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till många aspekter, bland annat patientens integritet. Slutsats: ASIH möter särskilda utmaningar i det infektionspreventiva arbetet. Detta bör uppmärksammas i vårdhygieniska utbildningar för personal inom hemsjukvård. I framtiden bör punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och VRI inom hemsjukvården utföras. / Introduction: Infection prevention is the efforts that healthcare can carry out to prevent healthcare-associated infections [HAIs]. Adherence to basic hygiene routines is the most fundamental measure. HAIs are the most frequent healthcare injury globally and contributes to the global public health threat of antibiotic resistance through increased antibiotic pressure. Advanced home healthcare is provided in Stockholm County as ASIH. International studies have shown that adherence to routines for hand hygiene in home healthcare is deficient. Aim: To investigate nurses' experiences of how regulations and guidelines are followed regarding infection prevention within ASIH. Methods: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven nurses working within ASIH in Stockholm County were interviewed. A qualitative content analysis was carried out. Results: The themes 1) Attitudes, 2) Subjective norms and values and 3) Perceived behavioral control were reported. Attitudes showed conflict between health care hygiene requirements and nurses' experiences. Norms and values were expressed through degree of adherence to regulations and guidelines. "Good enough" was a norm expressed by interviewees. The perceived behavioral control consisted of several obstacles that could affect compliance. Discussion: The nurses had the intention of not causing HAIs, but not always through adherence to regulations and guidelines, as the statutory requirement for good hygienic standards was considered difficult to maintain. The patient's home environment is the nurse's work environment and goal conflicts can arise. The nurse needs to take many aspects into account, including the patient's integrity. Conclusion: ASIH faces special challenges regarding infection prevention. This should be acknowledgedin healthcare hygiene training for staff in home healthcare. In the future, point prevalence measurements of basic hygiene routines and HAIs in home healthcare should be carried out.

Introduktion: Inom sjukvården ska många lagar och föreskrifter följas, inte minst vad gäller patientnära arbete och hantering av utrustning för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Omkring 60 000 patienter drabbas årligen av vårdrelaterade infektioner i Sverige och av dessa anses mellan 30–50 procent kunna förebyggas. Vårdgivaren spelar en stor roll i att följa föreskrifter och lagar för att ge patienten en god, säker och jämlik vård. Konsekvenserna av att inte följa basala hygienrutiner vid blodkomponentframställning kan bland annat resultera i att patienten som får blodprodukten får en transfusionsreaktion. Syfte: Syftet med studien var att studera attityder till basala hygienrutiner hos vårdpersonal som arbetar med blodkomponentframställning. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie genomfördes. Sex informanter deltog i intervjuerna och fick svara på elva frågor. Informanterna arbetade på en blodcentral och det var frivilligt att deltaga efter att informanterna lämnat muntligt samtycke. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fyra teman kunde identifieras ”Attityder och medvetenhet till basala hygienrutiner”, ”Värde kopplat till efterlevnaden av basala hygienrutiner”, ”Vidmakthållande av följsamhet till basala hygienrutiner inom arbetsgruppen” och ”Förutsättningar till korrekt efterlevnad av basala hygienrutiner”. Studiens resultat visade på en positiv attityd till basala hygienrutiner. Slutsats: De teman som togs fram representerade olika aspekter av basala hygienrutiner, den personliga attityden och medvetenheten, vilket värde efterlevnaden av basala hygienrutiner har, vad som bidrar till följsamhet av basala hygienrutiner i arbetsgruppen samt förutsättningar som krävs för att kunna utföra basala hygienrutiner på ett korrekt sätt. / Introduction: Within healthcare, there are many laws and regulations that must be followed, not least regarding work close to patients and handling of equipment to reduce the risk of healthcare-related infections. The caregiver plays a major role in following regulations and laws to provide the patient with good, safe and equal care. The consequences of not following basic hygiene routines when producing blood components can result in the patient receiving the blood product having a transfusion reaction. Aim: The aim of the study was to study attitudes towards basic hygiene routines in health care professionals who work with blood component production. Method: A qualitative semi-structured interview study was conducted. Six informants participated in the interviews and answered eleven questions. The informants worked at a blood center and participation was voluntary after the informants gave verbal consent. The content of the interviews was then analyzed using thematic content analysis with an inductive approach. Results: Four themes could be identified "Attitudes and awareness towards basic hygiene routines", "Value linked to compliance with basic hygiene routines", "Enforcement of adherence to basic hygiene routines within the work group" and "Prerequisites for correct compliance with basic hygiene routines". The results showed a positive attitude towards basic hygiene routines. Conclusion: The themes that were developed represent different aspects of basic hygiene routines; the personal attitude and awareness, the value of compliance with basic hygiene routines, what contributes to adherence to basic hygiene routines in the work group and the conditions required to be able to perform basic hygiene routines correctly.