Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys.  Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen. / Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.

Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna. / Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.