Efter att IFRS 3 om rörelseförvärv implementeras 2005 samt att en omfattande uppdatering av IAS 36 om nedskrivningar och IAS 38 om immateriella tillgångar ägt rum, har diskussionen om hur synen och agerandet mot avskrivningen i bokföringen förändrats. Detta har gjort att IFRS bolagen tillämpar nedskrivning av goodwillposterna genom nedskrivningsprövning istället för linjär avskrivning. Syftet med studien har varit att genomföra en fördjupad analys för att avgöra om det finns några problematiska följder för K3 bolag efter de nya implementeringarna av IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. Studien vill även undersöka om det finns motiv och grunder för ett aktivt val av IFRS standarderna trots att bolagen är kvalificerade för K3 regelverket. Utöver detta är syftet att genom intervjuer och tidigare forskning bidra med ny kunskap om hur effekterna av standardförändringarna gentemot externa intressenter, skilt från IFRS-bolag fått för konsekvenser. Metoden som har använts för detta har varit genom kvalitativa intervjuer utav i första hand revisorer men också en affärsrådgivare. Respondenterna har beskrivit hur deras syn på goodwill som post är och har gjort sig uttryck under deras tid i branschen. Personerna har också beskrivit hur deras syn på problematiken är och vilka följder det har fått för K3 bolagen enligt studien syfte och frågeställning. De problematiska konsekvenser som framkommit av studien är hur den objektiva synen på ett bolag skiljer sig åt baserat på vilket regelverk som tillämpas. Med detta menas att kreditgivare och andra intressenter grundar sina beslut på den stärkta soliditet som blir en effekt av nedskrivningsprövning enligt IFRS istället för linjär avskrivning i K3. Slutsatsen är att det finns tydliga anledningar och motiv för K3 bolag att tillämpa IFRS som regelverk för att åstadkomma utveckling och tillväxt. Anledningen till detta är att respondenterna bedömt att den största följd av olika tillämpning av regelverk blivit att IFRS bolagen kan visa upp en bättre och starkare balansräkning för tredje man.

Dada sua origem no code law, a Contabilidade brasileira era baseada em regras e muito influenciada pelas normas fiscais. Com a adoção das IFRS, esperava-se que essa Contabilidade se aproximasse mais da essência econômica. Contudo, é possível encontrar estudos que apontam para o fato de existirem evidências da permanência da utilização de certos aspectos da Contabilidade anterior. Ao mesmo tempo, com a adoção das normas internacionais, a depreciação acabou ganhando uma importância maior devido ao fato de que agora as empresas têm maior liberdade para definir seus valores. Dessa forma, o principal objetivo deste estudo foi analisar a evolução da apresentação, nas demonstrações financeiras anuais, das informações referentes à depreciação dos ativos imobilizados no Brasil. Para isso, por meio de Análise de Conteúdo, foram analisadas as demonstrações financeiras padronizadas das maiores companhias abertas listadas na BM&FBOVESPA, que possuíam ativos imobilizados e/ou despesas de depreciação de 2006 a 2012. A amostra final contou com 74 empresas - ou seja, 518 observações - e o período foi divido em três: antes, durante e depois da adoção das IFRS. Os resultados mostraram que o nível de utilização das taxas fiscais era, de maneira geral, muito maior antes da adoção das novas normas. Por outro lado, ainda que existisse um ambiente mais propício para utilização dessas taxas, antes da adoção algumas empresas já utilizavam outras taxas nesse período. Verificou-se que, após a adoção, passou-se a utilizar com mais frequência o método das taxas médias e que as empresas que utilizaram intervalos de taxas para alguns ativos foram sempre as mesmas. Ademais, com o passar dos anos, as taxas de depreciação quase não se alteraram em todos os grupos de ativos imobilizados analisados. Mas, após a adoção das normas internacionais e em especial para o exercício de 2010, as empresas aumentaram o nível de revisão. Contudo, em 2011 e 2012 houve uma nova queda desse nível para todos os imobilizados estudados. Algumas empresas, 2,51% da amostra estudada, não apresentaram a metodologia de cálculo antes, durante e depois da adoção das normas internacionais. Da mesma forma, as informações sobre depreciação acumulada e despesa de depreciação por classe de imobilizado não foram apresentadas por algumas empresas (14,48% e 57,92%, respectivamente), mesmo com a exigência do CPC 27. E por fim, constatou-se que, antes das IFRS, a depreciação acumulada era apresentada no cálculo do valor líquido do imobilizado; e após, passou a ser apresentada na composição do saldo do mesmo, junto à depreciação do período. Conclui-se que as Notas Explicativas sofreram mudanças consideráveis, principalmente após a adoção das IFRS, mas ainda permanecem muitos resquícios da cultura anterior, desde a utilização das taxas fiscais, passando pelo baixo nível de revisão das taxas, até a não apresentação de informações obrigatórias sobre depreciação. Dessa forma, afirma-se que muitas empresas ainda precisam se adequar completamente às novas normas no que tange depreciação, disponibilizando mais informações para os usuários, pois somente assim eles poderão utilizá-las para suas tomadas de decisão sobre investimento. / Given its origins in the code law, the Brazilian Accounting was rules-based and much influenced by tax rules. With the adoption of the IFRS, it was expected that the Accounting would get closer to its economic essence. However, it is possible to find studies that point to the existence of evidences of the permanence of the use of certain aspects of the previous Accounting. At the same time, with the adoption of the international rules, depreciation has gotten a greater importance given the fact that nowadays the companies have greater freedom to define its values. Therefore, the main goal of this study was to analyze the evolution of the presentation, in the annual financial statements, of the information about the depreciation of property, plant and equipment in Brazil. To do so, it was analyzed through Content Analysis the standard financial statements of the biggest public companies listed in BM&FBOVESPA that had property, plant or equipment and/or depreciation expenses from 2006 to 2012. The final sample had 74 companies - i.e., 518 observations - and the period was divided in three: before, during and after the adoption of the IFRS. The results have shown that the tax rates levels of use were, in general, bigger before the adoption of the new rules. On the other hand, even though the environment before the adoption was more favorable to the use of these tax rates, some companies already used other rates in this period. It was verified that after the adoption, the average rates began to be used and the companies that used rates intervals to some assets were always the same ones. Thus, over the years, the depreciation rates almost did not change in all the analyzed assets groups. But, after the adoption and especially in 2010, the companies have increased this level of revision. However, in 2011 and 2012 there was a new decrease in this level to every analyzed asset. Some companies, 2.51% of the studied sample, did not present the calculation method before, during and after the adoption of the international rules. Similarly, some companies did not present the information about accumulated depreciation and depreciation expenses by class of property, plants and equipment (14.48% and 57.92%, respectively), even with the requirement of the CPC 27. Finally, before the IFRS, the accumulated depreciation was presented in the calculus of the net value of property, plants and equipment; and after, it began to be presented inside the reconciliation of the carrying amount, along with the depreciation. It is possible to conclude that the Notes have suffered considerable changes, especially after the adoption of the IFRS, but residues of the previous culture remain, since the use of tax rates, through the low level of rates revision, until the non-presentation of mandatory information. Therefore, it is possible to assert that many companies still have to completely adequate themselves to the new rules regarding to depreciation, by providing more information to the users, because only after that they will be capable of using it for their investment decision making.

Mike Arce is the owner of a 30-hectare farm in an agricultural area on the coast north of Lima, Peru. He must find a solution to the liquidity problem that arose at the end of 2016 and determine if he has adequate accounting information to make his decision. Students are challenged to review information from an accounting and financial perspective. In the resolution of the case, international rules concerning information to be submitted via financial statements must be considered, especially taking into account the rules concerning agriculture, property/plant and equipment and inventories. This case lends itself to analysis and projection of financial statements and to seeking alternative solutions.

Submitted by FERNANDA DA SILVA VON PORSTER (fdsvporster@univates.br) on 2016-04-19T17:17:11Z No. of bitstreams: 3 license_text: 22064 bytes, checksum: ef48816a10f2d45f2e2fee2f478e2faf (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) 2015JuraciaraPaganellaPeixoto.pdf: 1109329 bytes, checksum: 8bdc20836e6823ec9ca9e899ac79db2b (MD5) / Approved for entry into archive by Ana Paula Lisboa Monteiro (monteiro@univates.br) on 2016-04-26T12:59:46Z (GMT) No. of bitstreams: 3 license_text: 22064 bytes, checksum: ef48816a10f2d45f2e2fee2f478e2faf (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) 2015JuraciaraPaganellaPeixoto.pdf: 1109329 bytes, checksum: 8bdc20836e6823ec9ca9e899ac79db2b (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-26T12:59:46Z (GMT). No. of bitstreams: 3 license_text: 22064 bytes, checksum: ef48816a10f2d45f2e2fee2f478e2faf (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) 2015JuraciaraPaganellaPeixoto.pdf: 1109329 bytes, checksum: 8bdc20836e6823ec9ca9e899ac79db2b (MD5) / Esta pesquisa aproxima-se de um Estudo de Caso cujo problema central reside em investigar quais as contribuições do curso de Pedagogia Parfor – IFRS-BG para a melhoria das práticas pedagógicas de professores que atuam na Educação Infantil. Com base nas entrevistas das quatro professoras de Educação Infantil da rede pública municipal de Educação Básica, este estudo focaliza as aprendizagens e mudanças nas práticas pedagógica dessas professoras a partir do Parfor. O referencial teórico, que embasa o estudo, fundamenta-se nos pressupostos metodológicos de Ghedin e Franco (2008). A metodologia utilizou-se dos dados oriundos de entrevistas semiestruturadas, tratados com o aporte teórico- metodológico da Análise de Conteúdo, proposta por Bardin (2009). O campo empírico da investigação é o Instituto Federal de Educação, Ciência e Tecnologia do Rio Grande do Sul – Câmpus Bento Gonçalves, situado na serra gaúcha. Os sujeitos participantes da pesquisa são quatro professoras, duas do município de Nova Prata/RS e duas de Salvador do Sul/RS, docentes da Educação Infantil da rede municipal de ensino, licenciadas em Pedagogia pelo Parfor- IFRS-BG. Dos resultados emergentes da pesquisa foram formadas cinco categorias: 1. Caminhos Percorridos, Histórias Construídas...; 2. Dimensões Pessoal e Profissional das Professoras; 3. Dimensão Cultural das Professoras; 4. Contribuições do Parfor; 5. Diversos Olhares para o Parfor. Essas foram analisadas por meio de uma reflexão dialógica com autores como Arroyo (2000), Freire (1998), Mosquera (2006), Nóvoa (1991,2009), Pérez Gómez (1998), Sacristán (1998), Tardif (2007) e outros. Ao final do trabalho observou-se que muitas foram as contribuições advindas do Parfor, legitimando, dessa forma, a Pedagogia do IFRS-BG bem como reafirmando a importância do Parfor como política pública para a formação inicial de professores. / This research approaches a Case Study whose main problem is the investigation of which the current contributions of PARFOR Pedagogy - IFRS-BG to improve pedagogical practices of teachers working in kindergarten. Based on the interviews of the four Basic Education teachers from municipal public Basic Education, this study focuses on learning and changes in pedagogical practices of these teachers from PARFOR. The theoretical framework that underlies the study, is based on the methodological assumptions of Ghedin and Franco (2008). The methodology we used the data from semi-structured interviews, dealt with the theoretical and methodological support of Content Analysis, proposed by Bardin (2009). The empirical field research is the Instituto Federal de Educação, Ciência e Tecnologia do Rio Grande do Sul - Bento Gonçalves Campus, located in the Serra Gaucha. The subjects of the research are four teachers, two from Nova Prata / RS and two from South / RS Salvador, teachers of early childhood education in municipal schools, licensed in Pedagogy by Parfor- IFRS-BG. Emerging research results five categories were formed: 1. paths taken, Built stories ...; 2. Personal Dimensions and Professional Teaching; 3. Cultural Dimension Teaching; 4. Contributions of PARFOR; 5. Other looks for PARFOR. These were analyzed by means of a dialogic reflection with authors such as Arroyo (2000), Freire (1998), Mosquera (2006), Nóvoa (1991, 2009), Pérez Gómez (1998), Sacristan (1998), Tardif (2007) and others. At the end of the work it was observed that there were many contributions from the PARFOR, legitimizing thus IFRS-BG Pedagogy and reaffirming the importance of PARFOR as public policy for initial teacher training.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Standardupplysningar utgör en del av ramverket, organisationen kan välja att rapportera standardupplysningarna på tre olika tillämpningsnivåer.Syftet med studien är att undersöka om de noterade bolagen är tillförlitlig i sin redovisning av hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer samt om bolagens hållbarhetsredovisning enligt GRI berörs av och kan kopplas till gällande regelverk och som kan påverka de undersökta börsbolagen. Vidare syftar studien på att jämföra börsbolagens redovisning enligt GRI inom och mellan sektorerna Basic materials, Costumer goods och Financials.Studien omfattar 12 noterade bolag, fyra per sektor som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I studien har vi framförallt använt oss av en kvalitativ innehållsanalys då vi studerat bolagens hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och finansiella rapporter för koncernen. Vi har utifrån GRI:s standardupplysningar tolkat hur väl bolagen följer och uppfyller standardupplysningarna i sin hållbarhetsredovisning samt jämfört bolagens redovisning inom och mellan sektorerna. Studien speglas även av en kvantitativ metod då en del av resultatet presenteras i tabeller och diagram.Undersökningen resulterade i att de noterade bolagen följer GRI:s riktlinjer i hållbarhetsredovisningen men uppfyller inte i samtliga fall standardupplysningarna fullständigt för sin deklarerade tillämpningsnivå. Standardupplysningarna tillåter ett stort tolkningsutrymme vilket visat sig genom att bolagen rapporterar varierad information. Bolagens hållbarhetsrapport har olika placering och påverkas av olika regelverk. Vi har kommit fram till att rapporteringen av hållbarhetsarbetet enligt GRI inte är helt tillförlitligt. Vi har även kommit fram till att skillnaden inom studiens tre sektorer inte är av stor betydelse då två av tre sektorer fokuserar relativt jämnt mellan perspektiven, dock utmärker sig sektor Financials en aning då miljöperspektivet har mindre fokus. Bolagen inom sektorn Basic materials redovisar på en högre tillämpningsnivå medan bolagen inom sektorn Financials redovisar på en lägre nivå.Vi ser GRI:s riktlinjer som ett steg på vägen för att kunna göra hållbarhet till en del som företag ska redovisa, dock anser vi att GRI har långt kvar innan de når fram till sitt syfte, jämföra och bedöma hållbarhetsresultatet i förhållande till regler och standarder samt jämföra resultatet inom och mellan organisationer. / Program: Civilekonomprogrammet

Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder. Införandet av komponentansatsen i svensk redovisning har varit ett omdiskuterat ämne. Flertalet problem med införandet har lyfts fram i tidigare forskning. Som följd av komponentansatsens införande syftar vår studie till att undersöka ansatsen nationellt och internationellt.Studiens första syfte är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar fem erfarna revisorer ser vid införandet av komponentansatsen i K3-regelverket samt om de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att medföra problem. Vidare har en komparativ studie genomförts som undersökt hur komponentansatsen behandlas internationellt, vilket besvarar studiens andra syfte. Den internationella jämförelsen innefattar följande standarder: IFRS, IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs samt standarder som ger uttryck för US GAAP.Genom studien kan det konstateras att de tillfrågade revisorerna ser både möjligheter och begränsningar med komponentansatsen. Överlag har de en positiv attityd till komponentansatsen. Det kommer som följd av att de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att bidra till en mer rättvisande bild av ett företags ekonomiska ställning, i jämförelse med tidigare normgivning. Komponentansatsen bidrar till ett mer verklighetstroget avskrivningsförfarande vilket är grunden till att ansatsen medför en mer rättvisande bild enligt respondenterna. De tillfrågade revisorerna anger även vissa begränsningar vid införandet av komponentansatsen. De framhåller att det främst är inledningsfasen som kommer medföra problem med anledning av att K3-regelverket är ett principbaserat regelverk. Problemen som respondenterna anger uppstår som följd av att tillämpningen av komponentansatsen bygger på egna bedömningar och tolkningar. Vidare kan det, genom den komparativa studien, konstateras att det finns stora likheter i hur komponentansatsen behandlas internationellt. De undersökta standarderna är i många avseenden lika. Alla de undersökta standarderna tillåter att komponentansatsen tillämpas för materiella anläggningstillgångar, det är endast ASC 360 som inte ställer det som ett krav. Vidare uttrycker samtliga standarder att företag ska särredovisa komponenter om de har ett betydande värde, medan utformningen skiljer sig beträffande användandet av ordet väsentlig. / Program: Civilekonomprogrammet

Diplomová práce je zaměřena na tematiku přechodu českých podniků na Mezinárodní účetní standardy IAS/IFRS s dopady na prezentaci účetních závěrek. První část práce tvoří rozbor vybraných standardů, které mají vztah k účetním výkazům. Druhá část popisuje základní odlišnosti a podobnosti ve výkaznictví mezi českou legislativou a IAS/IFRS. Třetí kapitola hodnotí význam technologie XBRL pro budoucnost světového výkaznictví. Praktická část diplomové práce se zabývá postupy konverze českých podniků a obsahuje konkrétní nabídku na přechod na IAS/IFRS, jak ji zprostředkovává významná konzultantská společnost.

Diplomová práce ?Zásoby v obchodní společnosti? se zaměřuje na popis problematiky zásob v obchodní společnosti. Cílem práce je zanalyzovat současnou právní úpravu v oblasti účetnictví zásob v České republice, identifikovat potenciální problémy, obtíže či nesrovnalosti a zároveň tuto oblast porovnat s IFRS a US GAAP. Cílem práce není vyčerpávajícím způsobem popsat veškeré problémy, které se zásobami v obchodní společnosti přicházejí v úvahu. Zejména daňové aspekty jsou vysvětleny jen v základní rovině. Praktická část práce osvětluje problematiku účtování zásob na konkrétní obchodní společnosti, která je součástí mezinárodní korporace. V praktické části je také srovnáno účetnictví zásob podle českých účetních předpisů s účetnictvím podle US GAAP a navrženo řešení zjištěných nedostatků.

Přeměny společností, mezi něž fúze řadíme, představují složité a komplexní operace. Práce nahlíží na problematiku zobrazení těchto transakcí v účetnictví zúčastněných společností. Zaměřuje se především na přístup české obchodněprávní úpravy, nabízí však také pohled mezinárodní, zastoupený IFRS. Na závěr uvádí souvislý příklad účetního řešení v praxi proběhlé fúze.

Práce se zabývá vymezením zásob, metodami evidence zásob a oceňováním zásob podle platné právní legislativy ČR, podle IFRS/IAS a US GAAP. V práci jsou teoretické poznatky srovnány s praxí vedenou u výrobní společnosti a formulovány doporučení k nápravě nepřesných postupů.