<p>Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning. Studien visar att det kan finns möjligheter till en harmoniseringsprocess i de studerade svenska dotterföretagen i en av de studerade koncernerna. Dessa möjligheter grundar sig på utrymme för anpassningar till IFRS i de svenska redovisningsreglerna samt en ökad förståelse och kompetens inom IFRS i och med rapporteringsstrategin. Bland vissa av de studerade dotterföretagen upplevs det svenska skattesystemet dock som en begränsning till harmonisering på grund av den historiskt starka kopplingen till redovisning.</p>

<p>IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig Privat</p><p>Samverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EU</p><p>vilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publika</p><p>entreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära för</p><p>externredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagets</p><p>ägare.</p><p>För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ett</p><p>fallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.</p><p>Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När vi</p><p>sedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevanta</p><p>för genomförandet av vår studie.</p><p>Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagets</p><p>projekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hur</p><p>tillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns det</p><p>anledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kan</p><p>medföra svårigheter för företagen vid tillämpning. Vår studie pekar också på att det finns</p><p>brister som alltjämt leder till problem med att jämföra olika företags redovisning. En annan</p><p>brist som vi funnit är att revisionsbolagen ser svårigheter med att granska de finansiella</p><p>rapporterna efter en omläggning till IFRIC 12.</p><p>Det vore intressant att göra en liknande studie när IFRIC 12 varit i bruk under en tid för att</p><p>tydligare kunna urskilja effekterna av tolkningen. Det vore då även aktuellt att studera andra</p><p>bolag för att kunna jämföra om effekterna för dem blir densamma.</p>

<p>Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen.</p>

<p>Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 – standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven. Dessa anledningar är okunskap/feltolkningar, konkurrensskäl, ovilja, underskattad tidsåtgång, höga kostnader samt det befintliga sanktionssystemet. Efter intervjuer med representanter från nio stycken svenska börsbolag har vi utifrån vår modell analyserat svaren och kommit fram till att okunskap om och feltolkningar av upplysningskraven har varit en relativt betydande orsak, att konkurrensskäl inte varit direkt avgörande men att det finns en viss ovilja bland bolagen att följa reglerna - de har svårt att se behoven av dem. Ingen av respondenterna sa rakt ut att underskattad tidsåtgång, höga kostnader, eller sanktionssystemet skulle ha haft betydelse i, men dessa tre anledningar kan ändå anses ha haft viss betydelse för efterlevnaden av upplysningskraven.</p>

<p>Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.</p><p>Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.</p><p>Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden. Studien visar på att användningen av IFRS/IAS ger upphov till potentiella konkurrensfördelar på grund av en konstant värdering till verkligt värde. Även möjligheten att aktivera utvecklingskostnader framstår som en klar fördel.</p>

<p>Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.</p><p>Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts?</p><p>Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju.</p><p>Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar.</p><p>Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.</p><p>Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.</p><p>Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.</p><p>Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.</p>

<p>Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket. Förtroendet har endast kunnat styrkas statistiskt för påståendet att ett belöningssystem för företagsledningen ökar sannolikheten för en tillämpning av IASB:s standarder. Vi anser dock att man inte bör dra förhastade slutsatser av detta då så få koncernmoderbolag tillämpar det nya regelverket. Enligt de revisorer vi intervjuat är en tänkbar orsak till att endast ett fåtal tillämpar IASB:s standarder de övergångskostnader ett byte av redovisningsregler medför.</p>

<p>Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som <em>strukturell tröghet</em>. Genom en studie av hur revisorer förhåller sig till praxisändring från Redovsingsrådets rekommendationer RR1:00 till IASB:s rekommendationer IFRS 3 gällande goodwillposten har frågan "<em>Förekommer det tröghet vid förändring av redovisningsstandards inom revision professionen?</em>" besvarats med hjälp av olika perspektiv: ett dåtida (innan ändring av standards), ett nutida (efter ändring standards) och ett reflekterande perspektiv mellan de två förstnämnda. Svaret på frågan är att generellt verkar revisorer inte vara stela utan formbara vid förändringar.</p>

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005. Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till. Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag. Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag. / Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005. Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences. Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause. Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews. Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.