Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004. Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen. Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen. Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag. Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras. Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten. Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen. I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.

Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen. Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven. Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning. När det gäller resterande delar såsom förvärvskostnad, verkligt värde, redovisat värde, faktorer till uppkommen goodwill samt resultatpåverkan på koncernen har inte företagen i lika hög grad lämnat komplett information.

Vi undersöker huruvida redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jämförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie på en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 där de fann att någon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras. Länderna som undersöks är Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda på hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan länderna. En pris- och en avkastningsregression har även utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan länderna har skett under vår undersökningsperiod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB). Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare. Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men som valt att slopa dessa. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2 och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen. Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2 medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet. Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder. Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda. Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar. Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats. Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring. Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.