Den här rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes vid Jönköping University. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt kartlägga de svårigheter som företagen, certifieringsorganen samt standardutvecklarna SIS upplever i samband med övergången till den nya revisonen av ISO 9001:2015.  Frågorna som besvaras i uppsatsen är, vilka skillnader kan ses mellan de stora och små företagen samt vad behöver företagen för hjälpmedel för en lättare övergång. Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Huvudsakliga empirin är insamlad i form av en enkätundersökning som genomfördes på tjugo respondenter under en utbildningsdag på SIS. För djupare förståelse har även sex stycken öppna strukturerade intervjuer utförts på både stora och små företag. Utöver det har även en öppen intervju utförts med certifieringsorganet Qvalify samt med standard utvecklarna SIS. Individerna som intervjuades var alla i någon grad ansvariga för övergången till ISO 9001:2015. Teoretisk komplettering har skett i form av litteraturstudier där huvudområdet har varit ”kvalitet”. I analysen gjordes en ”triangulering”(figur 6) vilket innebär att data som har samlats in från företagen, Qvalify och SIS separerades och analyserades iterativt. För att få flera dimensioner på problemet och kunna dra en slutsats ställdes den bearbetade informationen från företagen, Qvalify och SIS mot varandra för att se om några mönster eller kopplingar kunde upptäckas. Det visade sig att företagen upplevde andra svårigheter än vad SIS och Qvalify trodde angående övergångsprocessen till ISO 9001:2015 Resultatet på den här undersökningen visade att majoriteten av de deltagande företagen upplevde att det var svårt att tolka ISO 9001:2015. Företagen upplevde att texten i kravdokumentet är skrivet att den kan tolkas olika eller misstolkas. Klausulerna fyra och åtta upplevde företagen vara svårare än de andra. De små företagen upplevde att de hade mer kunskapsbrist än tolkningssvårigheter medan de stora företagen knappt upplevde någon kunskapsbrist. För att förenkla övergångsprocessen önskade företagen en gap-analys som visar vilka krav i ISO 9001:2015 som är tillagda, vilka krav som är nya samt vad som har tagits bort. / This report is a candidate work carried out towards Jönköping University. The purpose of this paper is to examine and identify the difficulties experienced by the companies, certification bodies and standards developers SIS with the transition to the new revision of ISO 9001: 2015. The questions answered in this essay is, what differences can be seen between the large and small businesses as well as what kind of tools businesses need for an easier transition. The work has been based on a qualitative research. The information collected is the basis for the analysis and conclusion. Main empirical data is collected in the form of a survey conducted with twenty respondents during a training day carried out by SIS. For deeper understanding has six open-structured interviews been conducted in both large and small companies. In addition, it also has an open interview conducted by the certification body Qvalify and the standard developers SIS. The individuals selected for interview were all responsible in any way in the transition to ISO 9001: 2015. Theoretical supplementation has been in the form of literature studies where the main field has been "quality". The analysis was a "triangulation" (figure 6), which means that the data collected from the companies, Qvalify and SIS was separated and analyzed iteratively. To get the multiple dimensions of the problem and be able to draw a conclusion was the processed information from the companies, Qvalify and SIS against each other to see if any patterns or connections could be discovered. It was discovered that the companies experienced other difficulties than SIS and Qvalify thought about the transition to ISO 9001: 2015. The results of this study showed that the majority of the participating companies felt that it was difficult to interpret ISO 9001: 2015. The companies felt that the text of the requirements in the document is written in a way that it can be interpreted differently or misinterpreted. The clauses four and eight experienced the companies to be more difficult than the others. The small companies feel that it has more knowledge than lack of interpretation as opposed to the large, barely experience any lack of knowledge. To simplify the transition process the companies required a gap analysis tool that shows the requirements of ISO 9001: 2015 are added, the requirements that are new and what has been removed.

Made available in DSpace on 2014-06-12T17:41:22Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo7310_1.pdf: 1998341 bytes, checksum: fbb9e26d3023a50e087215f7466e9e21 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2001 / Atualmente, diante das exigências do mercado globalizado, a qualidade passou a fazer parte das decisões estratégicas de organizações consideradas mundialmente importantes. Sendo assim, uma prática bastante cultivada nos dias atuais é a obtençãodo Certificado de Qualidade através da implantação de um modelo de Garantia da Qualidade, como por exemplo, a série das normas ISO 9000. Porém, obter apenas o Certificado de Qualidade não é suficiente para manter uma empresa no mercado, sendo necessário, então, um gerenciamento correto e obstinado para a mnautenção desse certificado. Entretanto, essa manutenção acarreta algumas dificuldades para as empresas. Portanto, a proposta deste trabalho é fazer uma análise das principais dificuldades encontradas pelas Indústrias Brasileiras em relação a manutenção da certificação, objetivando, desta forma, auxiliar as organizações a atingirem as metas estabelecidas no Planejamento Estratégico. Em síntese, o tema deste trabalho trata de alguns conceitos de qualidade, sua origem, a escolha do órgão certificador, relaciona benefícios e desvantagens da certificação, as etapas que uma empresa deverá percorrer para iniciar o processo de certificação, e finalmente, faz uma análise dos principais elementos da série de normas ISO 9000 que necessitam de um maior esforço para manter o Certificado de Qualidade

Orientadora: Beate Frank. / Dissertação (mestrado) - Universidade Regional de Blumenau, Centro de Ciências Tecnológicas, Programa de Pós-Graduação em Engenharia Ambiental.

No description available.

No description available.

<p><p>Företagens tillämpning av miljöledningssystemet ISO 14001 har sedan etableringen år 1994 fram till idag gradvist stegrat. Miljöfrågor får allt mer uppmärksamhet av allmänheten, samtidigt ställs det krav på företag om att de ska driva sin verksamhet utifrån ett miljövänligt perspektiv.</p><p>Miljöledningssystemet ISO 14001 är en internationellt känd standard och förekommer oftare bland företag som innehar en certifiering. Investering av ett miljöledningssystem för med sig stora kostnader och företaget förväntas arbeta mycket och tillsammans för att få det att fungera väl. Det finns företag som driver sin verksamhet samtidigt som de tar hänsyn till miljön, men det är först när företag använder sig av ett miljöledningssystem som deras miljöarbete får betydelse. Det kan förklaras med den extra post som tillkommer; miljörevision. Det innebär att företagets miljöarbete granskas av externa revisorer. De ser till att ständiga förbättringar genomförs och att miljötänkandet regelbundet finns i företagets processer. Miljöledningssystemet hjälper företaget att få bättre struktur på sin verksamhet genom dokumentation. Denna dokumentation leder till ökad kontroll, effektivare resursanvändning och underlättar för den nyanställda att komma in i arbetet.</p><p>Föreliggande undersökning fokuserar på företag som är etablerade i Karlstad och som har miljöledningssystemet ISO 14001. Undersökningen inkluderar sammanlagt sju intervjuer med miljösamordnare på företagen. Resultaten av undersökning visar att företag miljöcertifierar sig främst i syfte att tillfredställa intressenternas krav och för deras verksamhets fortsatta existens, den egna viljan har alltså väldigt liten inverkan. Trots att investeringen kräver mycket av personalen och kostar en del är det lönsamt eftersom intressenterna är viktiga för företagets fortlevnad. Om miljöledningssystemet bidragit till förändrad kundtillströmning, resultat och ställning är det enligt företagen svårt att mäta. Dock spekuleras det om att miljöledningssystemet har varit positivt för företagets helhetsbild vilket också har påverkan på kundtillströmningen. Samhället förändras mer eller mindre ständigt vilket i många fall har inverkan på företagen, en förändring såsom exempelvis lågkonjunkturen idag påstår de deltagande företagen att det inte kommer att påverka nuvarande miljöarbetet negativt. Miljöarbetet är något som får kosta trots sämre tider.</p></p>

<p>In past decades information technology has changed the conditions of organizations, not at least within the industry. Advanced IT systems have become a fact in order to cope with rapid changes in the market and to effectively manage an organization’s knowledge. When organizations became more flexible and customized expectations from customers and stakeholders also become higher. These expectations and guidelines are documented in a company’s management system, which can be designed differently depending on what standards the company chooses to implement. ISO standards consist of requirements and guidance in relation to quality, environment, energy, etc. In order to manage and work in line with these standards they are often integrated into a single management system.</p><p>This thesis discusses and analyzes how an integrated management system can be an active part of a company’s efforts to control and manage business. One problem in today’s industry is that management systems are not always a priority in relation to other information systems such as production, economics and intranet. For the management system to be successful it must have</p><p>priority, especially when its intention is to get the company’s employees to work in a uniform manner following the goals and visions that the management has established. To examine how a company’s management system can be more effective, a situation analysis was conducted at a middle-</p><p>sized industrial enterprise. The main focus was to examine the advantages and disadvantages of the management system based on the employees’ wishes and point of view.</p>

Företagens tillämpning av miljöledningssystemet ISO 14001 har sedan etableringen år 1994 fram till idag gradvist stegrat. Miljöfrågor får allt mer uppmärksamhet av allmänheten, samtidigt ställs det krav på företag om att de ska driva sin verksamhet utifrån ett miljövänligt perspektiv. Miljöledningssystemet ISO 14001 är en internationellt känd standard och förekommer oftare bland företag som innehar en certifiering. Investering av ett miljöledningssystem för med sig stora kostnader och företaget förväntas arbeta mycket och tillsammans för att få det att fungera väl. Det finns företag som driver sin verksamhet samtidigt som de tar hänsyn till miljön, men det är först när företag använder sig av ett miljöledningssystem som deras miljöarbete får betydelse. Det kan förklaras med den extra post som tillkommer; miljörevision. Det innebär att företagets miljöarbete granskas av externa revisorer. De ser till att ständiga förbättringar genomförs och att miljötänkandet regelbundet finns i företagets processer. Miljöledningssystemet hjälper företaget att få bättre struktur på sin verksamhet genom dokumentation. Denna dokumentation leder till ökad kontroll, effektivare resursanvändning och underlättar för den nyanställda att komma in i arbetet. Föreliggande undersökning fokuserar på företag som är etablerade i Karlstad och som har miljöledningssystemet ISO 14001. Undersökningen inkluderar sammanlagt sju intervjuer med miljösamordnare på företagen. Resultaten av undersökning visar att företag miljöcertifierar sig främst i syfte att tillfredställa intressenternas krav och för deras verksamhets fortsatta existens, den egna viljan har alltså väldigt liten inverkan. Trots att investeringen kräver mycket av personalen och kostar en del är det lönsamt eftersom intressenterna är viktiga för företagets fortlevnad. Om miljöledningssystemet bidragit till förändrad kundtillströmning, resultat och ställning är det enligt företagen svårt att mäta. Dock spekuleras det om att miljöledningssystemet har varit positivt för företagets helhetsbild vilket också har påverkan på kundtillströmningen. Samhället förändras mer eller mindre ständigt vilket i många fall har inverkan på företagen, en förändring såsom exempelvis lågkonjunkturen idag påstår de deltagande företagen att det inte kommer att påverka nuvarande miljöarbetet negativt. Miljöarbetet är något som får kosta trots sämre tider.

MPC is the company Exova Metech’s operating system that contains all the information needed for the company's objectives and guidelines to permeate the company. How changes in the MPC should be communicated with the company's employees can be seen as problematic. Routines that have been changed in practice, the process owners do not always update in the MPC, it leads to that the employees can not ensure that duties are performed properly. It is therefore important that management takes its responsibility by providing updated information. The management´s commitment is also important to utilize employees' capabilities and create understanding of quality management that is lacking to some extent today. Methods for measuring employee motivation and knowledge, creates the conditions for an innovative environment.

No description available.