This study investigates the impact of IT investments and several contextual variables on the volatility of future earnings. We find evidence that IT investments strongly increases the volatility of future earnings and that four contextual factors - industry concentration, sales growth, diversification, and leverage - strongly moderate IT's effect on earnings volatility. It is notable that while the main effect of IT spending on earnings volatility is strongly positive, not all of the moderators are. This suggests that there are conditions under which the positive risk-return relation can be either offset or even reversed. Taken together, these results suggest an explanation for what has recently been termed the "new productivity paradox", i.e. the apparent under-investment in information technology despite evidence of highly positive returns for doing so.

<p>Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.</p>

The purpose of this thesis is to develop a decision model for how small audit firms should decide to bring an external IT specialist into the audit process. This model primarily aims to help identify those characteristics of IT in a client company that is being audited that a financial auditor should consider in this decision. This decision model is our proposed solution to a problem that we have identified through previous research; that financial auditors may not have an understanding of risks related to IT and hence infrequently bring an IT specialist into the audit process. The extent of the decision model is limited to small audit firms, because they are the ones requiring external IT specialist while larger audit firms today usually have internal IT specialists. To fulfil the purpose we conducted a qualitative study consisting of an expert study and a user study which identified and classified criteria to include in the decision model. The expert study included two interviews with Certified Information Systems Auditors while the user study included two financial auditors working at small auditing firms. In addition a model validation was conducted with the help of the financial auditors from the user study. The presented decision model has its starting point in the identification of a client company’s most critical process and how this process is affected by the IT in the client company. The expert study showed that the dependency on IT is crucial during an IT audit. The user study instead indicated that the primary criteria when assessing small client com-panies are the presence of software which have been created or adapted for the purpose of the client company. Other criteria that were included in the model were audit trails, access, routines and transaction intensity. The three empirical steps of our research process; the expert study, the user study and the model validation, indicated that all relevant criteria are included in the decision model and that it is useful. Our conclusion is that the decision model may increase the use of IT specialists through the identification of those questions that should be asked in a decision to bring an IT specialist into the audit process and through increasing the awareness of the limits of the users IT knowledge and the risks associated with IT. / Syftet med denna uppsats är att skapa en beslutsmodell för hur små revisionsbyråer skall besluta att ta in en extern IT-specialist i revisionsprocessen. Det främsta syftet med denna modell är att hjälpa till att identifiera de kvaliteter hos IT, i ett klientföretag som revideras, som en revisor skall överväga i detta beslut. Denna beslutsmodell är vår föreslagna lösning till ett problem som vi har identifierat genom tidigare studier; att finansiella revisorer möjligen inte har en full förståelse för de IT relaterade riskerna och till följd av det sällan tar in en IT-specialist i revisionsprocessen. Omfattningen av beslutsmodellen är begränsad till små revisionsbyråer eftersom det är de som behöver externa IT-specialister medan större revisionsbyråer idag ofta har interna IT-specialister. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av en expertstudie och en användarstudie vilka har identifierat och klassificerat kriterier som bör inkluderas i beslutsmodellen. Expertstudien bestod av två intervjuer med CISA-certifierade IT specialister, medan användarstudien bestod av intervjuer med två finansiella revisorer som arbetar på små revisionsbyråer. Utöver detta genomfördes en modellvalidering med hjälp av revisorerna från användarstudien. Den presenterade beslutsmodellen har sin utgångspunkt i identifieringen av ett klientföretags mest kritiska process och hur denna process är påverkad av klientföreta-gets IT. Expertstudien visade att beroendet av IT är avgörande under en IT-revision. Användarstudien indikerade å andra sidan att det främsta kriteriet när man bedömer små klientföretag är närvaron av mjukvara som har anpassats för klientföretaget. Andra kriterier som inkluderades i modellen var revisionsspår, rutiner för behörighet och transaktionsintensitet. De tre empiriska stegen i vår undersökningsprocess; expertstudien, användarstudien och modellvalideringen, indikerade att alla relevanta kriterier inkluderats i beslutsmodellen och att den är användbar. Vår slutsats är att beslutmodellen kan öka användandet av IT-specialister genom att identifiera de frågor som bör ställas i ett beslut att ta in en IT-specialist i revisionsprocessen och genom att öka medvetenheten om användarnas begränsade kunskap om IT och om risker med IT.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.

Väl fungerande undervisning med IT-stöd ger bättre resultat och betygssnitt samt höjer elevers motivation och engagemang. Glosboken är ett av flera CALL-verktyg som används för glosinlärning med hjälp av spel och övningar.Syftet är att identifiera faktorer som bidrar till att elever väljer att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden. Bedömningen görs utifrån Rogers (2003) variabler vilka avgör graden av adoption; relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, testmöjlighet samt observabilitet.En kvalitativ undersökning utfördes, ett kriterieurval bestående av språkelever i årskurs 8 användes för djupgående intervjuer. Resultatet visar att fördelar med CALL-verktyget är att det är enkelt, smidigt och roligt. Ett nytt sätt för glosträning, vilket dock inte upplevs som en betungande förändring.  CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. Testmöjligheten i skolan begränsades av brist på lediga datorer. Hemma är testmöjligheten bättre. Uppfattningen kring CALL-verktyget skapades under lektionen men påverkades även av kompisars positiva kommentarer.Dessa resultat visar att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet, vilket innebär att Glosboken har en hög grad av adoption hos den undersökta elevgruppen.

Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där struktur och effektivisering är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning och kontinuerlig utvärdering.

Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt. Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen. Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det. Samtidigt svarade alla utom en att de tyckte att det var en bra idé att använda filmer på det här sättet. Av gruppintervjun framkom bland annat att filmens fördelar kontra lösta uppgifter i textform främst var att film erbjuder större möjligheter till att förklara teorierna bakom uträkningarna. Enkätundersökningen gav också ett annat bra skäl till att använda filmer nämligen att de flesta har dator och Internet hemma och att de går att titta på flera gånger. Orsaken till det svala intresset av filmerna trots att nästan hela klassen tyckte att det var en bra idé kan bero på en mängd orsaker. Det framkom av enkätundersökningen att många har ett bra kontaktnät för att fråga om matematik där mer än hälften frågade föräldrar eller syskon. Att arbeta i grupp verkar också vara vanligt. Gruppintervjun visade också att det är vanligt att hellre vänta till nästa matematiklektion när eleverna inte förstår en uppgift istället för att söka hjälp. Samtidigt har eleverna många ämnen parallellt vilket kan göra att matematiken ibland kommer lite i skymundan medan behovet av hjälp hemma i ämnet är störst innan ett prov. Skall det vara lyckat att använda filmer på Internet på detta sätt så krävs att arbetssättet blir förankrat hos eleverna. Genom att förflytta uppgifter och inlämning av dessa över till någon hemsida eller Webportal kan det bli naturligt för eleverna att använda Internet i matematikundervisningen. Att erbjuda någon sorts belöning, åtminstone i initieringsfasen, såsom gratispoäng på prov kan vara ett annat sätt.

Hur kan vi utveckla informationsteknik som passar äldre? Är sådan teknikspeciell, och i så fall hur och varför? Vad innebär det att vara äldre och delta iett sådant forskningsprojekt? Och när projektet är användardrivet och deäldre betraktas som de allra viktigaste deltagarna, vad innebär egentligendet?Det här är några exempel på de frågor som har lyfts i forskningsprojektetAGNES. Boken visar dels på erfarenheter av att skapa och driva ett projektmed syfte att bedriva användardriven teknikutveckling tillsammans medseniorer och representanter från näringsliv, kommun och universitetet. Delsvisar den på de äldres perspektiv på att ha deltagit i utveckling av nyinformationsteknik. / AGNES

Abstract IT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being. However, elderly are the least represented age group using social media, which gives a reason to speculate about what affects their outdistancing. To approach this issue we investigated in elderlys’ social background, what motivates them to use technology, attitudes toward technology and whether Facebook meets their social needs. The purpose of this study is to give a deeper understanding of what impact social media has on how elderly build relationships. We have approached this issue by using a qualitative study where we examined how nine elderly between the age of 65-79, in Umeå use Facebook to maintain or establish relations with their surroundings. Our findings suggest that it is most often family members who motivate elderly to join Facebook to enable social interaction online. Another factor that affects elderlys’ relationships is the fact that they feel insecure online, because of a lack of knowledge on the usage of Facebook features. Also, there is an awareness among elderly that social media is characterized by transparency, where information becomes more vulnerable for exploitation. Hence, elderly prefer not to share information on social media. Facebook is thereby mainly used as a complementary mean for maintaining and re-connecting relations with family and friends.  Finally,  our  study  suggests  that  social  media  also  can  conduce  inclusion  in society by serving as a link between working life and retirement.

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används.