<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier.</p> / <p>The object of this essay is to describe some student’s changeover from the individual programme in college to the national program. A qualitative method has been used, four students between the ages of 16-19 has been interviewed. Our interest for this subject was developed during a practice period at a college, where some students, unlike the belief of the school board, at the individual programme continued to the national programme. The common factors for the students to get further in their studies have been their inner motivation as well as having academic goals.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier. / The object of this essay is to describe some student’s changeover from the individual programme in college to the national program. A qualitative method has been used, four students between the ages of 16-19 has been interviewed. Our interest for this subject was developed during a practice period at a college, where some students, unlike the belief of the school board, at the individual programme continued to the national programme. The common factors for the students to get further in their studies have been their inner motivation as well as having academic goals.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven’t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics. Lennart Lundquist’s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board. I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire. The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation. The school board also seems to be aware about the lack of cooperation. One of the principals states in his questionnaire that a first physical meeting is planned this August, as a first step to generate a more organized cooperation between the school levels. At the end of this essay I also suggest how this first meeting could be a start at a new form of cooperation in the investigated municipality, for example a wider discussion between the school board and the teachers and subject-focused collegial meetings across the school levels.

Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden. Nästan alla i vår undersökning ser fortsatta studier som en väg till ett bättre liv. Det stora flertalet av dem uttrycker stort missnöje med grundskolan men är klart mer positiva till IV-programmet. Som blivande specialpedagoger kan vi av vår undersökning konstatera att en specialpedagog, om det hade funnits någon i verksamheten, hade kunnat leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i verksamheten och erbjudit processhandledning för personalen tillika. Vidare hade en specialpedagog kunnat identifiera de organisatoriska förändringar som långsiktigt behövs, men även kunnat skapa förutsättningar för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och upplägget av densamma.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan.Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag.Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det. Att få möjlighet till muntliga prov och mer enskild hjälp av lärare var bland annat andra önskemål från några i undersökningsgrupperna.Totalt sett var de flesta mycket nöjda med gymnasieprogrammets utbildning.Nyckelord: APU, stödåtgärder, gymnasiet, intervjuer.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV ( Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.