No description available.

This research review ’s aim is to explore what international research highlights as the important factors and components regarding  identity negotiation among adolescents with a Muslim background. The paper concludes  that these adolescents negotiate in response to islamophobic discourses and a demand for assimilation into the dominating society. This causes individuals of Muslim  background to use their religion as an  anchor to operate in a process of  acculturation between different cultures. Within this process strategies of negotiation such as proclamation and masking of  religious identification were evident. These findings are of importance due to the school’s role as a fostering institution in Swedish society and therefore these will be discussed in light of their implications for religious education in Sweden.

Denna uppsats handlar om personer med en utvecklingsstörning, närmare bestämt deras övergång från gymnasieärskolan till den öppna arbetsmarknaden i Umeås kommun. Den beskriver skolans förberedande insatser samt vilka svårigheter som finns i övergången till- och i arbetslivet. Syftet är att få en förståelse och att kartlägga hur man arbetar och ser på personer med en utvecklingsstörning och deras situation. Genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare och en rektor på en lokal gymnasiesärskola samt en arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Det ger en inblick i hur yrkesprofessionella arbetar och vad de anser behöver göras för att underlätta integreringen. Resultatet visar på en svår situation för målgruppen ute i arbetslivet. Många individer har inte en sysselsättning men dem som har det har ingen lätt uppgift att behålla det. En kombination av individuella bekymmer i form av bristande kompetens och samhällets syn på personer med en utvecklingsstörning utgör en tuff verklighet. De slutsatser som kan dras är att man från skolhåll, men främst från arbetsmarknaden, måste fortsätta att stärka sitt samarbete och tillsammans underlätta integreringen till den öppna arbetsmarknaden för målgruppen. Nya siffor visar upp en oroväckande framtid om inte någonting drastiskt förändras.

Denna studie har undersökt universitetsstudenter i Uppsala som engagerar sig vid studentnationer. Syftet har varit att ta reda på hur studenter som engagerar sig vid nationer ser på sitt egna och andras engagemang. Empirin har samlats in med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, som sedan transkriberats och kodats. Gemenskap, driv och sällskaplighet är ord som återkommer i beskrivningar av nationsaktiva. Det som fick de flesta respondenter att börja engagera sig var att en vän eller bekant tog med dem till en nation, medan det som fått dem att stanna kvar är gemenskapen. Engagemanget vid nationerna ledde för respondenterna till nya kontakter och upplevelser, samt en känsla av att vara del av ett större sammanhang. De engagerade upplever att det varit svårt att hålla kontakten med icke-engagerade vänner, då engagemanget tar mycket av deras tid.

Denna studie har som syfte att studera en del av verksamheten som bedrivs på mötesplatsen Hjärtpunkten i Luleå i stadsdelen Hertsön. Det sker en pågående kartläggning i Luleå om barnfattigdom. Den visar att det finns en problematik i stadsdelen Hertsön då stadsdelen har dubbelt så hög andel familjer och barn som är utsatta för barnfattigdom än genomsnittet i olika stadsdelar i Luleå. En metodtriangulering har genomförts där både kvantitativ och kvalitativ data samlats in i form av intervjuer och enkäter. Studien är begränsad till barn och ungas upplevelser när de vistas på Hjärtpunkten samt vilka individer som väljer att besöka mötesplatsen. Resultatet från intervjuerna visar att barn och unga upplever Hjärtpunkten som en trygg plats där de har möjlighet att få hjälp, finna nya kamrater och utföra olika typer av aktiviteter. Enkäterna tyder på att den övervägande delen besökare är i åldern 5 till 10 år, 60 år eller äldre. Det är fler kvinnor än män som besöker Hjärtpunkten varav 35 % har utländsk bakgrund. Med hjälp av tidigare forskning och relevant teoribildning om bostadsområden, barnfattigdom, barns välbefinnande, kapital och identitet har studiens resultat kunna bestyrkas, analyserats och diskuterats. Där har även framkommit utvecklingsmöjligheter för Hjärtpunkten.

No description available.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen. Vi har dock inte kunnat urskilja något genomgående mönster utan vår undersökning visar istället att betydelsen av arbetet varierar från individ till individ. Vårt arbete har heller inte visat på några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar arbetets och utbildningens betydelse för identiteten.</p>

<p>Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och detta märks inte minst i dagens skola där</p><p>ungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrån olika förutsättningar. Alla elever i</p><p>dagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av påverkan ifrån olika kulturer och</p><p>ifrån olika människor. Skolan är också en del utav det mångkuiturella samhället där elever</p><p>dagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever i</p><p>skolan matas hela tiden med intryck av olika slag och påverkan från olika håll i omgivningen,</p><p>till exempel från lärare, kamrater och föräldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elever</p><p>med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på sin skolsituation och sitt lärande. Som</p><p>blivande lärare är det viktigt att kunna tillgodose alla elever utifrån den enskilda individen och</p><p>det är av stor väsentlighet att bidra med ett lärande. Ett lärande som är givande för alla elever</p><p>då även elever med invandrarbakgrund är en stor del av den svenska skolan. Att kunna</p><p>tillgodose alla elever på bästa möjliga sätt är för oss den stora utmaningen i läraryrket. Viktigt</p><p>är att kunna vara flexibel och uppmärksam, detta är för läraren en del utav läraryrkets</p><p>profession. Bakgrunden och valet av inriktning, där vi sätter eleven med invandrarbakgrund i</p><p>fokus är på grund av att vi som blivande lärare har stött på och uppmärksammat problem ute i</p><p>den svenska skolan genom exempelvis våra VFU perioder men även erfarenheter från vår</p><p>egen skolgång. Vi kälmer att problemen som vi stött på ute i skolorna måste lyftas fram för att</p><p>kunna få en verklig bild av hur det egentligen ser ut, det vill säga om den svenska skolan har</p><p>problem med att kunna tillgodose alla elever utifrån bästa möjliga förmåga oavsett kuiturell</p><p>bakgrund. I denna studie vill vi söka svar om hur elever med invandrarbakgrund i den svenska</p><p>skolan ser på den egna skolsituationen. Vi utgår från elevemas egna upplevelser och tankar</p><p>för att finna svar om det är en verklig bild som vi har stött på, vill säga om vårt antagande går</p><p>att generalisera över lag i den svenska skolan. De didaktiska implikationer vi har utgått ifrån i</p><p>vår studie är att vi anser det vara av stor pedagogisk relevans att uppmärksamma de problem</p><p>som vi stött på för att underlätta för alla elever i den mångkuiturella skolan. Vi anser att skolan är en plats där alla elever ska känna sig trygga och kunna utvecklas efter egna förutsättningar, den ska inte hämma och hindra den personliga utvecklingen hos eleverna vilken den idag utifrån vår synvinkel till viss del tyvärr gör. Vårt intresse ligger då här att</p><p>undersöka om det är den kulturella bakgrunden som på något sätt kan ligga till bakgrund för</p><p>de eventuella svårigheterna. I studien har vi valt att utgå utifrån två olika nivåer där den första</p><p>nivån belyser teorier om elevernas allmänna skolsituation där vi anser att begrepp som kultur,</p><p>och identitet är kopplade till hur eleven ser sig själv vara en del av skolan. Den andra nivån</p><p>behandlar elevens lärande och hur/om dessa ovannämnda begrepp kan vara påverkbara i</p><p>själva lärandet.</p>

<p>Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912</p><p>oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningen</p><p>försöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh</p><p>"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiska</p><p>perspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiska</p><p>perspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlen</p><p>och elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan. Almars finns det risk att eleverna anser</p><p>att historia inte angår dem. Resultatet visar på att även om en förändring skett över tiden i</p><p>läroböckerna angående "vi" och "dem". Kan det vara svårt att göra en identitetsbildning, i alla</p><p>fall i dc senare årens läromedelböcker på grund av att de har blivit mer generella.</p>

<p>Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.</p><p>Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900</p><p>och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv</p><p>och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien</p><p>försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i</p><p>läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av</p><p>studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta</p><p>perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en</p><p>överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i</p><p>läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till</p><p>övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även</p><p>om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger</p><p>på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.</p>