Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrån ett medieetnografiskt perspektiv. I studien används kvalitativa intervjuer då målet är att få en förståelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av ämne då jag själv är en del av technoscenen.           De frågeställningar som besvaras är: Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen? Hur kan identitetsprocesserna förstås i relation till den enskilda utövaren? Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen? Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder på att identitet skapas på skilda sätt och framträder olika starkt beroende på den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har också visat varför en individ väljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas från andra subkulturella företeelser. Stilperspektivet används för att urskilja technoscenen från andra subkulturer. Technoklubben i sig, dansmomentet, vinylskivan, DJ:n samt den prestigelösa miljö definieras som stilmarkörer och stilelement. Technoklubben kan uppfattas som en tillflyktsplats som främst fyller en funktion av gemenskap och samhörighet med likasinnade för individer med ett starkt frihetsbehov.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den multietniska identifieringen och upplevelsen i Sverige. Studiens bidrag ur ett svenskt kontext ses särskilt värdefullt då tidigare forskning om etnisk identitet är begränsat sett till studier som fokuserar sig till just multietniska individer och ger dem en egen identitet. Tidigare forskning visar även att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig från monoetniska. Därmed ämnar studien att undersöka den multietniska upplevelsen, såväl som vilka faktorer som ses betydelsefulla för identitetsskapandet. Studien har genomförts genom att utföra åtta intervjuer med individer som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder, mellan åldrarna 18-30. Empirin från intervjuerna har analyserats genom en tolkande fenomenologisk analys. I sin helhet har även studiet antagit en fenomenologisk ansats i syfte att ta fasta på informanternas levda erfarenhet och upplevelser. Vidare har resultatet analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Richard Jenkins (2014) sociala identitetsteori, med ett komplement från Peter Burkes (1991) teori om identitetshantering, samt Joane Nagels (1994) teori om etnisk konstruktion. Studiens resultat och analys synliggör att den multietniska identifieringen och upplevelsen skiljer sig mellan multietniska individer i Sverige och att yttre attribut, omgivning och umgänge, relation till kultur samt språk är särskilt betydelsefulla faktorer i den multietniska identitetsprocessen. Samtliga faktorer finns närvarande i informanternas liv, men påverkar i varierande grad deras identitetsskapande på grund av interpersonella skillnader relaterade till självförtroende och självkänsla. Samtidigt framkommer det att det svenska samhällets strukturer och normer tydligt inramar den multietniska identitetsprocessen genom att olika föreställningar om svenskhet internaliseras och att olika maktstrukturer aktualiseras i informanternas liv, vilket villkorar informanternas identitetsskapande.

No description available.

Denna uppsats handlar om sambandet mellan namn och identitet hos pensionärer. Syftet är att få en inblick i hur sambandet ser ut, hur det har förändrats över tid och om ett liknande samband finns mellan namnet och föräldrarnas identitet. Undersökningen består av intervjuer som analyserats kvalitativt. Bland resultatet av undersökningen kan vi se att informanterna kan se sin egen identitet och personlighet i sina namn, för en del har sambandet ändrats med tiden men gemensamt har alla att föräldrarnas identitet går att ses i namnet.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.</p><p>I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare. Vi fann att det går att dra flera paralleller mellan den nationella och den så kallade EU-identiteten, bland annat skapas båda genom upprättandet av en gemensam kultur och historia och användandet av symboler. Ett av huvudmålen med båda identiteterna är att bevara freden. Organisationsidentitet skapas genom att betona medlemmarnas likheter snarare än olikheterna. Väldefinierade mål som förankras i organisationen utgör en grund för identitetsskapandet. Två nyckelbegrepp som både organisationer och EU använder för skapande och vidmakthållande av identitet är information och kommunikation. Genom förbättrad kommunikation och effektivisering av informationsvägar försöker EU minska klyftan mellan medborgare och union.</p><p>Vi kom fram till att vi tror att det är möjligt att både skapa och vidmakthålla en gemensam identitet inom EU trots samhällets snabba utveckling och identitetsprocessens nya förutsättningar. Vi menar att EU:s största svårighet i att skapa en gemensam grund för ökad tillhörighet ligger i de många olikheterna inom unionen. De åtgärder som görs i identitetsskapande syfte hotas av medborgarnas olika önskningar och värderingar. Vi tror dock att EU genom att tydligt kommunicera unionens motto, ”Förenade i mångfalden”, och skapa tillfällen för ökad integration även utanför den politiska strukturen kan vända svårigheten till en styrka. För att lyckas förankra unionens mål hos medborgarna tror vi att EU måste bli ännu bättre på att föra fram grundtanken med unionen. Slutligen anser vi att EU i första hand bör ta fasta på organisationers åtgärder för identitetsskapande, eftersom organisationer har lättare att anpassa sig till förändringar i omgivningen. Organisationsidentiteten är dessutom inte knuten till härkomst eller kulturell bakgrund, utan till målet med verksamheten, vilket vi tror ökar tillhörigheten i gruppen.</p>

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.     Nyckelord:Internationell adoption, identitet, etnisk identitet, ursprung, adoptionsförening

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ”Bosnisk identitet 1992 – 1995” Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien – Bosnien och Hercegovina. Kriget i Bosnien tog ca. 250 000 liv och ca.1,9 miljoner Bosnjaker 1 fick fly.  I detta arbete diskuteras den kulturella identitetens roll, och konstens roll för att stärka betydelsen av den kulturella identiteten under krig. Huvudstad i Bosnien och Hercegovina är Sarajevo, en stad som var under belägring i 3 år. Under denna period skapades några av Bosniens största och viktigaste konstverk. Konst som har blivit viktig för den bosniska kulturella identiteten. Det var en tid då bosniska konstnärer utnyttjade sina kunskaper och sitt språk för att göra revolt och motstånd mot det våld som förstörde staden och dess invånare. Deras konstverk utgör samtidigt en sort Krönika och ett hopp om fred. Utifrån denna uppsats blir det möjligt att se hur viktig identitetstillhörigheten är för en människa och en folk grupp. Frågan hur farligt är det att ha en annorlunda identitet och vad kan det leda till, behandlas också. Gestaltning är i form av en installation. Gestaltning och uppsatsen behandlar samma problematik men från olika vinklar och på olika sätt. Det gemensamma är hur konsten kan agera som motstånd mot etnisk rensning och som förstärkning av identiteten. Gestaltningen innehåller fyra olika delar som skapar en helhet och hjälper oss att se situationen i Sarajevo. I gestaltningen kan vi som tecken på en tragisk händelse se blodiga fläckar på golvet och borttappade och kvarlämnade blodiga skor. Vi kan också se hur en krypskytt dödar civila i Sarajevo när de hämtar vatten för sina familjer. Jag har även byggt en fontän som liknar den fontän som i Sarajevo, byggts för alla civila offer i kriget. På fontänen står en TV där jag visar en film om kriget i Bosnien och Hercegovina. Under TVn rinner blod. / BI/Konst

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang. I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare. Vi fann att det går att dra flera paralleller mellan den nationella och den så kallade EU-identiteten, bland annat skapas båda genom upprättandet av en gemensam kultur och historia och användandet av symboler. Ett av huvudmålen med båda identiteterna är att bevara freden. Organisationsidentitet skapas genom att betona medlemmarnas likheter snarare än olikheterna. Väldefinierade mål som förankras i organisationen utgör en grund för identitetsskapandet. Två nyckelbegrepp som både organisationer och EU använder för skapande och vidmakthållande av identitet är information och kommunikation. Genom förbättrad kommunikation och effektivisering av informationsvägar försöker EU minska klyftan mellan medborgare och union. Vi kom fram till att vi tror att det är möjligt att både skapa och vidmakthålla en gemensam identitet inom EU trots samhällets snabba utveckling och identitetsprocessens nya förutsättningar. Vi menar att EU:s största svårighet i att skapa en gemensam grund för ökad tillhörighet ligger i de många olikheterna inom unionen. De åtgärder som görs i identitetsskapande syfte hotas av medborgarnas olika önskningar och värderingar. Vi tror dock att EU genom att tydligt kommunicera unionens motto, ”Förenade i mångfalden”, och skapa tillfällen för ökad integration även utanför den politiska strukturen kan vända svårigheten till en styrka. För att lyckas förankra unionens mål hos medborgarna tror vi att EU måste bli ännu bättre på att föra fram grundtanken med unionen. Slutligen anser vi att EU i första hand bör ta fasta på organisationers åtgärder för identitetsskapande, eftersom organisationer har lättare att anpassa sig till förändringar i omgivningen. Organisationsidentiteten är dessutom inte knuten till härkomst eller kulturell bakgrund, utan till målet med verksamheten, vilket vi tror ökar tillhörigheten i gruppen.