Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna. Samtliga är överens om att murens vara eller icke vara inte har påverkat vardagslivet i större grad. Intresset för Östberlin har varit knappt. Samtliga gläder sig över att muren rivits, även om man inte är nöjd med resultatet i alla lägen. Alla utom en är överens om att det finns kulturella skillnader mellan de före detta öst- och västtyskarna. Man är dock inte överens om vad som skiljer dem åt och varför. Ingen utom en från den yngre generationen anser att man idag kämpar för gemensamma politiska värderingar, men att man borde jobba för att sträva åt samma håll.

No description available.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.

Denna studie syftar till att förklara hur unga vuxna skapar, bygger upp och presenterar sin identitet i sociala medier men också hur sociala medier påverkar unga vuxnas sätt att se på andra människor. För att uppfylla detta syfte så har fyra frågeställningar preciserats: Hur presenterar sig unga vuxna i sociala medier, det vill säga vad är viktigt att tänka på då de ska publicera inlägg eller bilder? Hur påverkas unga vuxnas syn på sig själva och på andra människor av sociala medier? Hur ser gränsen mellan den främre och bakre regionen ut för unga vuxna vid användning av sociala medier? Finns det någon skillnad på hur unga vuxna agerar nu, i förhållande till när de var tonåringar, på sociala medier? Det teoretiska perspektivet har varit litteratur kopplad till det dramaturgiska perspektivet, begreppen identitet, social responsivitet, den generaliserande andre, spegeljaget samt självkänsla. Tidigare forskning som berör fenomenet sociala medier behandlas dessutom. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som är aktiva inom sociala medier. Resultatet från insamlad empiri redovisas genom övergripande återgivningar och citat. Detta analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen. Studiens frågeställningar återges och besvaras vilket således är slutsatserna. Denna studie kom att visa att unga vuxna presenterar sin identitet genom att presentera den kollektiva identiteten. Vid presentation så tar man hänsyn till samhällets attityd och man använder dessutom intrycksstyrning vid sin självpresentation. Studien visar också att det finns en tydlig gräns mellan den främre och bakre regionen som respondenterna inte vill överskrida. Därför undertrycker man vissa delar av sitt jag. Att använda sociala medier innebär att känslor av självvärde kan komma att både höjas men också svikta. Detta är tätt kopplat till likefunktionen. Studien kom slutligen att visa att respondenterna agerar på ett annorlunda sätt inom sociala medier gentemot när de var yngre. Idag är allt mer genomtänkt medan man tidigare i livet agerade med en större spontanitet. Nyckelord: Identitet, självpresentation, intrycksstyrning Begreppsförklaring: En like inom sociala medier är en funktion och konkret så innebär användning av denna funktion att en användare trycker på en knapp för att visa att man gillar en annan persons bild eller inlägg. Detta är något som personen som publicerat bilden eller inlägget då kan se.

Denna uppsats är en läromedelsanalys i ämnet Historia, där tre olika läroböcker riktade till ungdomar i årskus 9 analyseras kopplat till det historiebruk som används. Genom att använda Historiebruk som teoriram analyseras dessa läromedel, för att se till likheter och skillnader i materialet som presenteras kopplat till Svensk historia under andra världskriget. Exemensarbetet syftar till att analysera historiebrukets del i ämnet Historia samt dess relation med begreppen identitet och mytbildning. Läromedelsmaterialaet presenteras och visar på olikheter gällande urval och infallsvinklar i historieskrivningen. Studiens resultat visar problematiken bakom texter som insinuerar att sanningen återfinns i innehållet. Resultatet berör även problematik och fördelar gällande ämnesområden som presenteras på olika sätt och med hjälp av olika historiebruk.

Individualiseringen som det postmoderna samhället resulterat i, har försatt individer i en otrygghet där dessa tvingats anamma strategier för att hantera det ökade ansvar som individualiseringen inneburit. Dessa strategier ämnar att ge mening genom att vara verktyg i människors identitetsskapande som därigenom minskar otryggheten. Strategierna förekommer i olika kulturer som föreskriver meningsskapande förhållningssätt. Medlemskapet av gemenskaper är individens egna aktiva val. Identitetsskapandets kärna sker i samvaron med andra individer. Denna samvaro har för många unga förflyttats till Internet där nya former av identitetsskapande möjliggörs. Dessa är lika verkliga som den fysiska världens identitetskonstruktioner. Unga personer söker sig till Internet för att finna strategier till att lindra otryggheten som det postmoderna samhället och dess utseendekultur skapat. Syftet med denna uppsats var att undersöka om den internetbaserade subkulturen kring ätstörningar var en form av ungdomars och unga vuxnas identitetsskapande. Uppsatsen belyser även skolkuratorers roll i arbetet med ätstörningsproblematik inom skolan. Uppsatsen har utgått från en abduktiv ansats där en innehållsanalys av 15 svenska bloggar skrivna av ungdomar och unga vuxna genomförts. 18 skolkuratorer har även responderat i en enkätundersökning med fokus på ämnet utifrån den professionella rollen. De teoretiska perspektiv som uppsatsen utgått från var socialkonstruktivism och Zygmunt Baumans teori om identitetsskapande. Uppsatsens studier visade att subkulturen var ett instrument för identitetsskapande hos svenska ungdomar och unga vuxna. Den pro-anorektiska identiteten sammanföll inte med den fysiska världens normer och gav inga trygga kontakter vilket försatte individerna i en ambivalens där otryggheten åter uppstod. Majoriteten av skolkuratorerna hade kännedom om subkulturen kring ätstörningar, men få uppgav konkreta arbetsrutiner med hanterandet av ätstörningsproblematik i skolan. Detta betraktas som ett viktigt förändringsarbete inom socialt arbete då professionen arbetar med unga individer som riskerar att utveckla ett ohälsosamt beteende med grund i subkulturens ideal.

Denna forskningsrapport är en kvalitativ undersökning av kultur och idrott som identitetsstärkande och valförberedande aktiviteter, där användandet av vägledningskompetenser undersöks inom sammanhanget. Författarna har i forskningsrapporten försökt finna svar på om respondenterna finner kultur- och idrottssammanhang identitetsstärkande för ungdomar samt om vägledningskompetenser används inom kultur- och idrottssammanhang. I denna forskningsrapport har författarna valt att använda sig av kvalitativa intervjuer samt observationer för att skapa en djupare förståelse av det nämnda ämnet. Rapportförfattarna har genomfört sju intervjuer, varav en har varit en pilotintervju. Dessutom har fyra stycken observationer genomförts. De kvalitativa intervjuerna och observationerna har analyserats utifrån social kognitiv karriärteori, forskning och litteratur som undersöker identitetsbildning, valsituationer och vägledningskompetenser. Ur de kvalitativa intervjuerna samt observationerna har det framkommit att både kultur och idrott fungerar identitetsstärkande för ungdomar. Kultur och idrott som sker i grupp kan vara både utvecklande för identiteten men kan även vara ett hinder för personlig utveckling. De vägledningskompetenser som diskuteras i rapporten är enligt resultaten något som används inom de undersökta sammanhangen.

Detta är en studie i etnologi. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns möjlighet att bli bedömd efter kunskaper och färdigheter som fotbollsspelare, istället för att i första hand bli bedömd efter etnisk eller kulturell tillhörighet. Detta har gjorts utifrån observationer och intervjuer med spelare och tränare i ett herrlag från Stockholm. Teoretiska perspektiv såsom poststrukturalism och postkoloniala teorier används i denna studie om maskulinitet, etnicitet och normalitet. Sociala praktiker såsom språk och nyckelsymboler skapar en gemenskap inom fotbollslaget. Resultatet visar att samtidigt som fotbollsspråket förenar så skiljer det även spelarna åt. Genom en markerad definition av »Den andre« görs både motståndare och spelare med annan etnisk och kulturell bakgrund avvikande.

I undersökningen behandlas frågeställningen: Hur och vilka varumärken använder ett urval ungdomar för att uttrycka identitet? Denna frågeställning behandlas eftersom det har funnits ett intresse för varumärken, konsumtion och identitet hos ungdomar. Under en workshop som genomfördes tre gånger, fick elever i en grundskola i Västerås en uppgift. I uppgiften skulle informanterna dokumentera och skriva ned sina varumärkeskonsumtioner under en hel dag. Därefter presenterades en ritad fiktiv person utifrån varumärkesdokumentationen de skapat. Intervjuer har skett vid ett av tillfällena med informanterna, för att få reda på mer information om den fiktiva personen och dennes varumärkeskonsumtion. Undersökningen resulterade även i en visuell gestaltning. Vid gestaltningen användes en spånskiva på 150x240 meter. På spånskivan sattes elevernas fotografier på varumärken och teckningar på de fiktiva personerna upp. Min intention var att rama in teckningarna och fotografierna. Därför målades spånskivan i ett vitt och gråtonigt fält. Fotografierna sattes på det vita fältet medan teckningarna sattes på det gråtoniga, för att rikta uppmärksamheten på det visuella materialet. Förhoppning var även att förstora fotografierna, vilket gjordes i skalan 15x15. Teckningarna var i originalstorlek det vill säga A4 ark.