Denna uppsats är en läromedelsanalys i ämnet Historia, där tre olika läroböcker riktade till ungdomar i årskus 9 analyseras kopplat till det historiebruk som används. Genom att använda Historiebruk som teoriram analyseras dessa läromedel, för att se till likheter och skillnader i materialet som presenteras kopplat till Svensk historia under andra världskriget. Exemensarbetet syftar till att analysera historiebrukets del i ämnet Historia samt dess relation med begreppen identitet och mytbildning. Läromedelsmaterialaet presenteras och visar på olikheter gällande urval och infallsvinklar i historieskrivningen. Studiens resultat visar problematiken bakom texter som insinuerar att sanningen återfinns i innehållet. Resultatet berör även problematik och fördelar gällande ämnesområden som presenteras på olika sätt och med hjälp av olika historiebruk.

A part of my world was turned upside down. Shortly before the project’s start I saw the doc- umentary Myten om mödomshinnan1, which was published on UR Play in 2011. Filmmaker Lotta Ekelund reveals that the hymen is a figment for many people during the movie, as it was for me. Ambiguity made me curious to explore the concept more deeply and motivated me to find a graphical solution for showcasing the bizarre falsehood, and to demonstrate the truth.

Detta uppsatsarbete ställer frågan om temat för en berättelse förändras när den byter form och när berättelsens intrig byter plats. För att ta reda på hur det förhåller sig har ett experiment genomförts där en text, hämtad ur Lotta Olssons sonettkrans Den mörka stigen, transformerats från bunden vers till löpande text. Utifrån sonettkransens har en parallell text skrivits, en modern novell. Dessa texter har samma skiftningar i känslouttrycket och i många fall likartade formuleringar. Den moderna novellen presenteras i resultatdelen under rubriken Älskar, älskar inte. Ett utdrag av Lotta Olssons sonettkrans presenteras i bilaga 1.De båda texterna analyseras i analysdelen utifrån fyra perspektiv, plats, intrig, berättare och tema. Analysen ger vid handen i just denna jämförelse att även om platsen och intrigen skiljer sig åt väsentligt samt att berättaren i de olika texterna ter sig olika, förblir temat detsamma.I diskussionen framträder den Orfiska myten med sina symboler om förlust, sorg och längtan. Temat: Den omöjliga kärleken, utmynnar i en filosofisk betraktelse om sorgen som drivkraft för kreativiteten, måhända högre värderad än kärlekens sötma.

In this essay I focus on Christian Zionism, its roots and growth, to judge wether or not it is possible to look at Christian Zionism as a modern form of myth. To do that I have used Bruce Lincoln's definition: ideology in narrative form. I also ask the question whether this kind of religious conviction can be labeled as an extreme or become a danger to society. The conclusion I reach is that Christian Zionism and its broader context, dispensationalism, very well fits the definitions of modern myth that Lincoln offers. There is certainly a hierarcic ideology within Christian Zionism, and its narrative/myth have been ”negotiated between narrators and audiences over time”. The essay also shows that there is a risk concerning this particular form of religious conviction, it could become an extreme. Especially so when this alternative form of viewing reality and the future, is represented not only among ordinary citizens in the US, but also within the US Government and among military leaders.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig’s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister’s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of “refer to” rather than “use”. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig’s interpretative practices in relation to intertexts. Her reception of Schulz can therefore be incorporated into a stronger intertextual framework of archetypal patterns occuring in myths, dreams and mysticism. The thesis discusses the presence of a number of these patterns in relation to myths and, primarily Jewish, mysticism, which is shown to have a fundamental significance in the understanding of both I Kejsarens tid and the works of Bruno Schulz. In addition, both Trotzig and Schulz write about the opposition between the poetical world of myths and the real world of power and oppression, where the mythical world is often portrayed through the eyes of a child or childish character. This evolves into a messianic motive of redemption, which primarily is visible in the Trotzig texts. Certain potent mythical symbols, such as the serpent or the descent into the Otherworld, are present in both authors’ texts. A unique feature of the Trotzig texts is however the way in which these symbols are connected with sacrality and ambivalence, characterized by a physically palpable intermingling of birth, death, suffering and joy. These hermeneutically privileged structures are induced from Trotzig’s interpretation of the textual material and are shown to carry a much stronger intertextual significance for I Kejsarens tid than the works of Bruno Schulz.

I föreliggande uppsats undersöks hur tre individers livsåskådning och verklighetsbild påverkats av deras repetitionsarbete med en teaterföreställning som handlar om Bibelns berättelser. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju, narrativ metod, bestående av djupintervjuer och analys av dessa. Analysen har gjorts med utgångspunkt från följande teoretiska begrepp: självbild, gudsbild, personlig myt och livsberättelse. Studien visar att informanternas livsåskådning och verklighetsbild har påverkats i så mån att de har börjat reflektera mer kring existentiella frågor, sig själva och sin roll utifrån dessa. Teaterprojektet öppnade upp för existentiella samtal, internt och för viss publik. Dagen då de medverkande talade öppet om tro och tvivel gav upphov till nya tankar hos informanterna, till exempel menade informanterna att människor kretsar kring samma livsfrågor oavsett ålder (ensemblens medlemmar var från 25 till 75 år). Informanterna menade också att människor inte alltid får möjligheten att tala om sig själva på riktigt, men när de gör det, skapas det ett band dem emellan, och detta kan bidra till en större ödmjukhet inför medmänniskan, och den som står en nära. Tre gudsbilder har framträtt: Gud som eventualitet (paradoxen), gud skapad av människan och gud som energi. Påverkan av gudsbild har skett i så mån att funderingar om gud har bekräftats och stärkts. Den personliga myt som representeras av samtliga medverkade är konstnären, där två imagos dominerar: göraren (som skapar) och tänkaren (som strävar efter ny kunskap).

Moa Martinson var politiskt aktiv syndikalist och feminist, hon debuterade 1933 med Kvinnor och äppelträd och blev en del av den svenska modernismens genombrott, en motröst och en kvinnlig föregångare. I den här uppsatsen gör jag en närläsning av den första delen i debutromanen, “Mor badar”, varvid jag undersöker äppelträdens symboliska funktion, mor Sofis mytiska roll och berättelsens legendartade drag. “Mor badar” handlar om två kvinnor som gör uppror mot samhällets normer i 1800-talets Sverige och fungerar som en sorts urmyt både inuti och utanför texten; den lever vidare hos mor Sofis ättlingar i romanens andra del och gör ett starkt intryck på läsaren. Med utgångspunkt i Bibelns skapelseberättelse, i dialog med Ebba Witt-Brattströms avhandling Moa Martinson – Skrift och drift i trettiotalet och med stöd av historik och artiklar i Pia Laskars bok Anarkafeminism analyserar jag Moa Martinsons text och tolkar den som en feministisk urscen, en påminnelse om ett kvinnornas, eller mänsklighetens, förlorade paradis, eller en framtida vision, en utopi, där människan står i förbund med naturen på ett mera genomgripande, grundläggande, självklart sätt. Mor Sofi blir i denna tolkning en “omedveten anarkist” – en länk i en kedja av tankar och handlingar, individuella och kollektiva, spontana och organiserade, som enligt anarkafeminismen så småningom kommer att leda fram till en omvandling av samhället. På så vis blir “Mor badar” ytterst en berättelse om hopp, en dröm om det goda livet, där den patriarkala, hierarkiska dualism vi har levt med sedan århundraden tillbaka kommer att ersättas av en ny helhetssyn. Splittringen mellan himmel och jord, mänskligt och gudomligt, ande och materia, kvinna och man, ifrågasätts och i stället framträder en vision av skapande, tillit och gemenskap, där förändringsprocessen är det viktiga och kvinnan har modet att leva i samhällets utkant.

Denna uppsats är en intertextuellt inriktad undersökning av Göran Tunströms roman Juloratoriet från 1983. Mitt syfte är att undersöka vilken funktion myten om Odysseus har för tematiken och strukturen i Tunströms roman. Min teoretiska utgångspunkt blir därför att utgå ifrån hur författaren använder sig av myten som intertextualitet, d.v.s. hur Tunström låter sin roman samspela med Homeros hjälteepos Odysséen. Relevant för denna analys har därför en komparativ metod varit då det handlar om att finna illustrativa samspel mellan dessa texter. Tidigare forskning om Göran Tunström och hans verk Juloratoriet har belyst religiösa och mytologiska infallsvinklar, romanens berättarteknik samt likheter med Lars Ahlins och Selma Lagerlöfs skrivande. Min analys belyser mytens funktion i form av karaktärsdrag, tematik samt struktur. Analysen visar att en sammansmältning av flera karaktärer i Juloratoriet skapar illustrativa samband till Odysséen i form av karaktärsdrag till Odysseus, Penelope och Telemachos. Romanens teman i form av sorg och lycka framställs genom dikotomierna ljus-mörker och verklighet - dröm. Dessa samspel visar att Tunström sannolikt har haft för avsikt att använda sig av denna myt för att ge romanens karaktärer och handling en flerdimensionell funktion. Läsarens föreställningar om de mytologiska karaktärerna får därför en avgörande roll för tolkningen av romanen. Strukturella samband visas främst genom direkta citat och anspelningar, dock kan även spår av myten finnas genom romanen händelseförlopp samt att den innehåller både inre och yttre resor. Genom drömmarnas värld låter Tunström även spännande äventyr och möten med de döda komma till uttryck. Myten får en övergripande funktion att skapa en mening som gör livet betydelsefullt och genom att karaktärerna finner en mening med sina liv behöver de inte längre eftersträva det ouppnåeliga, utan de kan leva livet som det är.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs. Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige. Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer. Samtidigt har ICA själva blivit en symbol för det svenska och representerar därmed nationell identitet. I idyllen agerar ICA-butiken som den familjära mittpunkten för det svenska vardagslivet. Spåren av Sverige som återfinns i ICA:s reklamfilmer, till exempel debatten om föräldraledighet, firandet av svenska traditioner och (myten om) svenskens längtan efter det genuina och traditionella, bidrar till att ICA-reklamen kan ses som ett ”miniatyr-Sverige”.

No description available.