<p> Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa.</p><p><strong> </strong>Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål.</p><p>Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt. Att ha en bra dialog med eleverna och en förståelse till varför de inte deltar menar lärarna i undersökningen är en förutsättning för att kunna motivera eleverna till att delta aktivt i undervisningen. </p><p>Att ge elever förståelse för vikten av fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet anser lärarna i undersökningen är det viktigaste målet för ämnet. Vi ställer oss då frågande till varför lärarna i undersökningen inte kan precisera hur de arbetar för att nå detta mål.</p>

<p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.   I resultatet har jag belyst diskriminering inom idrotten diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet (det här i de fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i vismån även religion och ålder. Vidare har jag även tagit upp i resultat vilka konsekvenser diskrimineringen kan få. Resultatet går att koppla till alla de fem aspekterna som diskrimineringslagen 4 § säger att diskriminering kan utföras på. Vidare in i diskussionen jämförde jag resultat med tidigare forskning och fann att de finns en hel del att forska vidare om. Exempelvis så verkar situationen kring diskriminering vara ännu tuffare än vad som beskrivit i tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.</p><p>• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?</p><p>• Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.</p><p>I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.</p><p>För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio. Hälften av eleverna är ifrån etniskt svenska hemförhållanden och hälften ifrån olika etniska minoriteter. Intervjufrågorna behandlar elevernas syn på skolämnet idrott och hälsa och olika sorters genusrelaterade förväntningar. De behandlar även elevernas familjesammansättning och föräldrarnas idrottsintresse.</p><p>Studien visar att flickorna ifrån etniska minoriteter har bättre betyg och tycker att det är roligare med skolämnet idrott och hälsa än de etniskt svenska flickorna. En trolig förklaring till betygsfördelningen kan vara att bollspel är den vanligast förekommande aktiviteten på idrottslektionerna, flickorna ifrån etniska minoriteter uppger att de tycker om lektioner med bollspel i större utsträckning än flickor ifrån den etniska majoriteten. I studien antyds det även att flickorna ifrån etniska minoriteter påverkas i mindre utsträckning av västvärldens genusrelaterade förväntningar än vad etniskt svenska flickorna gör.</p>

<p>Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre personer, en skolpsykolog, en rytmiklärare och en idrottslärare, som med sin kunskap representerar varsitt ämnesområde: "Dövhet och socialisation", "Musik och dans" och "Musik och dans i idrottsundervisningen". Dessa tre ämnesområden ger en helhetsbild i diskussionen, som kan inspirera till samverkan över ämnesgränserna i specialskolan. En vanlig fördom är att döva personer inte kan uppfatta musik och därmed inte dansa. Döva personer, kan påverkas av en sådan fördom och anta en negativ uppfattning av musik och dans. En sådan fördom kan också vara en orsak till att musik och dans plockas bort av en del lärare i idrott och hälsa i specialskolan. Musik och dans på dövas villkor är att skapa musik för döva, som ger rytmer att dansa till.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka några elevers uppfattningar om idrott och hälsa i skolan och varför en del elever väljer att inte delta i ämnet. Frågeställningarna vi använde oss av var: Varför är idrott och hälsa ett ämne i skolan enligt eleverna? Vilken inställning har eleverna till idrott och hälsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i ämnet idrott och hälsa?</p><p>I vår bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av ämnet. Därefter följer en presentation kring elevers inställningar, lärande samt deltagandet i ämnet utifrån tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar.</p><p>För att kunna besvara vårt syfte använde vi oss av intervjuer som metod där vi intervjuade 20 elever i år 9. Intervjuerna har behandlat elevernas uppfattningar och tankar kring ämnet idrott och hälsa.</p><p>Undersökningen visade att eleverna till största del var positiva till ämnet medan några få elever ansåg att ämnet var tråkigt och inte särskilt lärorikt. Det framkom många tänkbara orsaker till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa, till exempel lektionsinnehållet, klasskamraterna och omklädningsrummen. En återkommande orsak var även att eleverna hade glömt idrottskläderna hemma eller att de helt enkelt inte orkade delta. Utifrån elevernas svar tyckte vi oss ibland kunna utläsa att eleverna uppgav en viss orsak till att inte delta, men att det i själva verket var någon annan orsak som låg bakom.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna;</p><p>Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar betyget?</p><p>Metod</p><p>Studien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt betyg ska erhållas.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt. De tror att läraren tittar mer på någon som är positiv till ämnet och att det är svårt att få Mycket Väl Godkänt om man inte gör sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Vår studie visar att eleverna tror, att både fysisk prestation och inställning har betydelse för bedömningen av ett högt betyg i idrott och hälsa. Beteendekriterier, som att göra sitt bästa, samarbeta, att ha en bra inställning, utgör den viktigaste delen för att eleverna ska erhålla ett högt betyg. Det krävs också att eleverna presterar fysiskt och aktiviteter får en biroll när bedömningsunderlag diskuteras. Därigenom går det inte att dra slutsatsen att eleverna helt har missuppfattat ämnet och dess kunskapsobjekt.</p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa.</p><p>För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar:</p><p>– Vad händer vid ett omhändertagande av olycksfall och hur ser elever och lärare på det?</p><p>– Finns förutsättningar för omhändertagande av olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever?</p><p>– Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av olycksfall såg ut?</p><p>Metod</p><p>För att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har. Resultatet visar även att eleverna anser att lärarnas utbildning och kunskap inom området skador är viktig. Lärarna själva upplever att de har tillräcklig utbildning och kunskap och de känner sig trygga med den kunskap de har.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats av denna undersökning är att elever samt lärare har många upplevelser och uppfattningar om olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. Skolan bör bistå lärarna i idrott och hälsa med resurser samt fortbildning inom olycksfallshantering samt i det förebyggande arbetet. Det är sedan lärarna i idrott och hälsa som har ansvar över eleverna och är de personer som ska se till att minimera olycksfallen i skolan och stå för ett idealt omhändertagande.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består. Vårt urval har bestått av fyra stycken idrottslärare som har erhållit sin examen från GIH och är verksamma i Stockholmsområdet. Varje lärares uppfattning har sedan återgivits separat och sedan analyserats efter Annerstedts fyra olika kategorier om idrottslärarkompetens.</p><p>Resultat</p><p>Lärarnas uppfattning om en kompetent idrottslärare innebär att idrottsläraren besitter en bred kunskapsbank, har en positiv och engagerande personlighet samt har en adekvat utbildning och är öppen för vidareutveckling. Samtidigt behöver den kompetenta läraren ha god insyn i styrdokumenten och vara noggrann med sina mål. De fyra respondenters uppfattning i denna studie om idrottslärarkompetens visar yrkets mångsidighet.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt de fyra intervjuade idrottslärarna besitter en bra idrottslärare många olika egenskaper. Annerstedts 16 år gamla kategorier fungerar delvis att applicera på de intervjuade lärarna, men på grund av att respondenternas uppfattning inte till fullo stämmer överens med dessa, har författarna skapat en ny kategori som namngivits den målstyrda och reflekterande läraren.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?</p><p>• Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?</p><p>• Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.</p><p>Resultat</p><p>Begreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan. Lärarna bedriver hälsoundervisning med konditionsperiod med 2 km löpning på tid och en aktivitet att förbättra kondition på under fyra veckor samt skriva en konditionsdagbok för utvärdering, stresshantering, avslappning, massage, kost och droger, elevprofil med livsstilsfrågor, fysiska tester för styrka och kondition samt samtal. Kunskapsprovet i hälsa visar att eleverna har kunskaper om hälsa, ergonomi, fysisk aktivitet, uppvärmning, sömn, alkohol, snusning, rökning och kost.</p><p>Slutsats</p><p>Syftet om hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa är stort och genomgripande. Studien visar att hälsa tar en stor plats i skolämnet idrott och hälsa A på två gymnasieskolor i en stad i Dalarna.</p>

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.</p><p> </p><p>Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna.<em>  </em></p><p><em> </em></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.</p><p><strong> </strong></p>