Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka formativ bedömning som verktyg för elevers lärprocesser i idrott och hälsa. Det mer preciserade syftet var att studera på vilka sätt lärare använder sig av formativ bedömning i ämnet. Studieobjektet undersöktes med grund i tre frågeställningar. När och på vilket sätt används formativ bedömning som ett verktyg i bedömningsprocessen i idrott och hälsa? Hur ser samspelet mellan lärare och elever ut i den formativa bedömningsprocessen? Vad underlättar respektive försvårar användandet av formativ bedömning i idrott och hälsa? Metod Studieobjektet undersöktes genom en fallstudie bestående av observationer. Totalt nio lektionstillfällen undervisade av en enskild lärare observerades. Ett antal observationspunkter registrerades i fältanteckningar i form av ett observationsschema med hög struktureringsgrad. Faktorer som observerades var bland annat den formativa bedömningens innehåll, vem som initierade bedömningsprocessen och på vilken nivå återkoppling gavs. Som vetenskapsteoretiskt ramverk användes Peter Hay och Dawn Penneys idéer om kommunikationens betydelse för bedömning. Resultat Observationerna visade att läraren främst använde sig av formativ bedömning som ett verktyg för att ge återkoppling till en enskild elev på uppgiftsnivå. Vidare vittnade resultaten om att läraren generellt initierade de formativa bedömningsprocesserna och att kommunikationen och samspelet mellan lärare och elev var av god kvalitet. I de fall då kommunikationen bedömdes vara försvårad upplevdes elevens attityd och bristande intresse som en försvårande omständighet. Följaktligen noterades god kommunikation där båda parter bidrog som en underlättande omständighet. Slutsats Studien fastställer att lärare i idrott och hälsa frekvent använder formativ bedömning för att stärka elevers kunskapsutveckling på en uppgiftsorienterad nivå och att att ändamålsenlig och ömsesidig kommunikation mellan givaren och mottagaren av den formativa bedömningen och ömsesidigt intresse för elevens utveckling viktiga för bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate formative assessment as an educational tool for student's learning in physical education and health. The more precise objective was to study the way in which teachers use formative assessment in the specific subject. The object of study was investigated in the light of three questions. When and in what way is formative assessment used as a tool in the assessment process in physical education and health? How efficient is the communication between teacher and student and who initiates the formative assessment process? What circumstances facilitate use of formative assessment in physical education and health and what makes the use more difficult? Method The object of study was investigated through a case study consisting of observations. A total of nine lessons taught by a single teacher were observed. A number of observational foci were registered in field notes in the form of a highly structured observation schedule. Factors that were observed include the contents of the formative assessment, the initiating individual and on what level feedback was given. Peter Hay and Dawn Penney's ideas regarding the relation between communication and assessment were among other theories used as the theoretical framework of the study. Results The observations present evidence that the teacher primarily used formative assessment as a tool for giving students assignment oriented feedback one at a time. Furthermore the results indicated that it was the teacher who typically initiatied the formative assessment processes and that the communication between teacher and student was generally of good quality. The cases in which communication problems were registered the student's attitude and interest was experienced as a negative factor. Consequently, good coomunication to which both teacher and student contributed was experienced as a positive factor. Conclusions The study concludes that teachers in physical eduction and health use formative assessment frequently as a tool for improvement of students' knowledge on assignment level and that purposeful communication between the giving and receiving part of the formative assessment and mutual interest in the progress of the student are fundamental factors for assessment efficiency.

No description available.

Syfte  Syftet med min studie var att undersöka elevernas syn på duschning efter idrottslektionerna och hur idrottsläraren ser på detta. Frågeställningar:   Hur ser elever i årskurs 7-9 på duschning? Finns det skillnader på pojkar och flickors syn på duschning? Hur arbetar idrottsläraren för att få eleverna att duscha? Metod Studien består av en kvantitativ och kvalitativ ansats. En enkätundersökning och en intervju har använts för att besvara frågeställningarna. Elever i årskurs 7, 8 och 9 medverkade i undersökningen och dessutom blev en pedagog intervjuad. Resultat Resultaten visade att det inte finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas syn på duschning efter idrottslektionerna. Inte heller finns det några särskilda skäl till varför de inte duschade utan eleverna hade likartade känslor och kommentarer. Läraren hade ingen särskild arbetsmetod för att påverka elevernas synssätt på duschning men poängterade att det är viktigt att lyfta fram hygien och hälsa i undervisningen. Slutsats Pojkar duschar i högre utsträckning än flickor men en betyande andel både pojkar och flickor upplever obehag i samband med såväl duschning som klädombyte. Idrottsläraren anser att ducshning är en viktigt fråga och arbetar aktivt med den genom exempelvis handuks- och ombyteskontroll samt föreläsningar om hygien. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2011</p>

<p>Världsmästerskapen i fotboll startades under 1920 talet av en samling med franska fotbollsadministratörer ledda av Jules Rimet. Grundidén var att samla världens starkaste landslag och att dem skulle göra upp och tävla om att bli världsmästare. Mästerskapet avgjordes tre gånger innan andra världskriget gjorde så att det blev ett 12 år långt uppehåll. Sedan 1930 då det första mästerskapet avgjordes i Uruguay har hela 17 mästerskap avgjorts (sammanlagt har 18 mästerskap genomförts). Det senaste mästerskapet i Tyskland hade dock kantats av ekonomiska problem inför VM. Världsmästerskapen i fotboll och OS har helt klart de största publiksiffrorna för ett enda idrottsevenemang, trots att inget av dem är ett singelevenemang. Inför VM 1994 i USA hölls 490 kvalmatcher och varje match lockade tusentals åskådare innan de 24 avslutande matcherna spelades i USA.</p><p>Rankas då en person som reser till fotbolls VM som en turist? Enligt min mening är detta uppenbart. En turist är någon som reser under sin fria tid och inte arbetar, är borta i minst 24 timmar och är på en plats personen inte är bosatt på. Eftersom att de personer som jag inriktat mig på rest ner till Tyskland på grund av fotbolls VM så rankar jag dessa som turister.</p><p>Mitt syfte med denna uppsats är att få reda på varför folk väljer att resa till VM i fotboll, samt vad lockar den vid sidan fotbollen? Min första tanke med detta är att de reser på grund av ett genuint intresse av fotboll. Men som jag har uppmärksammat i tidigare undersökningar och uppsatser jag har skrivit, så kan det även vara själva evenemanget i sig som lockar, alltså inte fotbollen utan rörelsen av den stora massan av människor. Detta är en form av idrottsturistande där idrotten har blivit lite mer av ett jippo som lockar människor till en mängd olika kringvärden, självklart är det fortfarande så att själva idrotten i de flesta fall står i fokus. Som en mindre del har studien tänkt sig att undersöka hur de aktiva och media spenderade sin fria tid under mästerskapet. Denna del kommer givetvis att vara mindre än undersökningen med turisterna men fungera som en liten avstickare.</p><p>Studien har som syfte att försöka fånga in vad som karaktäriserar en besökare av fotbolls VM samt om de passar på att ”turista” på de platser de befinner sig på?</p><p>De resultat studien har kommit fram till har om möjligt förändrat min bild av idrottsturister. I studien läggs märke till att flertalet av dem som rest till VM gjort det av två anledningar, dels på grund av fotbollen men även en stor del för känslan med all stämning runt omkring. Bland annat nämner Respondent C att ”Bra fotboll upplevs på TV och bra stämning upplevs live”.</p>

No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94. Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen? Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden? Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9. Idrottslärarna blev intervjuade under drygt 50 minuter vardera. Den intervjuform som användes var semistrukturerad intervjumetod. Frågorna var formulerade så att de fick svara med sina egna ord och tankar. Resultat: Skolorna i storstaden visade sig ha sämre förutsättningar, framförallt tidsmässiga och miljömässiga möjligheter, än vad skolorna på glesbygden hade.  Lärarnas syfte med lektionsinnehållet var framförallt att eleverna skulle få en god upplevelse av friluftsliv. Lärarna ansåg att den väsentliga skillnaden mellan de två senaste läroplanerna var att ämnet hade blivit allt mer teoretiskt. Alla fyra lärare menade på att de sett en klar skillnad mellan läroplanerna och att friluftslivet hade tagit större plats i Lgr 11. Av innehållet i friluftsundervisningen är det orienteringen som är mest prioriterat hos lärare. Undervisningen av friluftsliv och utevistelse bedrivs främst under hösten och våren. Slutsats: Friluftsliv är fortfarande ett moment under utveckling och lärare har problem med att skapa ett bra lektionsinnehåll utifrån sina förutsättningar. För att kunna bedriva friluftsliv i undervisningen på ett sätt som når upp till kursplanens krav måste skolorna ha i många fall större möjligheter. I lärarnas syfte med friluftsundervisningen har färdighetsinlärning en central roll men med ett perspektiv på att lära sig genom upplevelse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

I denna uppsats har det undersökts huruvida lärare, elever och skolledningen har samma uppfattning avvad ämnet idrott och hälsas grund är. Anledningen till att frågan är viktig får man ur Goffmans (2009)och Foucaults (2003) teorier där de på olika sätt förklarar hur avsaknad av gemensam förståelse omnågonting kan störa ut det samspel som behövs mellan två parter för att de ska förstå varandra, I dennauppsats handlar det om huruvida elever, lärare och skolledare har liknande uppfattningar kring ämnetidrott och hälsa och om det finns gemensamma nämnare mellan dessa.Undersökningen är en kvalitativ undersökning där djupintervjuer gjordes med en lärare, en skolledaresamt två elever. I dessa djupintervjuer fick läraren, skolledaren och eleverna svara på frågor om vad detänker om ämnet idrott och hälsa och vad de ansåg som viktigast att ta med sig från lektionerna. Dennainformation analyserades och ställdes i relation till Goffmans (2009) och Foucaults (2003) teorier omkommunikation och strukturer samt annan aktuell forskning.I undersökningen visade det sig att alla fyra intervjupersonerna hade liknande uppfattningar om vad somskulle ingå i ämnet idrott och hälsa. Det fanns förvisso en del skillnader mellan vad de olika parternafann vara viktigast men det verkar finnas en gemensam grund för de åsikter de uttrycker.Alla intervjupersonerna uttryckte, på olika sätt, att det fanns två delar av idrottsundervisningen 1) denteoretiska och 2) den praktiska. Alla var av åsikten att den teoretiska delen var sämre utvecklad än denpraktiska, även om eleverna var de som visade starkast åsikter om detta.Vad ämnets syfte var hade intervjupersonerna olika åsikter om då eleverna tänkte att man underlektionerna skulle få lära sig varför man bör vara fysiskt aktiv, inte bara vara det. Läraren var inne påsamma spår men tänkte även på att eleverna skulle lära sig hur hälsan påverkades av olika variabler, intebara fysisk aktivitet. Skolledaren såg att idrottsundervisningen hade ett fostrande syfte då tanken var atteleverna skulle assimilera den kunskap de fick om hälsa i sina liv.Det sista undersökningen gav svar på var vilka kunskaper som de olika parterna fann mest värdefull.Eleverna var inriktade på att den teoretiska kunskapen var viktigare än den praktiska men att den ävenhade lägre prioritet från deras perspektiv. De valde ut att träningslära och hälsokunskapen var deviktigaste att få med sig från undervisningen. Läraren uttryckte även att de teoretiska kunskaperna intefått den uppmärksamhet de borde ha och sa att de viktigaste kunskaperna låg i livräddning på grund avsäkerhetsaspekten och i hälsokunskapen. Skolledaren såg simkunnighet som det viktigaste på grund avsäkerheten för eleverna, då de är mindre sannolika att drunkna med denna kunskap, samthälsokunskapen för att skapa ett hållbart liv.

No description available.

Studien är en idrottspedagogisk intervjustudie baserad på idrottsutövande barn i syfte att undersökasynen på kön, genus och sexualitet i relation till lagidrotten. Frågeställningarna syftar till attundersöka hur närvarande könsrollerna är, hur kön och sexualitet värderas samt om idrotter hartillskriven könstillhörighet eller om de betraktas som neutrala. De semistrukturerade intervjuerna ärgjorda på sex enkönade fokusgrupper på flickor och pojkar i åldern 11 – 13 år i en fotbollsförening i enmellanstor stad i Sverige. Barnen producerar och reproducerar den heterosexuella mannen som norminom den idrottsliga kontexten även om de till viss del problematiserar och ifrågasätter den. Flickornaoch pojkarna är relativt samstämmiga i sina svar men flickorna tycks identifiera de problem som denaktuella normen medför. Barnen konstruerar kön enligt de stereotypa könsroller som råder ochtillskriver idrotter könstillhörigheter baserat på de önskvärda egenskaper som efterfrågas. Barnen, ochframförallt flickorna, tycks uppleva motstridiga känslor då de slits mellan att anse sig vara lika mycketvärda som det motsatta könet och uppfattningen om män som bättre fotbollsspelare.

Sammanfattning  Syftet med studien är att se hur lärare arbetar med att inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen.    Frågeställningar  Vilka lösningar tillämpar lärare för att inkludera elever som har svårt att delta i simundervisningen?  Hur bedömer lärare elever som av religiösa skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen?     Metod  Jag har valt en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fyra olika lärare intervjuas. Dessa lärare arbetar på olika skolor i en medelstor stad centralt i landet där det finns människor från 160 av världens 192 länder. Intervjuerna utfördes på bestämd tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att säkerställa svaren från intervjuerna.     Resultat  Samtliga lärare har lösningar för hur de ska inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte deltar i simundervisningen. Vidare använder sig lärarna av snarlika tillvägagångssätt, bland annat erbjudandet av ”burkini”. Det som skiljer sig åt mellan skolorna är att vissa lärare anser det inte vara något problem med att inkludera dessa elever, medan andra lärare har elever som kräver specialundervisning. Elever som inte är med och simmar på grund av religiösa eller kulturella skäl underkänns i ämnet idrott och hälsa, vilket samtliga lärare är överens om.    Slutsats   Samtliga lärare förhåller sig till liknande lösningar i arbetet med att inkludera muslimska flickor i simundervisningen. Detta kan indikera att lösningarna är av ett begränsat slag. Kommunikation mellan lärare och elev anses vara ett vinnande koncept bland lärarna för att belysa simningens betydelse. Föräldrar bör även de vara underrättade för att göra det lättare för lärarna att få med eleverna under lektionerna. / Abstract The purpose of this study is to depict how various teachers work with the inclusion of Muslim girls who, because of religious or cultural reasons, cannot or may not participate in swimming lessons. Problem description How do teachers include pupils who have difficulties in participating in swimming lessons? How do teachers assess students whom for religious reasons cannot or may not participate in swimming lessons? Method I have chosen a qualitative approach with interviews as study method. Four different teachers have been interviewed. These teachers work in various schools in a medium sized city where there are nationalities from 160 of the world's 192 countries. The interviews were conducted on a definite time and place at each school. I used audio recording at all interviews in order to ensure that no misinterpretation could be made of the interviewees' responses. Results All teachers have their own way of ensuring that the Muslim girls, who due to religious or cultural reasons could not participate in swimming lessons, were included. Furthermore, teachers used similar approaches e.g. offering the opportunity to use "burkini". The differences among the schools are that some teachers do not consider the inclusion of these students to be a problem while other teachers have students who require special education. Students who do not attend swimming lessons due to religious or cultural reasons fail in physical education and health, which all teachers have agreed. Conclusions All teachers use similar methods to ensure that Muslim girls attend the swimming lessons. This may indicate that there are a limited number of opportunities to use. Communicating with the students seems to be a winning concept in order to illustrate the importance of swimming lessons. Parents should also be notified to make it easier for teachers to get the students to participate in the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>