Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande: (1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio. Jag har använt mig av Lars-Magnus Engströms enkätstudie från Idrott-Skola-Hälsa (2004) (se bilaga 2) Detta för att öka reliabiliteten för studien. Resultat Resultatet av den genomförda studien visar att elever med ett tydligt idrottshabitus får bättre betyg och trivs bättre under idrott- och hälsalektionerna än de elever med lågt idrottshabitus. Detta gjorde sig gällande i att de icke idrottsaktiva uppvisade en motivation till ämnet som var negativ i den mån att de inte var lika lämpade som de idrottsaktiva. Ämnet idrott och hälsa visade sig vara utformat på ett sådant vis att det var mer gynnsamt för elever som kommer från en idrottsbakgrund och därmed har ett tydligt idrottshabitus. Slutsats Slutsatsen för studien är att det visat sig, likt nämnt ovan, att elever som kommer från en idrottsbakgrund lyckas bättre inom ämnet idrott och hälsa eftersom ämnet rymmer ett habitus som är likt deras. Detta avspeglar sig framförallt i den sociala miljö som skapas inom ämnet där idrottshabitus som miljö är dominerande. Det lärarnas således kan arbeta med för att öka motivationen för de icke idrottande är att skapa en miljö som där de eleverna känner sig trygga och avslappnade. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Föräldrar innehar en viktig roll i barnens idrottande. Samtidigt som omfattande idrottsforskning har kunnat påvisa vikten av föräldrastöd, har föräldrapress blivit ett allt mer omdebatterat ämne. Idrottsföräldrar, och i synnerhet ishockeyföräldrar, har under senare år porträtterats som problematiska. För att skapa en större förståelse för ishockeyföräldrar, ämnar följande studie belysa föräldraskapets betydelse inom svensk ungdomsishockey. Mer precist syftar studien till att undersöka hur föräldrar till elitsatsande pojkishockeyspelare ser på föräldrarollen jämte dess förutsättningar och konsekvenser för sönernas ishockeyspelande. Arbetet genomfördes i form av en intervjustudie, i vilken tio föräldrar hemmahörande i södra Sverige deltog. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilka pågick i 60–90 minuter.    Resultatet visar att föräldrarna har en stark, eller mycket stark, idrottshabitus. Föräldrarna har således en gedigen idrottslig bakgrund, vilken i stor utsträckning avspeglar sig i den aktiva livsstil som föräldrarna har idag. Flertalet familjer identifierar sig som ”ishockeyfamiljer” och föräldrarna ägnar i regel mellan 15–30 timmar i veckan åt sönernas ishockey. Vanligtvis prioriteras sällan, eller aldrig, sönernas ishockey bort och den gemensamma vardagen anpassas sålunda utefter sönernas ishockey. Rollen som ishockeyförälder tros vara oerhört betydelsefull och flertalet föräldrar uppger att det vore omöjligt för barnen att spela ishockey utan deras hjälp.

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live?To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.