Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare.

The 1970s were a crucial time in the economic history of Sweden. This period saw a rapid change in the economic institutions of the country. One of these were the labour unions, especially those representing members of the industrial sector. This second term paper thus seeks to examine the viewpoints of the Svenska metallindustriarbetareförbundet, now known as IF Metall on the crisis causes, their role in it and the solutions they put forward to solve it. This will be done using excerpts from the unions newspaper "Metallarbetaren: organ för Sveriges järn- och metallarbetare" from the years 1974, 1977 and 1980. The paper found that Svenska metallindustriarbetareförbundet saw the 1973 oil embargo, issues within the capitalistic system and later the policies of the government under Thorbjärn Fälldin as the main causes of the crisis. They initially saw themselves as a more of a representative of their members but would move closer to the socialdemocratic party during the crisis. The solutions they put forward included a more proactive industrial policy on the part of the government and increased worker and governmental control over the economy.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor.<strong> </strong></p><p><strong>Teoretiskt perspektiv: </strong>Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt.<strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor.  Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt.  Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin.  Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness. / Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.

Issues concerning gender equality are today an integral part of Swedish society. Because of this, even traditionally male-dominated actors are forced to incorporate a focus on gender equality. What kind of tensions may this provoke, and how are these tensions visible in the gender equality policy making of traditionally male-dominated organizations? Against this background, the aim of this dissertation is to analyse how issues of gender equality are “problematized” by three organizations that originate from masculine environments; Män för jämställdhet, IF Metall  and Rikpolisstyrelsen. I wish to analyse the meaning that these actors incorporate into the issue of gender equality and from which discourses these meanings are derived. This focus entails a specific theoretical standpoint. Thus, another aim of the study is to discuss the advantages of a post-structuralist approach to the study of public policy. More specifically, I want to develop the use of a range of discourse analytical modes of analysis and to evaluate their utility in capturing the dynamic of problematization processes. The empirical focus of the dissertation is on the years between 2000 and 2008. The research material consists of both formal and informal documents. The analysis shows that questions of gender equality can be problematized in a number of ways. Issues concerning gender equality can be tied to issues of men’s hegemony, men’s gender-specific problems, class-based problems and organizational problems. This wide array of problematizations also illustrates ways in which there still seems to be an underlying conflict over the meanings tied to the concept, even though nobody openly challenges the importance of gender equality reform efforts. I call this situation a “conflictual consensus” and point to the importance of deconstructing this supposed unity and illuminating the kind of power relations that lay hidden beneath it.