No description available.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

Implementering av tidigare dragna erfarenheter utgör ett av totalt fem steg i den kontinuerliga process som bidrar till organisationers inlärningsförmåga. Det är därför intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet av implementering av erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning Försvarsmakten implementerar tidigare dragna erfarenheter i verksamheten samt att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara utfallet. Detta undersöks utifrån förmågan att etablera camper vid internationella militära insatser. Att omhänderta erfarenheter utgör grunden för organisationers inlärningsförmåga och för ett gemensamt lärande, vilket i förlängningen också är relevant för en lärande organisation. En fungerande erfarenhetshanteringsprocess handlar initialt om insamling, analys och värdering av erfarenheter för att sedan övergå till implementering av dessa i organisationen eller verksamheten. För att implementering av erfarenheter ska kunna ske krävs inte bara efterfrågan eller behov bland berörda utan även förmåga/resurser, kunskap/kompetens, tid, organisering, motivation/vilja och förståelse. Etablering av Camp Nobel i Mali under 2014/2015 utgör undersökt fall avseende Försvarsmaktens förmåga till implementering av tidigare dragna erfarenheter, vilka hämtas från etableringen av Camp Northern Lights i Afghanistan under 2005/2006. Studiens resultat visar att Försvarsmakten brister i att implementera tidigare dragna erfarenheter och att det främst är faktorerna kunskap/kompetens, tid, organisering och motivation/vilja som kan hjälpa oss att förklara utfallet. Förbättringar inom dessa områden kan säkert bidra till en ökad implementeringsgrad av erfarenheter inom ramen för campetablering. Men för fortsatt utveckling och en fungerande erfarenhetshantering finns också behov av att regelfästa eller institutionalisera det kollektiva minnet kring de dragna erfarenheterna, vilket kanske också Försvarsmakten har behov av även inom andra områden

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var även att undersöka deltagarnas upplevelser om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras eget arbete med missbruksfrågor. Studien utgår från en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkätundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes därefter valdes tre personer för en djupgående intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån olika organisationer och verksamheter. Intervjupersonerna hade skilda uppfattningar om utbildningens kunskapsmässiga betydelse men samtliga var eniga om vikten att lyfta barn- och föräldraperspektivet i missbruksvården samt att bli påmind om detta perspektiv. Studiens resultat visar att deltagarna har fått en viss kunskapsutveckling efter avslutad utbildning. Deltagarna har även kunnat ändra förhållningssätt och arbetssätt efter utbildningen, dock det har funnits svårigheter vad gäller implementering av det verktyg, i form av checklista, som förordades. Studien visade även att det har funnits svårigheter för implementering då var tidsbrist den övergripande anledningen. Slutligen diskuteras studiens frågeställningar utifrån resultatet, samt studiens svagheter och styrkor.

Abstract Background: There is a need of good palliative care of the growing elderly population. Liverpool Care Pathway (LCP) is a care program that was developed for palliative care in other facilities than hospice departments. There is lack of evidence on the effect of the LCP, therefore it has been phased out in many countries. Objective: To investigate the advantages and disadvantages of Liverpool Care Pathway, factors affecting the implementation and if the LCP can be used in the care of dying elderly non-cancer patients. Methods: A literature review containing 15 scientific original articles. Articles were searched in PubMed. All of the articles were of high or medium quality. Results: Several studies showed that communication improved. Treatment of symptoms and pain increased in frequency. Examinations and blood sampling decreased. Psychosocial support for patient and family improved. Management of medication was safer with the LCP. Shortcomings regarding documentation were discussed. The quality of implementation had influence on how the LCP would be carried out. Factors affecting implementation was time, money, personal views, leadership and support. Conclusion: The results of the literature review shows improvements on the communication, medication management, symptom management and psychosocial support to patients and families. The documentation process requires further improvement. For LCP to work optimally implementation it requires careful implementation with clear leadership and proper training. There are parts of the LCP that could be used in the care of dying elderly non-cancer patients, but more research is needed in this area. Keywords: LCP, Palliative Care, Elderly Care, Implementation, / Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett behov av god palliativ vård hos den växande äldre befolkningen. Liverpool Care Pathway (LCP) är ett vårdprogram som togs fram för palliativ vård även utanför hospiceavdelningar. Evidens saknades för effekten av LCP, därför har den fasats ut i många länder. Syfte: Att undersöka fördelar och nackdelar med Liverpool Care Pathway, faktorer som påverkar implementeringen och om LCP kan användas vid vården av döende äldre utan cancerdiagnos. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes i databasen PubMed. Samtliga artiklar bedömdes vara av medel eller hög kvalitet. Resultat: Flera studier påvisade att kommunikationen förbättrades. Symtom och smärtbehandling ökade i frekvens. Undersökningar och provtagningar minskade. Psykosocialt stöd till patienten och anhöriga förbättrades. Läkemedelshanteringen blev säkrare med LCP. Brister gällande dokumentation diskuterades. Kvaliteten på implementeringen hade stor inflytande på hur LCP skulle komma att utföras. Faktorer som påverkade implementeringen var tid, pengar, personliga åsikter, ledarskap och stöd. Slustats: Resultatet från litteraturöversikten visar att det finns fördelar för kommunikationen, läkemedelshanteringen, symtomhanteringen och psykosocialt stöd till patienter och anhöriga. Dokumentationen behöver förbättras. För att LCP ska fungera optimalt krävs en noggrann implementering med tydligt ledarskap och ordentlig utbildning. Det finns delar i LCP som skulle kunna användas i vården av döende äldre utan cancerdiagnos men mer forskning krävs inom området. Nyckelord: LCP, Palliativ vård, Äldreomsorg, Implementering

<p><strong>Problem: </strong>Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras?</p><p><strong>Syfte: </strong>Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.</p>

<p><p><strong>Syfte:</strong>Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation.<p> </p><p><strong>Metod:</strong>Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter. Vidare undersöker denna studie effekterna av e-handel mellan företag. Resultatet bekräftades genom att analysera data och information med hjälp av SPSS.<p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong>Resultaten visar att e-handel mellan företag ger positiva effekter. En betydande del av automationsföretagen var positiva till e-handel och slutsatserna kan vara till hjälp för företag vid bedömningen av drivkrafterna och hindren för en effektiv driftsättning av e-handel med andra företag. Resultatet av e-handel är främst effektivitet i arbetet och reducerad administration.<p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p>

<p>Problembakgrund:</p><p>Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.</p><p>Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.</p><p>Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.</p><p>Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.</p>

<p>Titel: Mötas, gynnas och utvecklas </p><p>– En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter</p><p> </p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för hälsa och samhälle </p><p>Typ av arbete: Magisteruppsats</p><p>Antal sidor: 50</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.</p><p>Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. </p><p>Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.</p><p>Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux</p>

<p>Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.</p><p>Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.</p><p>Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.</p>