• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • 20
  • 14
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 61
  • 27
  • 16
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Reliefformen, fluviale Morphodynamik und Sedimente in den wechselfeuchten Tropen Zentralafrikas Indikatoren für subrezente und rezente Landschaftsentwicklung /

Neumer, Marion. Unknown Date (has links)
Universiẗat, Diss., 2007--Frankfurt (Main). / Engl. Übers. des Hauptsacht.: Relief topology, fluvial morphodynamics and sediments in the tropical wet and dry climates of Central Africa.
22

Framtagning och applicering av förbrukningsindikator på fuktabsorbent : Ett produktutvecklingsarbete för Smellwell AB

Wallin Berg, Ida January 2018 (has links)
Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av företaget Smellwell AB och ämnar en produktutveckling av deras produkter. Smellwell tillverkar och säljer fuktabsorberande påsar med en fräsch doft för användning i skor och annan träningsutrustning. Målet med detta arbete var att ta fram och applicera en förbrukningsindikator på deras fuktabsorbenter. Det är idag svårt att avgöra när produkten är förbrukad vilket kan leda till att många kunder använder produkten för länge. Detta kan leda till en sämre användarupplevelse. Syftet med arbetet var därför att öka kundvärdet genom att kunna erbjuda kunden ett sätt att alltid veta när det är dags att byta ut sin produkt för maximal effekt.  Problemet delades upp i två delproblem som löstes var för sig. Först togs det fram en lämplig indikator och sedan skapades tre appliceringsmetoder för indikatorn genom en produktutvecklingsprocess. I arbetet med att ta fram appliceringsmetoderna användes två olika 3D-skrivare som hjälpmedel, en Makerbot Replicator+ och en Objet Eden 260v. Arbetet resulterade i en 6-månaders tidsindikator från det engelska företaget Timestrip® UK Ltd och tre olika indikatorhållare för olika appliceringsmetoder på fuktabsorbenten. Resultaten har utvärderats av en fokusgrupp och förslag på kostnad och framtida tillverkningsmetod har angetts. Koncept 2 och koncept 3 fick bäst betyg i utvärderingen och kommer rekommenderas till Smellwell att gå vidare med. / This bachelor thesis has been carried out on behalf of Smellwell AB and aims at product development of their product. Smellwell manufactures and sells moisture absorbing bags with a fresh scent for use in shoes and sports equipment. The aim of this work was to produce and apply a consumption indicator to their moisture absorbers. Today it is difficult to determine when the product is consumed, which can lead to many customers using the product for to long. This can lead to a poorer user experience. The purpose of the work is therefore to increase customer value by offering the customer a way to always know when it is time to replace their product for maximum effect. The problem was divided into two sub-problems that were resolved separately. First, an appropriate indicator was developed and three application methods were created through a product development process. In the process of developing the application methods two different 3D-printers were used, a Makerbot Replicator+ and an Objet Eden 260v. The work resulted in a 6-month’s time indicator from the English company Timestrip® UK Ltd and three different holders for application at different positions on the moisture absorber. The results have been evaluated by a focus group and proposals for cost and future manufacturing methods have been specified Concept 2 and Concept 3 got the best rating in the evaluation and will be recommended to Smellwell to proceed with. / <p>Betyg 181031</p>
23

Definitionen, Konzepte, Kriterien und Indikatoren einer nachhaltigen Entwicklung: Eine Literaturstudie im Auftrag der Degussa-Hüls AG

Günther, Edeltraud, Schuh, Heiko 26 September 2001 (has links)
No description available.
24

Jordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län : En kvantitativ studie av fåglarna i jordbrukslandskapet

Edlund, Nathalie, Gaspar, Maria January 2017 (has links)
In the 1970s, a breeding bird survey was conducted to see how many birds are breeding in Sweden. This was done because the research at the time pointed out that there was a decrease in the number of bird species. This inventory became known as atlas inventory 1, and an additional inventory was done in the 2000s, which was called atlas inventory 2. The second inventory was carried out in order to see trends in bird population distribution and to be compared with atlas inventory 1. The purpose of this study was to examine if it is possible to compare the inventories with each other to see if there are any changes in the number of breeding birds in Sweden. The study was limited to the Stockholm report area, which includes all municipalities in Stockholm County except for Norrtälje. A limitation was also made to only examine agricultural birds, where six species were selected. The results show that the number of atlas squares with data for breeding birds within the Stockholm report area have decreased between atlas inventory 1 and atlas inventory 2. To obtain these results, information was retrieved from the website Artportalen, and was then compiled and processed in Excel and ArcMap. A comparison between the period 2013-2016 and atlas inventory 2 was also done, which showed a decrease in the number of atlas squares with available data, as well as a reduction in the number of observations of breeding birds.
25

Jämställdhetsindikatorer : en studie över jämställdhetsindikatorers potential att medföra kvalitativa jämställdhetseffekter

Landsten, Mikael January 2010 (has links)
<p>Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana. Det finns dock en möjlighet att rätt kombination av rätt sorts indikatorer kan belysa könsmaktstrukturer och därigenom öppna för kvalitativa förändringar.</p> / <p>It seems as if there are strong opinions about indicators having positive effects on gender equality work. At the same time gender studies indicate that quantitative gender equality work is not enough to achieve equality. The purpose of this essay is therefore to study in what extent indicators measuring equality have the possibility to entail qualitative equality effects. Using case study method and “displacement of power” as an analytic concept, the equality indicators of Uppsala University has been analyzed. The analysis showed that the equality indicators of Uppsala University will most likely entail quantitative equality effects, though it is not plausible that they will lead to any qualitative equality effects. There is however a possibility that a correct kind of combination of the right sorts of indicators may elucidate sex power structures and thereby creates opportunities for qualitative equality.</p>
26

Jämställdhetsindikatorer : en studie över jämställdhetsindikatorers potential att medföra kvalitativa jämställdhetseffekter

Landsten, Mikael January 2010 (has links)
Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana. Det finns dock en möjlighet att rätt kombination av rätt sorts indikatorer kan belysa könsmaktstrukturer och därigenom öppna för kvalitativa förändringar. / It seems as if there are strong opinions about indicators having positive effects on gender equality work. At the same time gender studies indicate that quantitative gender equality work is not enough to achieve equality. The purpose of this essay is therefore to study in what extent indicators measuring equality have the possibility to entail qualitative equality effects. Using case study method and “displacement of power” as an analytic concept, the equality indicators of Uppsala University has been analyzed. The analysis showed that the equality indicators of Uppsala University will most likely entail quantitative equality effects, though it is not plausible that they will lead to any qualitative equality effects. There is however a possibility that a correct kind of combination of the right sorts of indicators may elucidate sex power structures and thereby creates opportunities for qualitative equality.
27

Technologieklassifikationen und –indikatoren

Zimmermann, Kerstin 29 August 2007 (has links)
Kerstin Zimmermann, Wien, betrachtete verschiedene Klassifikationen zur Beschreibung von Technologien. Hierbei geht es auch um Eingruppierungen von neuen Technolo­giefeldern mit einem besonderen Augenmerk auf IKT. Die OECD-Klassifikation misst nur die F&E Intensität am Gesamtumsatz. NACE Code und ISIC beziehen sich auf Produktion, Handel und Dienstleistungen. Im cross-sektoralen Bereich gilt es aber, sinnvolle Indikatoren für die Anwendung einer generischen Technologie zu finden, der allerdings neuere Meßmethoden zur Seite gestellt werden müssen. Entspre­chende Parameter stellte sie vor.
28

Neue Nachhaltigkeitsindikatoren für das Siedlungsflächenmonitoring

Beckmann, Gisela, Dosch, Fabian 24 May 2018 (has links)
Die Deutsche Nachhaltigkeitsstrategie (DNS) hat in ihrer aktuellen Neuauflage zwei neue Indikatoren zum Flächenverbrauch aufgenommen: Siedlungsdichte und Freiraumverlust. Sie ergänzen den etablierten Flächenverbrauchs-Indikator (30-ha-Ziel) um qualitative Aspekte. Die neuen Indikatoren werden neben dem Bundeswert zusätzlich nach ländlichen und nicht ländlichen Raumtypen unterschieden. Die „Siedlungsdichte“ beschreibt, wie viele Einwohner auf einem Quadratkilometer Siedlungs- und Verkehrsfläche leben und gibt somit Hinweise auf die Effizienz der Siedlungsflächennutzung. Ziel der Bundesregierung ist eine Stabilisierung der Siedlungsdichte. Der Indikator „Freiraumverlust“ zeigt, wie viel Freiraum jedes Jahr pro Kopf durch Siedlungs- und Verkehrsflächenwachstum verloren geht. Ziel ist eine möglichst geringe Abnahme der Freiraumfläche pro Kopf, die in ländlichen Räumen gut vier Mal höher liegt als in den nicht ländlichen Räumen.
29

Messansatz zur Grünflächenversorgung von Einwohnern auf Stadt- und Stadtteilebene

Richter, Benjamin, Behnisch, Martin, Grunewald, Karsten 24 May 2018 (has links)
Im Beitrag wird der Frage nachgegangen, wie eine nachhaltige Stadtentwicklung, die die Funktionalität von grauer und grüner Infrastruktur berücksichtigt, im Kontext von Grünflächen- und Freiraumplanung durch Kenngrößen unterstützt werden kann. Anhand einer Kombination von sechs Indikatoren, die einerseits den Zugang von Einwohnern zu Grünflächen und andererseits die Siedlungscharakteristik sowie die anthropogene Überprägung der urbanen Landschaft beschreiben, wird die spezifische Grünflächenversorgung analysiert. Die Indikatoren wurden berechnet und für eine Klassifikation der Untersuchungsgebiete in einer „9-Zellenmatrix“ zusammengeführt. Die Umsetzung erfolgte auf zwei Skalen, für alle deutschen Städte mit mindestens 50 000 Einwohnern sowie beispielhaft für Stadtteile von acht Großstädten. Die berechneten Indikatorwerte zur Abbildung von grüner Infrastruktur nehmen mit steigender Einwohnerzahl ab, während es sich bei den Indikatoren der grauen Infrastruktur umgekehrt verhält. Einige nordrhein-westfälische Großstädte fallen durch ein ausgeglichenes Niveau grüner und grauer Infrastruktur auf.
30

Indikatorbasierte Beschreibung von Ökosystemleistungen im IÖR-Monitor

Grunewald, Karsten, Richter, Benjamin, Syrbe, Ralf-Uwe, Meinel, Gotthard 24 May 2018 (has links)
Im Rahmen des F&E-Projektes „Erarbeitung und Umsetzung einer Methodik zur bundesweiten Erfassung und Bewertung von Ökosystemleistungen im Rahmen der Umsetzung von Ziel 2 und Maßnahme 5 der EU-Biodiversitätsstrategie für 2020“ wurden Indikatoren zur bundesweiten Erfassung und Bewertung von Ökosystemleistungen (ÖSL) weiterentwickelt und berechnet. Im Beitrag werden die Konzeption und der Stand der Umsetzung skizziert. ÖSL-Indikatoren sind ein neuer Bestandteil des Umweltmonitorings. Durch die Darstellung bundesweiter Zusammenhänge und Trends (neben ÖSL auch andere Größen, z. B. Belastungen) können Naturschutz und Landschaftsplanung in Deutschland gestärkt werden. Bisher sind für vier ÖSL-Klassen 14 Indikatoren entwickelt, umgesetzt und publiziert worden, die weitgehend fachlich und politisch abgestimmt sind. Sechs dieser zentralen Kenngrößen sind bereits in den Monitor der Siedlungs- und Freiraumentwicklung (IÖR-Monitor) als Gebiets- oder Rasterkarten integriert worden. Die Indikatorwerte stehen dem Nutzer neben der Kartendarstellung auch als Tabelle oder Web-Dienst (z. B. WFS, WCS) zur Verfügung und können so auch für eigene Analysen verwendet werden. Abschließend werden Möglichkeiten der Weiterentwicklung des Sets der ÖSL-Indikatoren und deren Darstellung im IÖR-Monitor umrissen.

Page generated in 0.0472 seconds