<p>Predmet ove doktorske disertacije je kompleksno i sveobuhvatno istraživanje uticaja turizma na životnu sredinu, na primeru dva jugoslovenska turistička centra Budvanske rivijere i Nacionalnog parka Kopaonik. Prilikom istraživanja kori&scaron;ćeni su komparativni indikatori održivog turizma Evropske Unije, putem kojih se analizira razvoj turizma i njegovi uticaji na životnu sredinu u nizu evropskih zemalja. Na osnovu obavljene analize posredstvom indikatora EU, utvrđeni su i razrađeni najpogodniji instrumenti za upravljanje održivim turizmom, usklađenim sa za&scaron;titom životne sredine i socio-kulturnim obeležjima lokalne zajednice. Rezultati istraživanja međusobnog odnosa turizma i životne sredine imaju nagla&scaron;en aplikativni karakter i mogu poslužiti kao uputstvo za budući rad svih činilaca involviranih u probleme razvoja turizma i za&scaron;tite životne sredine - državni organi, turistička privreda, naučne i stručne institucije, domicilno stanovni&scaron;tvo, turisti. Rezultati ovih istraživanja mogu da pruže smernice i sugestije za dono&scaron;enje planskih dokumenata neophodnih za razvoj turizma na nacionalnom, regionalnom i lokalnom nivou.</p> / <p>The abstract has been processed with OCR optical text recognition technology:</p><p>he subject of this doctoral dissertation is a complex and comprehensive research of influcncesof tourismon environment, in cases of two Yugoslav tourist centres- the rivicra of Budva and the National park Kopaonik. In the researching process I used the comparative indicators of sustainable tourism of the European Union, by which tourism development and its impacts on environment arc being analysed in many European countries. Analysing impacts of tourism on environment, I used a comparative method and compared the experiences of Budva and the NP Kopaonik with the foreign destinations of the similar type, to achieve a complete view of risks and benefits which tourism produces in the environment. On the basis of the analysis caried out by the indicators of the EU, I defined and worked out the most suitable instruments for managing tourism, which will enable its sustainabledevelopment, harmonized with environmcntalprotection and social and cultural features of local communities. I paid special attention to an integral approach to tourist planning, spatial aspects of tourism development, programmes for managing the environment in tourist areas, economic instruments for environmental protection and tourism development, education and training of all participants in tourist activities, etc. Results of research of interrelationship between tourism and environment have a significant applicable character and can serve as a guidance for future work of all factors involved in issues of tourism development and environmental protection - authorities, business sector, scientific and experts institutions, local communities, tourists. Results of this researching process may give suggestionsand instructions for preparing important planning documents needed for tourism development on national, regional and local level.</p>

Företag inom byggsektorn strävar efter att minimera byggnaders energianvändning och att minska miljöpåverkan genom hela byggprocessen. Byggherrar ställer ofta krav på att ett byggprojekt ska uppnå vissa miljökrav eller att byggnaden ska miljöcertifieras. När ett byggprojekt ska uppnå flera miljöklassningar tar projekteringen av miljökraven ofta längre tid. Syftet med studien är att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet Hjorthagshallen och analysera i vilken utsträckning det är möjligt att uppnå kraven. Projektet Hjorthagshallen innefattar nyproduktion av en idrottshall i Norra Djurgårdsstaden. Byggnaden ska: • Certifieras enligt Miljöbyggnad GULD • Uppnå kraven för BBR 22 • Uppnå kraven för Passivhus En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka miljökrav som gäller för projektet och dessa sammanställdes sedan i en översiktlig tabell. Miljökraven har analyserats och utvärderats med beräkningsverktyg, simuleringsprogram, referensprojekt och med projektspecifika handlingar. De indikatorer som ansågs vara svårast att bedöma i förväg i denna studie var energianvändningen, luftläckningen genom klimatskalet och det termiska klimatet. Studien visar att miljökraven för projektet Hjorthagshallen är möjliga att uppnå. Många krav och indikatorer går att säkerställa under projekteringen medan vissa indikatorer är svårare att säkerställa innan byggnaden är färdigställd. / Construction companies aim to reduce the energy use of buildings and to minimize the environmental impact throughout the entire construction process. Constructors often require the project to meet certain environmental requirements and to certify the building. When a construction project aims to achieve several classifications the projection of the requirements often takes more time. This study aims to identify the environmental requirements that apply to the project Hjorthagshallen and to analyze if it is possible to achieve these requirements. Hjorthagshallen will be a sports center in Norra Djurgårdsstaden. The building will: • Be certified according to Miljöbyggnad GULD • Achieve the requirements for BBR 22 • Achieve the requirements for Passivhus. The environmental requirements for Hjorthagshallen have been collected through a literature study and presented in an overview table. The environmental requirements have been analyzed with calculation tools, simulation programs, a reference project and project documents. The indicators considered to be the most difficult to estimate in advance in this study are the energy use, air leakage and the thermal climate. The conclusion is that the environmental requirements for Hjorthagshallen are likely to be met. Many requirements and indicators can be ensured during the projection while some indicators are more difficult to ensure before the building is completed. Keywords:

Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

The loss of ecosystem resilience and rangeland (often referred to as veld in South Africa) productivity is a major problem in the semi-arid Savanna environments of southern Africa. The over-utilization of rangelands in the Molopo region of the North- West Province in South Africa has resulted in profound habitat transformations. A common regional indicator of rangeland degradation is the imbalance in the grasswoody ratio, characterized by a loss of grass cover and density with increased shrub or tree density. This can result in major reductions of rangeland productivity for the grazing animal, forcing land users to apply active or passive restoration actions to improve rangeland condition, control the thickening of woody species (bush thickening), mitigate economic losses and restoring the aesthetical value of the Savanna environment for ecotourism and game hunting aspects. This study formed part of the multinational EU-funded PRACTICE project (“Prevention and restoration actions to combat desertification: an integrated assessment”). The first aim of the study was to evaluate locally applied restoration actions using a participatory approach, followed by interviews with certain stakeholders that formed part of a multi-stakeholder platform (MSP) related to the livestock and game farming community in the Molopo. Participants of the MSP ranked indicators according to their relative importance regarding the restoration actions on an individual basis. The individual ranking results were combined with quantitative bio-physical and qualitative socio-economic measurements for each indicator in a multi-criteria decision analysis (MCDA), whereby the alternative actions were ranked according to their relevancy and performance. The results were then shared with members of the MSP in order to stimulate discussion among the members and contribute to the social learning of the project outcome. The overall positive response and acceptance of results by members of the MSP changed the perceptions and objectives of the land users regarding rangeland management. This type of participatory assessment was therefore found to be very promising in helping to identify more sustainable actions to mitigate rangeland degradation in the Molopo Savanna region. There is, however, still an urgent need to create legal policy frameworks and institution-building, to support local-level implementation in all socio-ecological and economic settings, particularly in communal areas. The second aim was to evaluate the effect of two chemical bush control actions (chemical hand- (HC) and aeroplane control (AC)) as well as rotational grazing (RGM) on the Molopo Savanna vegetation. Results show that rangeland productivity, i.e. forage production and grazing capacity, was found to be negatively related to the woody phytomass in the savanna system studied. Bush thickening influenced grass species composition which was commonly associated with a decline in the abundance of sub-climax to climax grasses, respectively. All three actions (HC, AC & RGM) significantly reduced the woody phytomass and increased forage production and grazing capacity. Although AC resulted in the highest reduction of woody phytomass, the highest forage production and grazing capacity was found under RGM. The second highest grazing capacity was found in HC sites, which was due to a high abundance of perennial, palatable climax grass species. Results from this study also show that the patterns and compositions of grass species, grass functional groups (GFGs) and woody densities indicated by RGM and chemical HC, best resemble a productive and stable savanna system that provides important key resources to support both grazing and browsing herbivores. / MSc (Environmental Sciences), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006. Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans. Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien. / Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator. Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006. Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically. Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.

<p>Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas. Finner vi ett samband kan vi fastställa att det funnits fog för myten.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att undersöka huruvida Cover Stories har kunnat användas som indikator i en contrarian eller momentum strategi under tidsperioden 1987 till 2006.</p><p>Genomförande: Vår studie har genomförts med den amerikanska studien som utgångspunkt. Affärsvärldens och Veckans Affärers framsidor har undersökts för tidsperioden 1987 till 2006. Under denna tidsperiod fann vi 298 företag som kunde kategoriseras beroende på om Cover Storyn var positiv eller negativ till företaget i fråga. Kategoriseringen som gjorts i ursprungsstudien ansåg vi vara för generell varför en metodutveckling gjordes. Därefter beräknades avkastningen kring publiceringsdagen för olika tidsintervall. Eventuell överavkastning beräknades genom att 1) justera för marknadens avkastning samt 2) justera för respektive bransch avkastning. Detta för att utreda huruvida trender kunde fastställas och om det var möjligt att använda Cover Stories som en indikator. De erhållna resultaten är testade för statistiskt signifikans.</p><p>Slutsats: Generellt har positiva Cover Stories utgjort en momentum indikator medan negativa Cover Stories utgjort contrarian indikator. Kategorispecifika resultat visar dock på värden som till största del saknar statistisk signifikans. Vidare är spridningen i hur företag avkastar stor. Sammantaget finner vi därför inget stöd för myten och rekommenderar inte en contrarian strategi med Cover Stories som indikator, vilket är i linje med ursprungsstudien.</p> / <p>Background: Myths and rules of thumb are widely spread within finance. One among many others is that Cover Stories of financial magazines are effective contrarian indicators. In spring of 2007 the first study was presented were it had been investigated if Cover Stories could have been used as indicators for companies in the U.S. We will examine whether Cover Stories in the Swedish financial magazines ‘Affärsvärlden’ and ‘Veckans Affärer’ constitute indicators for the Swedish market from 1987 to 2006. The outcome of our study can either prevent investors from making incorrect decisions based on a myth for which we have found no proof or strengthen the myth if we the magazines indeed could have been used as an indicator.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine whether Cover Stories could have been used as indicators for either a contrarian or momentum strategy in the period of 1987 to 2006.</p><p>Realization: The basis of our study has been the study made on the U.S.-market. The Cover Stories of ‘Affärsvärldens’ and ‘Veckans Affärer’ have been categorized for the period of 1987 to 2006, depending on the nature of the Cover Story, i.e. if it is depicting the company in a positive or negative manner. We considered the categorisation which hade been applied in the original study to be too general. Therefore we further developed the methodology regarding the categorisation. Subsequently the change of the stock price, for each company being the object of a cover story, before and after publication was compared. The return was then adjusted for the market return and the return of respective industry, again for each company. This enabled us to determine whether Cover Stories had been useful as an indicator. The results have been tested statistically.</p><p>Findings: Positive Cover Stories constituted a momentum indicator while negative Cover Stories represented contrarian indicators. The majority of the results in the specific categories lack statistic significance, furthermore are the discrepancy in the returns of the companies considerable. To sum up, our results do not support the myth and we would not recommend a contrarian strategy based solely on Cover Stories as an indicator.</p>

The loss of ecosystem resilience and rangeland (often referred to as veld in South Africa) productivity is a major problem in the semi-arid Savanna environments of southern Africa. The over-utilization of rangelands in the Molopo region of the North- West Province in South Africa has resulted in profound habitat transformations. A common regional indicator of rangeland degradation is the imbalance in the grasswoody ratio, characterized by a loss of grass cover and density with increased shrub or tree density. This can result in major reductions of rangeland productivity for the grazing animal, forcing land users to apply active or passive restoration actions to improve rangeland condition, control the thickening of woody species (bush thickening), mitigate economic losses and restoring the aesthetical value of the Savanna environment for ecotourism and game hunting aspects. This study formed part of the multinational EU-funded PRACTICE project (“Prevention and restoration actions to combat desertification: an integrated assessment”). The first aim of the study was to evaluate locally applied restoration actions using a participatory approach, followed by interviews with certain stakeholders that formed part of a multi-stakeholder platform (MSP) related to the livestock and game farming community in the Molopo. Participants of the MSP ranked indicators according to their relative importance regarding the restoration actions on an individual basis. The individual ranking results were combined with quantitative bio-physical and qualitative socio-economic measurements for each indicator in a multi-criteria decision analysis (MCDA), whereby the alternative actions were ranked according to their relevancy and performance. The results were then shared with members of the MSP in order to stimulate discussion among the members and contribute to the social learning of the project outcome. The overall positive response and acceptance of results by members of the MSP changed the perceptions and objectives of the land users regarding rangeland management. This type of participatory assessment was therefore found to be very promising in helping to identify more sustainable actions to mitigate rangeland degradation in the Molopo Savanna region. There is, however, still an urgent need to create legal policy frameworks and institution-building, to support local-level implementation in all socio-ecological and economic settings, particularly in communal areas. The second aim was to evaluate the effect of two chemical bush control actions (chemical hand- (HC) and aeroplane control (AC)) as well as rotational grazing (RGM) on the Molopo Savanna vegetation. Results show that rangeland productivity, i.e. forage production and grazing capacity, was found to be negatively related to the woody phytomass in the savanna system studied. Bush thickening influenced grass species composition which was commonly associated with a decline in the abundance of sub-climax to climax grasses, respectively. All three actions (HC, AC & RGM) significantly reduced the woody phytomass and increased forage production and grazing capacity. Although AC resulted in the highest reduction of woody phytomass, the highest forage production and grazing capacity was found under RGM. The second highest grazing capacity was found in HC sites, which was due to a high abundance of perennial, palatable climax grass species. Results from this study also show that the patterns and compositions of grass species, grass functional groups (GFGs) and woody densities indicated by RGM and chemical HC, best resemble a productive and stable savanna system that provides important key resources to support both grazing and browsing herbivores. / MSc (Environmental Sciences), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Increasing atmospheric reactive nitrogen (Nr), as consequence of human activities, has generated accumulation of nitrate (NO3-) in Arctic regions. The Arctic has fragile nitrogen limited ecosystems that can be altered by increases of dry or wet deposition of Nr. Ice cores have shown increments of twofold in nitrogen deposition over Greenland and Svalbard during the 20th century. Ice core NO3- stable isotopes, (δ15N-NO3- and δ18O-NO3-), have the potential to serve as proxy of nitrogen oxides (NOx) sources and atmospheric oxidation pathways. NO3- is difficult to interpret in ice since it has several sources and experiences post-depositional processes, e.g. photolysis, relocation, evaporation and diffusion. The present work shows the results of NO3- and NO3- stable isotopes analyses of ice cores, snow and precipitation from Svalbard, in order to obtain records of natural and anthropogenic sources of NO3-. In addition, meltwater percolation effects on the snowpack ion content were also studied. A comparison between NO3- records from different Svalbard ice cores and NOx and SOx emission profiles from different regions shows that the major source regions affecting Svalbard are Western Europe and North America, followed by Central Europe and former USSR. Post-1950s δ15N-NO3- measured at Lomonosovfonna is influenced mainly by fossil fuel combustion, soil emissions, and forest fires. There is an east-west gradient in snow NO3- stable isotopes during 2010/2011, with lower δ15N-NO3- and higher δ18O-NO3- values at eastern sites; the results evidence differences in the origin of air masses arriving at Svalbard sites, mainly Eurasia, to the eastern sites, and Northern Europe to the western sites. The effects of post-depositional change on the ice core chemistry were studied, finding that 45% of annual snowpack suffers melt at Lomonosovfonna during the last 60 years. Percolation lengths were estimated as ≈1 m for most of ions; therefore, it is expected that the atmospheric ionic signal is preserved at annual or bi-annual resolution within the last 60 years at the Lomonosovfonna summit. The results presented here suggest that NO3- stable isotopes from Svalbard ice cores are useful to describe different sources and source regions of NOx, contributing to the assessment of nitrogen enrichment for this region. / Halten av reaktivt kväve (Nr) har ökat i atmosfären som en följd av mänskliga aktiviteter och har lett till en anrikning av nitrat (NO3-) nedfallet i Arktis. Ekosystemen i de Arktiska områdena är mycket sköra och extremt anpassade till den låga tillgången på tillgängligt kväve, ett förhållande som drastiskt kan ändras genom en ökad våt och torr deposition av Nr. Studier av iskärnor från både Grönland och Svalbard har visat på en fördubbling av kvävenedfallet under de senaste hundra åren. Potentiellt så kan analyser av kvävets och syrets stabila isotoper (δ15N-NO3- and δ18O-NO3-) i nitrat från iskärnor ge information om de kväveoxidkällor, oxidations- och transportvägar som påverkar nitrat halten i Arktis. Dock är nitrat sammansättningen i is svårtolkat eftersom det nitrat som återfinns i isen kan härstamma från flera olika källor och där även flera post-depositionsprocesser har beskrivits, t.ex. fotolys, evaporation, diffusion och omlokalisering som följd av snösmältning. Denna doktorsavhandling använder såväl nitrat halter som des stabila isotoper från iskärnor, snö- och nederbördsprover från Svalbard, för att fastställa de naturliga och antropogena källor av nitrat som influerar denna del av Arktis. I tillägg till detta så har även snösmältningsförsök gjorts för att undersöka hur nitratet påverkas av perkolationsprocesser. En jämförelse av nitratkompositionen mellan iskärnor och snöprofiler från olika delar av Svalbard visar att de huvudsakliga källregionerna för Nr till denna del av Arktis är Västeuropa och Nordamerika, följt av Centraleuropa och forna Sovjetunionen. För perioden 1950 och fram till i dag så påvisar δ15N-NO3- värden mätt från en Lomonosovfonna (centrala Svalbard) iskärna en stark influens från förbränning av fossila bränslen följt av utsläpp från åkermarker samt för de sista tio åren en influens av Ryska skogsbränder. Generellt så finns det även en öst-västlig gradient bland de stabila isotoperna av nitrat, med lägre δ15N-NO3- och högre δ18O-NO3- värden på Svalbards östsida i 2010/2011. Resultaten visar på en skillnad i ursprungskällan av luftmassor, där östra Svalbard påverkas mest av luft från Eurasien medan västra Svalbard påverkas med av Nordeuropa. När det gäller perkolationens effekt på jonkoncentrationen, så påvisar 60 års iskärnedata att 45% av den årliga vinterackumulationen smälts bort under sommaren på Lomonosovfonna. Detta medför en förflyttning av de flesta joner nedåt i snön, med en perkolationslängd på ca 1 m, och den ursprungliga nitrat sammansättningen förväntas därför bevaras på årlig eller vartannat års basis. Resultaten som presenteras här tyder på att iskärnedata, vad gäller nitrat och dess stabila isotoper, från Svalbard är representativa för att beskriva de olika källor och regioner som bidrar till kvävetillförseln i denna del av Arktis.

<p>Osnovni cilj istraživanja je razvoj metodologije za okvirno vrednovanje uticaja<br />režima padavina na retencioni kapacitet sliva i upravljanje vodama. Formulisana<br />je originalna jednačine za indikator retencionog kapaciteta neizučenog sliva, u<br />funkciji kratkotrajnih jakih ki&scaron;a i prirodnih karakteristika čiji je uticaj na brzinu i<br />količinu oticaja sa sliva moguće nedvosmisleno kvantifikovati.Ovo je omogućilo<br />vrednovanje indikatora retencionog kapaciteta sliva, lociranje i procena uticaja<br />različitih mera na vrednost indikatora, kao i procenu uticaja predloženih mera na<br />sintetičke jedinične hidrograme. Praktičnost metodologije se ogleda u efikasnosti<br />sagledavanja uticaja predloženih mera, dono&scaron;enju odluka o njihovoj lokaciji na<br />slivu i primeni. Na ovaj način, dobijen je koristan alat za dobijanje informacija od<br />značaja za dono&scaron;enje odluka u sektoru voda i ostalim sektorima.</p> / <p>The main goal of this research is methodology development for assessment of the<br />rainfall impact on river basin retention capacity and water management. The original<br />equation is developed for the ungauged river basin retention capacity indicator in terms<br />of short-term heavy rainfall and natural features whose influence on the speed and the amount of surface runoff from the basin can be clearly quantified. This enabled the evaluation of the retention capacity indicator, location and evaluation of the effect of<br />different NWRM scenarios, as well as the assessment of the impact of the proposed<br />NWRM to synthetic unit hydrograph. Methodology convenience is reflected in the<br />efficiency of identifying the impact of the proposed measures, decisions on their<br />location in the basin and implementation. In this way, there has been a useful tool<br />obtained for providing the information relevant to decision-making in the water sector<br />and other sectors.</p>

Die Flächenneuinanspruchnahme (FNI) ist in Deutschland anhaltend hoch und liegt weit über dem Flächensparziel (30 ha/Tag). Nach wie vor werden jährlich zu viele Freiraumflächen als Bauland ausgewiesen. Um das Flächensparziel zu erreichen, ist eine Steuerung auf Grundlage eines verlässlichen Flächenmonitorings notwendig. In diesem Feld hat sich ergänzend zur amtlichen Flächenerhebung der Monitor der Siedlungs- und Freiraumentwicklung (IÖR-Monitor) etabliert. Dieser soll um eine Abschätzung der zu erwartenden Flächenneuinanspruchnahme perspektivisch ergänzt werden. Dazu wird hier eine Methodik vorgestellt, die auf Grundlage von Bebauungsplänen (B-Plänen) die Berechnung überplanter Freiraumfläche vornimmt. Die entwickelte Methodik wurde anhand von Daten der Bundesländer getestet, die bereits jetzt ihre B-Pläne zentral und mit GIS auswertbar online und kostenfrei zur Verfügung stellen. Das sind derzeit die Bundesländer Sachsen, Brandenburg, Baden-Württemberg, Mecklenburg-Vorpommern, Berlin und Hamburg (Stand 2020). Für diese wurden alle B-Pläne der Nutzungskategorie Siedlung bzw. Verkehr mit den ortsscharfen, aktuellen Flächennutzungsinformationen verschnitten und eine statistische Auswertung vorgenommen. Im Ergebnis stehen Informationen zu überplanten Freiraumflächen zur Verfügung, welche ein Maß für die zu erwartende FNI sind, wenn diese Planungen umgesetzt werden. Zudem kann mit dieser Methodik der Realisierungsstand von B-Plänen und die Betroffenheit verschiedener Flächennutzungsarten des Freiraums durch die geplanten Überbauungen auf allen Planungsebenen bilanziert werden.