Syftet med den här studien var att belysa samspelet, av familjehemsföräldrarnas erfarenheter och upplevelser till Individ och familjeomsorgen. Detta för att diskutera hur stöd och lärande har en inverkan på familjehemmet. Studien utformas av en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex familjehemsföräldrar i mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna baserades på semistrukturerade frågeställningar av flexibel karaktär där följdfrågor ställdes. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades, där det framträdde tre teman, vilka var: önskat behov av mentor, samspel och stöd, hjälp och feedback. Dessa teman genomsyrar resultatet i studien, och har analyserats utifrån centrala begrepp inom systemteorin och det transformativa lärandet. Familjehemsföräldrarna visade en likartad syn på relationen till Individ och familjeomsorgen. Resultatet av studien visade på att familjehemsföräldrarna önskade ha stöd och hjälp i form av ett mentorskap, som då skulle vara ett annat erfaret familjehem. Där de menade på att ett liknande mentorskap även skulle främja arbetet för de anställda på Individ och familjeomsorgen. Vidare uttryckte familjehemsföräldrarna en önskan om att bli sedda och uppskattade genom ett mer tillgängligt och äkta stöd av Individ och familjeomsorgen.

Studiens mål har varit att undersöka samarbetet mellan förskolan och Individ- och familjeomsorgen genom att låta lagar och tidigare forskning möta kvalitativa studier utförda i en liten norrländsk kommun. Utifrån de resultaten har studien syftat till att identifiera möjliga utvecklingsområden för förbättrat samarbete som kan gynna utsatta barn på ett positivt sätt. Deltagarna i den kvalitativa studien har varit förskolepedagoger, en förskolechef och en socialsekreterare vid Individ- och familjeomsorgen. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har samma mål med sitt arbete, att sätta de utsatta barnens välbefinnande i centrum. Hinder för förbättrat samarbete har identifierats och även ett antal möjliga förbättringsområden.

This study is a quantitative secondary analysis of existing data from psycho-social working environment questionnaires for the municipality of Jönköping. The goal of the analysis is to study differences between two parts of the individual- and family care, the public authority part and the outpatient care, as well as differences in sex and age-categories. To accomplish this, the methodology is to analyse the existing data from the 2015 questionnaire on psycho-social work environment that the municipality answered. This questionnaire is called QPS/QPS-Nordic and stands for Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Subsequently, significant findings of differences have been studied and discussed. The result of the analysis shows that while there are some differences, there is many similarities between the two groups. The study does not present any specific causes for the existing significant differences but clarifies which areas the differences occur within. Furthermore, the study gives suggestions for further research of how the differences could be clarified, and what the relevance is for future research into the Swedish social services work performance. The purpose is to spread information about Swedish social worker’s working environment and to figure out where there are any differences. Do social workers at public authority mark their working environment different from the outpatient care workers or are their similar in their beliefs. / Detta arbete är en kvantitativ sekundärstudie med målet att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun. Den jämför huruvida det finns skillnader mellan de som arbetar med myndighetsutövning och öppenvårdsinsatser men också skillnader mellan personalens köns- och ålderstillhörighet. Metoden för detta har varit att granska numeriska data som tagits fram ifrån 2015 års psykosociala arbetsmiljöenkät som personalen fått skatta sina upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Enkäten kallas QPS/QPS-Nordic och står för Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Därefter har signifikanta skillnader undersökts och diskuterats. Resultatet som studien visar tyder på att det förekommer vissa skillnader mellan myndighet och öppenvård, olika åldrar och kön, men mestadels likheter. Studien presenterar inte orsakerna till detta men klargör dock mellan vilka områden skillnaderna finns. Utöver det ger studien förslag på vidare forskning om hur skillnaderna kan klargöras och vad den har för relevans för dagens forskning om den svenska socialtjänstens praktiska utförande. Syftet är att ge mer kunskap om socialarbetares psykosociala arbetsmiljö och undersöka om  det skiljer sig åt. Skattar anställda inom myndighet på ett sätt och öppenvården på ett annat eller är miljön likvärdig dem emellan?